Heveš (agj)

Vikipedii-späi
Heveš-agjan kart

Heveš-agj (mad'j.: Heves megye [ˈhɛvɛʃ]) om üks' Mad'jaranman agjoišpäi. Sen pälidn da kaikiš suremb lidn om Eger.

Geografijan andmused[vajehta | vajehtada tekst]

Agj levigandeb valdkundan pohjoižes, Dunain huran Tis-ližajogen oiktan randan i Matr- da Bükk-mägiden keskes.

Röunatab nellänke agjanke: Boršod-Abaui-Zemplen om pohjoižes i päivnouzmas, Jas-Nad'kun-Sol'nok levigandeb suves, Pešt om suvipäivlaskmas, Nograd lodehes.

Pind — 3637,25 km². Ristitišt om 301 296 eläjad (2015). Kaikiš suremb ristitišt oli 347 856 eläjad vl 1960 i 350 360 eläjad vl 1980.

Administrativine jagand[vajehta | vajehtada tekst]

Agjan rajonad vspäi 2013

Heveš-agj jagase seičemeks jarašaks (rajonaks). Edel vn 2013 administrativišt reformad seičeme kišteršegad (rajonad) oli niiden sijas. Severziden-se rajoniden pindad oliba vajehtadud reforman aigan.

Lidnad[vajehta | vajehtada tekst]

Hevešas om üks'toštkümne lidnad:

Lidnoihe ližaks, Hevešas om 121 žilod.

Ižanduz[vajehta | vajehtada tekst]

Agjan tegimišton sarakod oma mašinansauvomine (pnevmatižed ladimed, šlibakod), elektrotehnine (reduktorad, pakuitezinstrumentad), sauvondmaterialiden pästand (savič, mouckivi, cement), sömtegimišt (sahar, jauh, konservad, maidproduktad), pakuitesen pästand (butulkad, alüminijasine torv), elektrusen tehmine (Matran i Visontan LEK:ad, Kiskörei-gidroelektrostancii).

Maižandusen produktad oma vinmarj i vin, arbuzad. Tazangištol om villän i sötken pöudoid.

Irdkosketused[vajehta | vajehtada tekst]


Mad'jaranman agjad da niiden administrativižed keskused
Bač-Kiškun (Kečkemet) | Baran'j (Peč) | Bekeš (Bekeš'čab) | Boršod-Abaui-Zemplen (Miškol'c) | Čongrad-Čanad (Seged) | D'jor-Mošon-Šopron (D'jor) | Fejer (Sekešfehervar) | Haidu-Bihar (Debrecen) | Heveš (Eger) | Jas-Nad'kun-Sol'nok (Sol'nok) | Komarom-Estergom (Tataban'j) | Nograd (Šal'gotarjan) | Pešt (Budapešt) | Sabol'č-Satmar-Bereg (N'jired'haz) | Šomod' (Kapošvar) | Zal (Zalaegerseg) | Tol'n (Seksard) | Vaš (Sombathei) | Vesprem (Vesprem-lidn)
tazostadud agjaha lidn — Budapešt