Nürnberg

Vikipedii-späi
Nürnberg
 Lidnanznam
 Flag
Valdkund Saksanma
Eläjiden lugu (2015) 509,975 ristitud
Pind 186,38 km²
Nürnberg
Pämez' Ul'rih Mali
(semendku 2002—)
Telefonkod +49-(0)911, 9122, 9129
Aigvö tal'vel UTC+1,
kezal UTC+2


Nürnbergan statistižed rajonad (10) da ümbrikod (87) vl 2011

Nürnberg (mugažo saksan kelel, virktas [ˈnʏɐ̯nbɛɐ̯k], sen bavarijan alapagin Niamberg) om lidn Saksanman suves, Bavarii-federacijanman pohjoižes. Se om Bavarijan kahtenz' surtte lidn.

Lidn sijadase 170 km pohjoižhe federacijanman Münhen-pälidnaspäi.

Läz 3,5 mln ristituid elädas lidnaglomeracijas — Nürnberg-metropol'regionas.

Istorii[vajehta | vajehtada tekst]

Nürnbergan nimi mainitase ezmäižen kerdan vl 1050 lidnan statusanke: Noerenberg vai Nuorenberc — «kall'oikaz mägi». Lidn kavzoi ümbri Burg-lidnuses.

Vozil 1945−1949 Nürnbergine process mäni lidnas — riškotihe nacizmad da sudihe sen ogernikoid.

Geografijan andmused[vajehta | vajehtada tekst]

Nürnberg om saudud Pegnic-jogen molembil randoil. Jogi om keskustadud padoseinil lidnan röunoiš.

Lidnan keskuz sijadase 309 metrad keskmäižel korktusel valdmeren pindan päl.

Klimat om Atlantižen valdmeren. Heinkun keskmäine lämuz om +18 C°, vilukun — −1 C°. Paneb sadegid 645 mm vodes, enamba kezakus-elokus (211 mm).

Nürnberg jagase 10 statistižhe lidnrajonha (nomerad 0..9, saks. Stadtteil), ned alajagasoiš 87 statistižhe ümbrikho (saks. Statistischer Bezirk), ümbrikod — 316 distrikt:ha, distriktad — 3755 blok:ha (saks. Blöck), ned — 16848 blokseit:ha.

Transport[vajehta | vajehtada tekst]

Lidnan jogiport seižub Main-Dunai-kanalan randal. Nürnberg om avtote- da raudtesol'm.

Avtobusad, tramvaid da lidnelektrojonused (saks. S-Bahn) oma kundaližeks transportaks lidnan südäimes. Metro radab vspäi 1972 (saks. U-Bahn, vl 2015 om 3 jonod, 46 stancijad, 36 km raudted, niišpäi 30-km pala om manalaine).

Düreran Al'brehtan nimel nimitadud rahvahidenkeskeine civiline «Nürnberg»-lendimport (NUE) sijadase 5 kilometras pohjoižhe lidnan keskusespäi. Sišpäi tehtas reisid Evropan äjihe verhiže maihe, Saksanmadme, mugažo Turkanmaha.

Homaičendad[vajehta | vajehtada tekst]


Irdkosketused[vajehta | vajehtada tekst]