Bosnii da Gercegovin
| Flag |
Valdkundznam |
| Pälidn | Sarajevo |
| Eläjiden lugu (2013) | 3 791 622[1] ristitud |
| Pind | 51 197[2] km² |
| Kel' | bosnijan, serbijan, horvatan |
| Valdkundan pämez' | kollektivine: Mladen Ivanič, Dragan Čovič, Bakir Izetbegovič |
| Päministr | Denis Zvizdič |
| Religii | hristanuskond, islam |
| Valüt | Bosnijan konvertiruidud mark (BAM)[3] |
| Internet-domen | .ba |
| Telefonkod | +387 |
| Aigvö | tal'vel UTC+1, kezal UTC+2 |
Bosnii da Gercegovin, se om täuz' oficialine nimi (bosn., serb. da horv.: Bosna i Hercegovina, serbijan kelen kirillican kirjamil Босна и Херцеговина), om valdkund Suvievropas, Balkanan pol'saren keskuses. Sen pälidn da kaikiš suremb lidn om Sarajevo.
Südäiolend
Etimologii[redaktiruida | redaktiruida purde]
Valdkundan nimi sündui Bosn-jogen nimespäi da saksalaižen Stefan Vukšič Kosača-sodavejan gercog-arvnimespäi.
Istorii[redaktiruida | redaktiruida purde]
Vl 1992 sulakun 5. päivän Bosnii da Gercegovin tedoti ičeze ripmatomudes Jugoslavijaspäi.
Vn 1995 tal'vkun 14. päivän Deitonan kožundkirjutesiden mödhe Bosnii da Gercegovin om tedotamatoi protektorat Horvatii- da Serbii-susedvaldkundoiden gegemonijan elementoidenke. Bosnii da Gercegovin jagase nenihe paloihe: Bosnijan da Gercegovinan Federacii, Serbine Tazovaldkund; Brčko-ümbrik kontroliruiše molembil paloil.
Deitonan kožundkirjutesed oma valdkundan Konstitucijaks[4].
Geografijan andmused[redaktiruida | redaktiruida purde]
Bosnii da Gercegovin om mavaldkundröunoiš Horvatijanke pohjoižes, suves da päivlaskmas (röunan piduz — 956 km), Serbijanke päivnouzmas (345 km) da Mustmäginke suvipäivnouzmas (242 km). Ühthine röunoiden piduz — 1543 km. Adriatižen mererandan piduz om 20 km.
Valdkund sijadase Balkanan pol'sarel. Dinaran mägišt otab 90% man territorijad. Sen kaikiš korktemb čokkoim om Maglič-mägi, 2386 m valdmeren pindan päl. Pohjoižes om Keskdunain tazangišton suvipala. Kaikiš pidembad joged oma Bosn i Neretv.
Klimat om ven kontinentaline man tobjal palal. Paneb sadegid tazomäran vodes ümbri. Om Keskmeren subtropine pehmed klimat vaiše läz Adriatišt mert. Paneb 1500-1800 mm sadegid vodes, alangoil 800-1000 mm.
Londuseližed pävarad oma boksitad, raudkivendod, artut'kivendod, vas'k, hahktin, cink, hrom, kobal't, marganc, burhil', keitandsol, gidroenergii, mec.
Politine sistem[redaktiruida | redaktiruida purde]
Ohjandusen form om konfederativine konstitucine parlamentine tazovaldkund. Valdkundan pämehišt om Bosnijan da Gercegovinan Prezidium (Predsjedništvo Bosne i Hercegovine), om koume pämest. Pämez' heišpäi vajehtab kaikutte 8 kud. Rahvahad valitas heid 4 vodeks etnižiš valičendümbrikoiš, üks' pämez' kaikuččes rahvahaspäi. 2/3 — Bosnijan da Gercegovinan Federacijaspäi (bosnijalaižed da horvatalaižed), 1/3 — Serbižes Tazovaldkundaspäi (serbalaižed). Toine radonoigendai tobmuz om 9 ministrust.
Parlament om kaks'kodine. Üläkodi om Rahvahiden Kodi (Dom naroda), 15 ühtnijad (vizin koumiš rahvahišpäi) kahteks vodeks, formiruiše taholižil käskuzkundoil. Alakodi om Ezitajiden Kodi (Predstavnički dom/Zastupnički dom), 42 deputatad (nellintoštkümnin kaikuččes rahvahaspäi) valitas kaiken rahvahan änestamižel, heiden valdatusiden strok om 4 vot.
Bosnijan da Gercegovinan Päjärgvaličendad oliba vl 2014 redukun 12. päiväl.
Administrativiž-territorialine jagand[redaktiruida | redaktiruida purde]
Kacu kirjutuz: Bosnijan da Gercegovinan administrativiž-territorialine jagand.
Bosnii da Gercegovin alajagase koumha palaha: Bosnijan da Gercegovinan Federacii (10 kantonad), Serbine Tazovaldkund (7 regionad), Brčko-ümbrik.
Eläjad[redaktiruida | redaktiruida purde]
Bosnijas da Gercegovinas elädas bosnijalaižed (48%) (islamuskojad serbijalaižed da horvatalaižed), serbijalaižed (37%) (hristanuskojad), horvatalaižed (14%) (hristanuskojad).
Bosnijan da Gercegovinan toižed sured lidnad (enamba 50 tuh. rist., surembaspäi penembha): Banä Luk, Tuzl, Zenic, Mostar.
Ižanduz[redaktiruida | redaktiruida purde]
Vl 2009 Bosnijan da Gercegovinan päeksport oli elektruz (8%), sobad (8%), ištmed (6%), alüminii da sen kivend (6%); toine eksport — koks hilespäi, detalid avtoiden täht, maidproduktad, slivad.
Homaičendad[redaktiruida | redaktiruida purde]
- ↑ Vl 2013 rahvahanlugemižen mödhe Bosnijan da Gercegovinan ristitišt. — Bosnijan da Gercegovinan statistikan agentuz (Bhas.ba).. — Lp. 3.
- ↑ Bosnijan da Gercegovinan pind. — Mail'man faktoiden kirj (Cia.gov). (angl.)
- ↑ Evroho sidotud 1:0,51 rindatuses.
- ↑ Bosnijan da Gercegovinan Konstitucii. — Constitutional Court of Bosnia and Herzegovina (ccbh.ba). (angl.)
Irdkosketused[redaktiruida | redaktiruida purde]
- Bosnijan da Gercegovinan Federacijan ohjastusen oficialine sait. (bosn.) (horv.) (serb.) (angl.)
- Serbižen Tazovaldkundan ohjastusen oficialine sait. (serb.) (angl.)
| Bosnii da Gercegovin Vikiaitas |
| Evropan valdkundad | ||
| Alamad | Albanii | Andorr | Armenii1 | Azerbaidžan1 | Avstrii | Bel'gii | Bolgarii | Bosnii da Gercegovin | Čehanma | Danii | Estinma | Francii | Grekanma | Gruzii1 | Horvatii | Irlandii | Islandii | Ispanii | Italii | Kazahstan1 | Kipr1 | Latvii | Litvanma | Lihtenštein | Lüksemburg | Mad'jaranma | Makedonii | Mal't | Moldov | Monako | Mustmägi | Norvegii | Pol'šanma | Portugalii | Ročinma | Romanii | San Marino | Saksanma | Serbii | Slovakii | Slovenii | Suomenma | Sur' Britanii | Šveicarii | Turkanma1 | Ukrain | Vatikan | Vaugedvenäma | Venäma1 | ||
|
1 Om Azijas mugažo. |