Mine sisu juurde

De Goll' Šarl'

Vikipedii-späi
(Oigetud lehtpolelpäi De Goll')
De Goll' Šarl'
franc.: Charles de Gaulle
Šarl' de Goll'-jenaral vl 1945
Šarl' de Goll'-jenaral vl 1945
nimi sündundan jäl'ghe:

franc.: Charles André Joseph Marie de Gaulle[1]

radmižen toižend:

riigimees, memuarist, military theorist, ohvitser, politikanmez'

sündundan dat:

22. kül’mku 1890

sündundan sijaduz:

Lille[d][2][3][4][5][6][1][7]

valdkund:

 Francii

kolendan dat:

Lua tõrge kohal Moodul:Sources 227. real: bad argument #1 to 'format' (string expected, got nil).

kolendan sijaduz:

Colombey-les-Deux-Églises[d][2][3][4][5][6][1][7]

tat:

Henri de Gaulle[d]

mam:

Jeanne Maillot[d]

avtograf:

 De Goll' Šarl' VikiAitas
Om sädusid VikiPurtkiš VikiPurde

Šarl' de Goll' (franc.: Charles de Gaulle [ʃaʁl də ɡol]), täuz' nimi Šarl' Andre Žozef Mari de Goll' Majo (franc.: Charles André Joseph Marie de Gaulle Maillot; sünd. 22. kül'mku 1890, Lill', Francii — kol. 9. kül'mku 1970, Kolombe le Döz Egliz-kommun Francijan pohjoižpäivnouzmas, om mahapandud sigäna-žo) oli Francijan 18. prezident jenaralan arvonke.

Šarl' oli sündnu patriotižhe katoližhe kanzha. Anri de Goll'-tat (1848−1932) oli filosofijan i literaturan professoran, De Golliden bajarišton rodul, Žanna Majo (1860−1940) — mam, kodiemäg. Koume velled da sizar oli Šarlil.

Om Parižan Stanislavan privatižen katoližen kolledžan i Sen-Siran sodaškolan pästnikan, möhemba radoi opendajan siš kapitanan arvonke. Vll 1922−1924 openui Parižan Üläsodaškolas.

Valdkundaline radnikoičend

[vajehta | vajehtada lähtetekst]

De Goll' ühtni Ezmäižen i Toižen mail'man sodoihe, Alžiran sodaha ripmatomudes (1954−1962). Sädi äi teoretižid kirjutisid sodatös 1930-nzil vozil. Radnikoiči Francijan ohjastuses vspäi 1932 i služi armijas oficeraks. Radoi Francijan Pordaigaližen ohjastusen ezimehen (3. kezaku 1944 — 20. viluku 1946) i oli Francijan Vastustusen lideraks sodan aigan.

Jenaral oti Francijan Ministrišton ezimehen i kaičendministran radnikusid ühten aigan (1. kezaku 1958 — 8. viluku 1959), sid' radoi Francijan prezidentan 10 vot (8. viluku 1959 — 28. sulaku 1969). De Goll' vajehti Rene Kotid (4. Tazovaldkund) i oli Videnden Tazovaldkundan ezmäižeks prezidentaks, Žorž Pompidu radoi jäl'geližeks prezidentaks.

Oli nainu vs 1921 sulakun 7. päiväspäi, eliba Ivonna de Goll'-akanke (neiččel Vandru, 1900−1979) Šarlin surmhasai. Sündutihe Filipp-poigad, Anna- i Elizabet-tütrid.

  1. 1 2 3 sünnitunnistus
  2. 1 2 Catálogo de autoridades BNMM
  3. 1 2 National Library of Brazil — 1810.
  4. 1 2 Biblioteca Nacional de España — 1711.
  5. 1 2 Bibliothèque nationale de France — 1537.
  6. 1 2 Saksamaa Rahvusraamatukogu — 1912.
  7. 1 2 Charles de Gaulle