Dekart Rene

Vikipedii-späi
Dekart Rene
franc.: René Descartes
latin.: Renatus Cartesius
Rene Dekartan portret (pirdi Frans Hals, jäl'ges 1648 vot)
Rene Dekartan portret
(pirdi Frans Hals, jäl'ges 1648 vot)
radmižen toižend:

filosof, matematikanmez', muusikateadlane, fizikanmez', astronoom, muusikateoreetik, correspondent, mechanical automaton engineer, sõjaväelane, kirjutai

sündundan dat:

Lua tõrge kohal Moodul:Sources 227. real: bad argument #1 to 'format' (string expected, got nil).

sündundan sijaduz:

Descartes[d], Touraine[d], Prantsusmaa kuningriik[d][4]

valdkund:

 Francii

kolendan dat:

Lua tõrge kohal Moodul:Sources 227. real: bad argument #1 to 'format' (string expected, got nil).

kolendan sijaduz:

Stokhol'm, Ročinma[1][16]

tat:

Joachim Descartes[d]

mam:

Jeanne Brochard[d][17]

avtograf:

 Dekart Rene VikiAitas
Om sädusid VikiPurtkiš VikiPurde

Rene Dekart (franc.: René Descartes [ʁəne dekaʁt], latin.: Renatus Cartesius; sünd. 31. keväz'ku 1596, Lae-lidn, nüg. Dekart, Francijan kunigahuz — kol. 11. uhoku 1650, Stokhol'm, Ročinman kunigahuz) oli francijalaine filosof, matematikantedomez' da fizikantedai.

Tond tedoho[vajehta | vajehtada tekst]

Racionalizman filosofijan toižendan — kartezianižusen — alusenpanii, se om nimitadud hänen kanzannimen adjektivižes latinižes formaspäi: Cartesian. Filosofijan radikaližen heilün metodan sädai.

Analitižen geometrijan alusenpanii, tegi melel Dekartan koordinatsistemad. Tariči algebran nügüdläšt simvolištod. Todesti ohjandimen vauktuses kahten ümbrišton röunal, sädi «likundan lugumär»-tärtust, avaiži virtualižiden piguziden ohjandint. Tedoiži iškun londuseližohjandimid. Lugi, miše materii, sidä kesken hoikad substancijad, om mail'man aluseks, no hän oli atomišt teorijad vaste.

Biografii[vajehta | vajehtada tekst]

Vhesai 1612 openui sodakolledžas Francijan päivlaskmas. Sid' eli Parižas, oli otnus matematikan tedoidusihe. Vll 1617−1628 služi Alamaiden, sid' Saksanman armijoiš, ühtni severdoihe-se sodoihe da torihe, oz. tora Pragan tagut, Lä Rošelin blokad. Vozil 1628−1649 eli Alamaiš, pästi siš kaikid ičeze tedotöid, radoi Leidenan universitetan opendajan.

Katoližen jumalankodikundan radnikoičijad ei navedigoi Dekartan tedotöid, kudambiš Ülähäine om ozutadud vaiše mail'man sädajan (eskai todesti Hänen olendad olmas), ei ole ohjastajan; no kunigahad ozutiba pid'oitelendad Dekartale.

Kanz[vajehta | vajehtada tekst]

Üks'jäine illegitimine Fransina-tütär oli sündnu (1635−1640).

Homaičendad[vajehta | vajehtada tekst]

  1. 1,0 1,1 1,2 W. W.; X. Descartes, René // Encyclopædia Britannica: a dictionary of arts, sciences, literature and general information / H. Chisholm — 11 — New York, Cambridge, England: University Press, 1911. — Vol. 8. — P. 79–90.
  2. 2,0 2,1 Bibliothèque nationale de France BnF authorities: اوپن ڈیٹا پلیٹ فارم, платформа відкритих даних, платформа открытых данных, plateforme de données ouvertes, piattaforma di dati aperti, Opendata-Plattform, otevřená data platforma, åben-data-platform, տվյալների բաց շտեմարան, platforma za odprte podatke, plataforma de datos abierta, plataforma de dados aberta, платформа адкрытых даных, платформа на отворените данни, platforma otwartych danych, ашық деректер платформасы, ачык маалыматтарды платформа, açıq məlumat platforması, ochiq ma'lumotlar platforma, açık verilerin platformu, платформа отвореног података, platforma otvorenih podataka, platforma otvorenog podataka, platforma otvorených údajov, πλατφόρμα ανοικτών δεδομένων, platformu atklātā datu, platforma atvira duomenų, platvormi avatud andmete, avoimen datan foorumi, nyílt adatok platformja, პლატფორმა ღია მონაცემები, платформа за отворени податоци, нээлттэй мэдээллийн тавцан, platformă de date deschise, platformo de malferma datumoj, open data platform, плятформа адкрытых зьвестак, Усьтэм даннойёслэн платформазы, асыҡ мәғлүмәт платформаһы, açıq malümat platforması, açıq malümat platforması, ачык малюмат платформасы, öppen dataplattform, платформаи додаҳои боз, ачык кӧргӱзӱлердиҥ платформазы, гом бæрæггæнæнты платформæ — 2011.
  3. 3,0 3,1 MacTutor History of Mathematics archive — 1994.
  4. 4,0 4,1 4,2 Renatus Cartesius — 1917.
  5. 5,0 5,1 René Descartes — 2009.
  6. 6,0 6,1 RKDartists
  7. 7,0 7,1 SNAC — 2010.
  8. 8,0 8,1 Find a Grave — 1996.
  9. 9,0 9,1 International Music Score Library Project — 2006.
  10. 10,0 10,1 Discogs — 2000.
  11. 11,0 11,1 Brockhaus Enzyklopädie / Hrsg.: Bibliographisches Institut & F. A. Brockhaus, Wissen Media Verlag
  12. 12,0 12,1 BeWeB
  13. 13,0 13,1 Hyman J. Descartes, René // Grove Art Online / J. Turner[Oxford, England], Houndmills, Basingstoke, England, New York: OUP, 2018. — ISBN 978-1-884446-05-4doi:10.1093/GAO/9781884446054.ARTICLE.T022341
  14. 14,0 14,1 Gran Enciclopèdia CatalanaGrup Enciclopèdia, 1968.
  15. 15,0 15,1 GeneaStar
  16. Декарт Рене // Большая советская энциклопедия: [в 30 т.] / под ред. А. М. Прохоров — 3-е изд. — М.: Советская энциклопедия, 1969.
  17. Pas L. v. Genealogics — 2003.