Filippinad
| Flag |
Valdkundznam |
| Pälidn | Manil |
| Eläjiden lugu (2014) | 107,668,231[1] ristitud |
| Pind | 299,764 km² |
| Kel' | filippinoiden, anglijan |
| Valdkundan pämez' | Benigno Akino |
| Päministr | Džedžomar Binei |
| Religii | hristanuskond |
| Valüt | filippinoiden peso (PHP) (₱) |
| Internet-domen | .ph |
| Telefonkod | +63 |
| Aigvö | UTC+8 |
Filippinad, oficialine valdkundan nimi om Filippinoiden Tazovaldkund (tagal.: Republika ng Pilipinas, angl. Republic of the Philippines) om sar'hine valdkund Suvipäivnouzmpol'žes Azijas. Sen pälidn om Manil.
Südäiolend
Istorii[redaktiruida | muuda lähteteksti]
Vl 1946 heinkun 4. päiväl Filippinad saiba ripmatomut AÜV:oišpäi.
Nügüdläine Konstitucii tuli väghe vl 1987 uhokun 2. päivän.
Geografijan andmused[redaktiruida | muuda lähteteksti]
Filippinad ottas Filippinoiden sarid, niid om enamba 7100, läz 2 tuhad sarid oma elänzoittud. Sared sijadase Vjetmanaspäi päivnouzmpolehe. Sariden päivlaskmaižed randad lainištab Tünen valdmeren Kitain suvimeri, pohjoižed randad — Baši-sal'm (sen kal't om Kitain Taivan'-sar'), päivnouzmaižed randad — Filippinoiden meri, suvirandad — Sulavesin meri, suvipäivlaskmaižed randad — Sulumeri. Randanpird om 36,3 tuhad kilometrad.
Kaikiš korktemb čokkoim om Apo-vulkan Mindanao-sarel, 2954 m valdmeren pindan päl.
Londuseližed pävarad oma kivivoi, metallad (kuld, hobed, vas'k, nikel', kobal't); toižed varad — mec, sol.
Politine sistem[redaktiruida | muuda lähteteksti]
Filippinad oma unitarine konstitucine prezidentine tazovaldkund. Valdkundan pämez' om prezident. Kaik rahvaz änestab händast da valičeb kudeks vodeks.
Parlament om kaks'kodine Kongress. Üläkodi om Senat 24 ühtnijanke 6 vodeks. Alakodi om Ezitajiden Kodi 240 deputatanke, heiden valdatusiden strok om 3 vot.
Administrativiž-territorialine jagand[redaktiruida | muuda lähteteksti]
Kacu kirjutuz: Filippinoiden administrativiž-territorialine jagand.
Filippinad alajagase 80 agjaha (provincijha, tagal.: lalawigan / probinsya). Agjad alajagadas municipaližihe ühtnikoihe da ühtnetud lidnoihe.
Agjoid ühtenzoittas 17 statistižhe regionha, regionid — koumhe sariden joukhu: Luson, Visajad da Mindanao.
Eläjad[redaktiruida | muuda lähteteksti]
Filippinoil elädas filippinalaižed.
Filippinoiden lidnad-millionerad (2007[2]): Keson Siti, Manil, Kalookan, Davao. Vl 2009 kaik oli 138 lidnad valdkundas.
Ižanduz[redaktiruida | muuda lähteteksti]
Vl 2012 päeksport valdkundaspäi oli digitaližed mikroshemad (40%), elektromašiništ da elektropalad (läz 20%), kompjuterad (7%); toine eksport — bananad, kuld, nikel', sobad.
Homaičendad[redaktiruida | muuda lähteteksti]
- ↑ Filippinoiden ristitišton endustuz vl 2014 heinkus. — Mail'man faktoiden kirj (Cia.gov). (angl.)
- ↑ Population and Annual Growth Rates by Region, Province, and City/Municipality: 1995, 2000, 2007. — National Statistics Office (census.gov.ph). (angl.)
Irdkosketused[redaktiruida | muuda lähteteksti]
- Filippinoiden valdkundaline oficialine portal. (angl.)
- Filippinoiden Parlamentan Alakodin oficialine sait. (angl.)
| Azijan valdkundad | ||
| Afganistan | Araban Ühtenzoittud Emiratad (AÜE) | Armenii | Azerbaidžan1 | Bahrein | Bangladeš | Brunei | Butan | Egipt2 | Filippinad | Gruzii1 | Indii | Indonezii3 | Iordanii | Irak | Iran | Izrail' | Japonii | Jemen2 | Kambodž | Kazahstan1 | Katar | Kipr1 | Kirgizstan | Kitai | Korejan Rahvahaliž-Demokratine Tazovaldkund | Korejan Tazovaldkund | Kuveit | Laos | Livan | Malaizii | Mal'divan Sared | Mjanmar | Mongolii | Nepal | Oman | Pakistan | Päivnouzmaine Timor | Saudan Arabii | Singapur | Sirii | Šrilank | Tadžikistan | Tailand | Turkanma1 | Turkmenistan | Uzbekistan | Venäma1 | Vjetnam | ||
|
1 Om Evropas mugažo. 2 Om Afrikas mugažo. 3 Om Valdmerimaiš mugažo. |