Moskv
| Lidnanznam |
Flag |
| Valdkund | Venäma |
| Eläjiden lugu (2015) | 12 197 596 ristitud |
| Pind | 2511 km² |
| Pämez' | Sergei Sobänin (2 010-) |
| Telefonkod | +7-495, 496, 498, 499 |
| Avtokod | 77, 97, 99, 177, 197, 199, 777 |
| Aigvö | UTC+3 (MSK+0) |
Moskv (venäkelel: Москва) om Venäläižen Federacijan pälidn, federaližen alištusen lidn, Federaližen Keskuzümbrikon da Moskvan agjan administrativine keskuz (sihe agjaha iče Moskv ei mülü). Moskv om Venäläižen Federacijan da Evropan kaikiš suremb lidn ristituiden lugun mödhe (vodel 2015 vilukun 1 päival Moskvan eläjiden lugu oli 12 197 596 eläjad). Moskv om suren lidnaglomeracijan keskuz (enamba 15,5 mln rist. vl 2012). Moskv mülüb Man 10 järedambiden lidnoiden nimikirjuteshe.
Südäiolend
Istorii[redaktiruida | muuda lähteteksti]
Dolgorukii Jurii pani Moskvan lidnan alusen vodel 1147. Jäl'ghepäi lidn oli Suren Moskvan Ruhtinazkundan (Knäz'kundan), Venäläižen kunigazkundan (1389—1713), Venälaižen Imperijan (1728—1732), Nevondkundaližen Venäman (vspäi 1918) da NSTÜ:n istorine pälidn. Vspäi 1991 Moskv om nügüdläižen Venäman pälidnaks.
Tobmuz[redaktiruida | muuda lähteteksti]
Ičeze administrativiž-territorialine jagand, lidnanznam, flag da gimn oma Moskval. Venäläižen Federacijan federaližed valkundaližed aluskundad (erind — Venäläižen Federacijan konstitucine käskuzkund Piteriš) sijadase Moskvas, mugažo sijaližed tobmusen aluskundad, valdkundoiden sur'oigenduzkundad i m. e.
Geografijan andmused[redaktiruida | muuda lähteteksti]
Moskvan sijaduz om Päivnouzmaižen Evropan alangišton keskuses, Okanjogen ga Volgan jogiden keskes, Moskvanjogen molembil randoil.
Administrativine jagand[redaktiruida | muuda lähteteksti]
Moskv jagase 12 ümbrikoks:
- Keskuzümbrik
- Pohjoine
- Pohjoižpäivnouzmaine
- Päivnouzmaine
- Suvipäivnouzmaine
- Suvine
- Suvipäivlaskmaine
- Päivlaskmaine
- Lodehline
- Zelenogradan
- Troickan
- Uden Moskvan
Ümbrikod alajagase rajonihe päiči Troickan da Uden Moskvan ümbrikoiš. Kaik om 125 rajonad. Troickan da Uden Moskvan ümbrikod mülütadas 21 kundad, ned — 289 žilod da küläd.
Rajoniden röunoiš sijadase 4 südäilidnalašt lidnad (Moskovskii, Ščerbink, Zelenograd, Troick).
Eläjad[redaktiruida | muuda lähteteksti]
Vn 2010 rahvahanlugemižen mödhe eläjiden lugu oli 11 514 330 ristitud[1].
Mel'heižtahod[redaktiruida | muuda lähteteksti]
Moskv om Venäman znamasine turistine keskuz. Moskvan Kreml' da Rusked torg, toižed kul'turan da arhitekturan muštpachad mülüdas UNESCO:n Man jäl'gusen nimikirjuteshe.
Transport[redaktiruida | muuda lähteteksti]
Moskv om mugažo jalos znamasine transportsol'm. Moskvas om 6 aeroportad, 9 päraudtestancijad, 3 jogiportad. Sapsan-üläpiguzjonused kävudas Piterin, Moskv da Alauz'lidnan keskes. Vodespäi 1935 Moskvan metropoliten radab pälidnas.
Sport[redaktiruida | muuda lähteteksti]
1980 vodel Moskvas mäniba Kezaolimpižed vändod.
Galerei[redaktiruida | muuda lähteteksti]
Homaičendad[redaktiruida | muuda lähteteksti]
Irdkosketused[redaktiruida | muuda lähteteksti]
- Moskvan ohjastusen sait. (ven.) (angl.)
- Moskvan rahvahidenkeskeine portal. (ven.) (angl.) (saks.) (fr.) (isp.) (kit.)
- Moskv, kudambad ei ole jo. Istoriž-kul'turine projekt. (venäkelel)
- Moskvan uzištused (newsmsk.com). (venäkelel)
|
|
||
|---|---|---|
| Ümbrikod: |
Keskuzümbrik | Pohjoižpäivnouzmaine | Päivnouzmaine | Suvipäivnouzmaine | Suvine | Suvipäivlaskmaine | Päivlaskmaine | Lodehline | Pohjoine | Zelenogradan | Troickan | Uden Moskvan |
|
| Lidnad: |
Moskovskii | Ščerbink | Zelenograd | Troick |
|
| Venälaižen Federacijan subjektoiden pälidnad | ||
| Abakan | Alauz'lidn | Anadir' | Arhangel'sk | Astrahan' | Barnaul | Belgorod | Birobidžan | Blagoveščensk | Bränsk | Čeboksarad | Čeläbinsk | Čerkessk | Čit | Elist | Gorno-Altaisk | Groznii | Habarovsk | Hanti-Mansiisk | Irkutsk | Iževsk | Ivanovo | Jakutsk | Jaroslavl' | Jekaterinburg | Joškar-Ol | Kaliningrad | Kalug | Kazan' | Kemerovo | Kirov | Kizil | Kostrom | Krasnodar | Krasnojarsk | Kurgan | Kursk | Lipeck | Magadan | Magas | Mahačkal | Maikop | Moskv | Murmansk | Nal'čik | Nar'jan Mar | Novosibirsk | Omsk | Orel | Orenburg | Penz | Perm' | Petropavlovsk Kamčatkal | Petroskoi | Piter | Pskov | Rostov Donal | Räzan' | Salehard | Samar | Saransk | Saratov | Siktivkar | Simferopol' (de fakto) | Sevastopol' (de fakto) | Smolensk | Stavropol' | Sur' Uz'lidn | Suvisahalinsk | Tambov | Tomsk | Tul | Tver' | Tümen' | Uf | Ulan Ude | Ul'janovsk | Vladikavkaz | Vladimir | Vladivostok | Volgograd | Vologd | Voronež | ||
| Evropan pälidnad | ||
| Afinad | Amsterdam | Andorr la Vel'j | Baku | Belgrad | Berlin | Bern | Bratislav | Brüssel' | Budapešt | Buharest | Dublin | Hel'sinki | Jerevan | Kijev | Kišinöv | Kopenhagen | Lissabon | London | Lüblän | Lüksemburg-lidn | Madrid | Minsk | Monako-lidn | Moskv | Nikosii | Oslo | Pariž | Podgoric | Prag | Reikjavik | Rig | Rim | San Marino-lidn | Sarajevo | Skopje | Sofii | Stokhol'm | Zagreb | Tallidn | Tbilis | Tiran-lidn | Vaduc | Vallett | Varšav | Vatikan | Ven | Vil'nüs | ||
| Nece kirjutuz Vepsän Vikijas: Москв. |