Moskv

Vikipedii
Hüpähtada: navigacii, Ecind
Moskv
Москва
 Lidnanznam
Coat of Arms of Moscow.svg
 Flag
Flag of Moscow.svg
Valdkund Venäma
Eläjiden lugu (2015) 12 197 596 ristitud
Pind 2511 km²
MoskvМосква
Pämez' Sergei Sobänin (2 010-)
Telefonkod +7-495, 496, 498, 499
Avtokod 77, 97, 99, 177, 197, 199, 777
Aigvö UTC+3 (MSK+0)


Moskv (venäkelel: Москва) om Venäläižen Federacijan pälidn, federaližen alištusen lidn, Federaližen Keskuzümbrikon da Moskvan agjan administrativine keskuz (sihe agjaha iče Moskv ei mülü). Moskv om Venäläižen Federacijan da Evropan kaikiš suremb lidn ristituiden lugun mödhe (vodel 2015 vilukun 1 päival Moskvan eläjiden lugu oli 12 197 596 eläjad). Moskv om suren lidnaglomeracijan keskuz (enamba 15,5 mln rist. vl 2012). Moskv mülüb Man 10 järedambiden lidnoiden nimikirjuteshe.

Istorii[redaktiruida | muuda lähteteksti]

Dolgorukii Jurii pani Moskvan lidnan alusen vodel 1147. Jäl'ghepäi lidn oli Suren Moskvan Ruhtinazkundan (Knäz'kundan), Venäläižen kunigazkundan (1389—1713), Venälaižen Imperijan (1728—1732), Nevondkundaližen Venäman (vspäi 1918) da NSTÜ:n istorine pälidn. Vspäi 1991 Moskv om nügüdläižen Venäman pälidnaks.

Tobmuz[redaktiruida | muuda lähteteksti]

Ičeze administrativiž-territorialine jagand, lidnanznam, flag da gimn oma Moskval. Venäläižen Federacijan federaližed valkundaližed aluskundad (erind — Venäläižen Federacijan konstitucine käskuzkund Piteriš) sijadase Moskvas, mugažo sijaližed tobmusen aluskundad, valdkundoiden sur'oigenduzkundad i m. e.

Geografijan andmused[redaktiruida | muuda lähteteksti]

Moskvan sijaduz om Päivnouzmaižen Evropan alangišton keskuses, Okanjogen ga Volgan jogiden keskes, Moskvanjogen molembil randoil.

Administrativine jagand[redaktiruida | muuda lähteteksti]

Moskvan administrativine jagand.

Moskv jagase 12 ümbrikoks:

  1. Keskuzümbrik
  2. Pohjoine
  3. Pohjoižpäivnouzmaine
  4. Päivnouzmaine
  5. Suvipäivnouzmaine
  6. Suvine
  7. Suvipäivlaskmaine
  8. Päivlaskmaine
  9. Lodehline
  10. Zelenogradan
  11. Troickan
  12. Uden Moskvan

Ümbrikod alajagase rajonihe päiči Troickan da Uden Moskvan ümbrikoiš. Kaik om 125 rajonad. Troickan da Uden Moskvan ümbrikod mülütadas 21 kundad, ned — 289 žilod da küläd.

Rajoniden röunoiš sijadase 4 südäilidnalašt lidnad (Moskovskii, Ščerbink, Zelenograd, Troick).

Eläjad[redaktiruida | muuda lähteteksti]

Vn 2010 rahvahanlugemižen mödhe eläjiden lugu oli 11 514 330 ristitud[1].

Mel'heižtahod[redaktiruida | muuda lähteteksti]

Moskv om Venäman znamasine turistine keskuz. Moskvan Kreml' da Rusked torg, toižed kul'turan da arhitekturan muštpachad mülüdas UNESCO:n Man jäl'gusen nimikirjuteshe.

Transport[redaktiruida | muuda lähteteksti]

Moskv om mugažo jalos znamasine transportsol'm. Moskvas om 6 aeroportad, 9 päraudtestancijad, 3 jogiportad. Sapsan-üläpiguzjonused kävudas Piterin, Moskv da Alauz'lidnan keskes. Vodespäi 1935 Moskvan metropoliten radab pälidnas.

Sport[redaktiruida | muuda lähteteksti]

1980 vodel Moskvas mäniba Kezaolimpižed vändod.

Galerei[redaktiruida | muuda lähteteksti]

Moskvanjogen nägu.

Homaičendad[redaktiruida | muuda lähteteksti]

  1. Vn 2010 Venäman rahvahanlugemižen andmused (gks.ru). (ven.)

Irdkosketused[redaktiruida | muuda lähteteksti]



Venälaižen Federacijan subjektoiden pälidnad
Abakan | Alauz'lidn | Anadir' | Arhangel'sk | Astrahan' | Barnaul | Belgorod | Birobidžan | Blagoveščensk | Bränsk | Čeboksarad | Čeläbinsk | Čerkessk | Čit | Elist | Gorno-Altaisk | Groznii | Habarovsk | Hanti-Mansiisk | Irkutsk | Iževsk | Ivanovo | Jakutsk | Jaroslavl' | Jekaterinburg | Joškar-Ol | Kaliningrad | Kalug | Kazan' | Kemerovo | Kirov | Kizil | Kostrom | Krasnodar | Krasnojarsk | Kurgan | Kursk | Lipeck | Magadan | Magas | Mahačkal | Maikop | Moskv | Murmansk | Nal'čik | Nar'jan Mar | Novosibirsk | Omsk | Orel | Orenburg | Penz | Perm' | Petropavlovsk Kamčatkal | Petroskoi | Piter | Pskov | Rostov Donal | Räzan' | Salehard | Samar | Saransk | Saratov | Siktivkar | Simferopol' (de fakto) | Sevastopol' (de fakto) | Smolensk | Stavropol' | Sur' Uz'lidn | Suvisahalinsk | Tambov | Tomsk | Tul | Tver' | Tümen' | Uf | Ulan Ude | Ul'janovsk | Vladikavkaz | Vladimir | Vladivostok | Volgograd | Vologd | Voronež


Evropan pälidnad
Afinad | Amsterdam | Andorr la Vel'j | Baku | Belgrad | Berlin | Bern | Bratislav | Brüssel' | Budapešt | Buharest | Dublin | Hel'sinki | Jerevan | Kijev | Kišinöv | Kopenhagen | Lissabon | London | Lüblän | Lüksemburg-lidn | Madrid | Minsk | Monako-lidn | Moskv | Nikosii | Oslo | Pariž | Podgoric | Prag | Reikjavik | Rig | Rim | San Marino-lidn | Sarajevo | Skopje | Sofii | Stokhol'm | Zagreb | Tallidn | Tbilis | Tiran-lidn | Vaduc | Vallett | Varšav | Vatikan | Ven | Vil'nüs
Nece kirjutuz Vepsän Vikijas: Москв.