Anglijan kel': Erod versijoiden keskes
formitez |
pEi ole vajehtusen ühthevedoid |
||
Rivi 16: | Rivi 16: | ||
== Vaihišt == |
== Vaihišt == |
||
Om äi velgsanoid kelen leksikas. Kävutadas [[latinan kirjamišt|latinalašt kirjkel't]] 7. voz'sadaspäi. Tradicižiden kirjutamižiden äjüz harakterizuib orfografijad. |
Om äi velgsanoid kelen leksikas. Kävutadas [[latinan kirjamišt|latinalašt kirjkel't]] 7. voz'sadaspäi. Tradicižiden kirjutamižiden äjüz harakterizuib orfografijad, se om saudud 16.voz'sadan virkandal. |
||
;Morfologii |
;Morfologii |
||
Rivi 86: | Rivi 86: | ||
== Irdkosketused == |
== Irdkosketused == |
||
* [http://www.dialectsarchive.com/ Anglijan kelen paginoiden rahvahidenkeskeine fonogrammarhiv (''dialectsarchive.com'').] {{ref-en}} |
* [http://www.dialectsarchive.com/ Anglijan kelen paginoiden rahvahidenkeskeine fonogrammarhiv (''dialectsarchive.com'').] {{ref-en}} |
||
{{Commons|English language}} |
|||
[[Kategorii:Anglijan kel'| ]] |
[[Kategorii:Anglijan kel'| ]] |
Vajehtuz 15. Keväz’ku 2019, kell 09:07
Anglijan kel' (vai englandin kel'; ičeze nimituz: English) om germanižen gruppan indoevropine kel'.
Ühthižed andmused
Pagižijoiden lugu — 410 mln (mamankel') vai 1 mlrd (toine i veraz kel') ristituid.
Anglijan kel' om üks' ÜRO:n radkelišpäi. Arni nece kel' kävutase rahvahidenkeskeižen besedoičendan täht kaiked mail'madme järgeližes elos.
Se om valdkundkel' Sures Britanijas, Avstralijas, Udes Zelandijas da AÜV:oiden 32 štatoiš, üks' kahtes valdkundkelespäi Irlandijas, Kanadas da Mal'tas. Anglijan kel' kävutadas mugažo kuti oficialine kel' erazvuiččiš Azijan (Indii, Pakistan da toižed) da Afrikan valdkundoiš.
Grammatik
Kelen grammatižen znamoičendan kuvandoičend om analitine tobjimalaz. Sanoiden järgenduz om tarkoiged. Vaiše kaks' kändod om olmas: common case i objective case. Üks' vajeh mülüb paksus severdha-se sanaklassha (substantiv, adjektiv i verb).
Anglijan kel' mülüb analitižiden keliden gruppha.
Vaihišt
Om äi velgsanoid kelen leksikas. Kävutadas latinalašt kirjkel't 7. voz'sadaspäi. Tradicižiden kirjutamižiden äjüz harakterizuib orfografijad, se om saudud 16.voz'sadan virkandal.
- Morfologii
Anglijan kelen ičevuitte pird om sanoiden lühüduz. Sil-žo aigal om äi pit'kid sanoid keles, no pagištes kävutadas niid harvašti.
- Kirjamišt
А a | B b | C c | D d | E e | F f | G g | H h | I i |
J j | K k | L l | M m | N n | O o | P p | Q q | R r |
S s | T t | U u | V v | W w | X x | Y y | Z z |
Fonetik
Änekahad lopkonsonantad ei tehkoiš änetomikš. Ei ole palataliziruidud konsonantoid anglijan keles. Akkomodacijad oma harvad keles.
Lugusanad
- one [wʌn] — üks'
- two [tuː] — kaks'
- three [θɹiː] — koume
- four [fɔː] — nell'
- five [faɪv] — viž
- six [sɪks] — kuz'
- seven [ˈsɛv.ən] — seičeme
- eight [eɪt] — kahesa
- nine [naɪn] — ühesa
- ten [tɛn] — kümne
- twenty [ˈtwɛnti] — kaks'kümne
- thirty [ˈθɜːti] — koumekümne
- hundred [ˈhʌndɹəd] — sada
- thousand [ˈθaʊz(ə)nd] — tuha
Frazad
- Hello! / How are you? — Tervhen!
- What is your name? — Kut sindai kuctas?
- Where are you from? — Kugalaine oled?
- Where do you live? — Kus sinä eläd?
- Goodbye! / See you! — Nägemižhesai!
- Thanks / Thank you. — Kitän.
Homaičendad