Monreal': Erod versijoiden keskes
pEi ole vajehtusen ühthevedoid |
pEi ole vajehtusen ühthevedoid |
||
Rivi 12: | Rivi 12: | ||
| Pämez' = Valeri Plant<br />(kül'mku 2017—) |
| Pämez' = Valeri Plant<br />(kül'mku 2017—) |
||
| Telefonkod = +1-514. +1-438 |
| Telefonkod = +1-514. +1-438 |
||
| Aigvö = tal'vel [[UTC]] |
| Aigvö = tal'vel [[UTC]]−5,<br />kezal [[UTC]]−4 |
||
}} |
}} |
||
[[Fail:Montreal-boroughs-post-demerger.png|thumb|left|250px|Monreal' jagase 19 |
[[Fail:Montreal-boroughs-post-demerger.png|thumb|left|250px|Monreal' jagase 19 administrativižeks ümbrikoks (lihavan mustan pirdan südäimes).]] |
||
'''Monreal'''' ({{lang-fr|Montréal}} [mɔ̃ʁeal], {{lang-en|Montreal}} [ˌmʌntriːˈɒl]) om kahtenz' surtte [[Kanad]]an lidn. Se om [[Kvebek (provincii)|Kvebek-provincijan]] kaikiš suremb lidn. |
'''Monreal'''' ({{lang-fr|Montréal}} [mɔ̃ʁeal], {{lang-en|Montreal}} [ˌmʌntriːˈɒl]) om kahtenz' surtte [[Kanad]]an lidn. Se om [[Kvebek (provincii)|Kvebek-provincijan]] kaikiš suremb lidn. |
||
Rivi 30: | Rivi 30: | ||
== Eläjad == |
== Eläjad == |
||
Vl 2011 eläjiden lugu oli 1 649 519 ristitud. Läz 4,1 mln elädas ezilidnoidenke 4258,31 km² pindal. Üks'jäine oficialine kel' om francijan kel' lidnan territorijal vn 1977 francijan kelen hartijan mödhe. |
Vl 2011 eläjiden lugu oli 1 649 519 ristitud. Läz 4,1 mln ristituid elädas ezilidnoidenke 4258,31 km² pindal. Üks'jäine oficialine kel' om francijan kel' lidnan territorijal vn 1977 francijan kelen hartijan mödhe. |
||
Edeline lidnan pämez' oli Deni Koder (2013−2017). |
Edeline lidnan pämez' oli Deni Koder (2013−2017). |
Vajehtuz 4. Semendku 2019, kell 16:59
Lidnanznam |
Flag |
Valdkund | Kanad |
Eläjiden lugu (2016) | 1,704,694 ristitud |
Pind | 431,50 km² |
Pämez' | Valeri Plant (kül'mku 2017—) |
Telefonkod | +1−514, +1−438 |
Aigvö | tal'vel UTC−5, kezal UTC−4 |
Monreal' (franc.: Montréal [mɔ̃ʁeal], angl.: Montreal [ˌmʌntriːˈɒl]) om kahtenz' surtte Kanadan lidn. Se om Kvebek-provincijan kaikiš suremb lidn.
Vl 1976 lidn vastsi Kezaližid Olimpižid vändoid.
Istorii
Irokeziden Hošelag-külä oli lidnan sijas 14. voz'sadaspäi. Nügüdläižen eländpunktan aluz om pandud vn 1642 17. päiväl semendkud kuti Vill'-Mari-žilo (franc.: Ville-Marie «Marin lidn») Monreal'-saren suvipalas, Ph. Lavrentijan jogen da Ottavanjogen ühthejoksmusen sijas.
Vspäi 1705 nimitihe žilod nügüdläižikš. Saren «Monreal'»-nimi sündui üks'jäižen mägen nimespäi Le mont Royal — «Kunigahan mägi», 234 m valdmeren pindan päl. Vl 1832 Monreal' sai lidnan statusad. 1970-nzihe vozihesai oli valdkundan kaikiš suremban lidnan da finansižen pälidnan, sid' andoi ezištust Torontole.
Geografijan andmused
Lidn sijadase 8 m da sen enamba korktusil valdmeren pindan päl. Matkad Kvebekhasai om 250 km pohjoižpäivnouzmha kaikil teil, Ottavhasai om 200 km päivlaskmha, AÜV:oiden röunhasai om 50 km suvhe.
Klimat om ven kontinentaline neps. Tulleikahad päiväd oma paksud. Voden keskmäine lämuz om +6,2 C°. Paneb sadegid 980 mm vodes, kuidme tazomäras, sidä kesken 218 sm lunt (kül'mku-keväz'ku).
Eläjad
Vl 2011 eläjiden lugu oli 1 649 519 ristitud. Läz 4,1 mln ristituid elädas ezilidnoidenke 4258,31 km² pindal. Üks'jäine oficialine kel' om francijan kel' lidnan territorijal vn 1977 francijan kelen hartijan mödhe.
Edeline lidnan pämez' oli Deni Koder (2013−2017).
Transport
Kundaline transport om avtobusad, maršruttaksid, ezilidnelektrojonused. Vspäi 1966 metro radab lidnas (vl 2017 oli 4 jonod, 68 stancijad, 69 km raudted).
Rahvahidenkeskeine civiline Monreal'-Trüdo-lendimport (YUL, 19,4 mln passažiroid vl 2018) sijadase Dorval'-ezilidnas, 20 km päivlaskmha Monrealin keskusespäi, sil-žo sarel. Sišpäi tehtas reisid AÜV:oihe da Kanadadme, Latinižen Amerikan äjihe maihe, Evropan lidnoihe i kaiked mail'madme. Kahtenz' rahvahidenkeskeine Monreal'-Mirabel'-lendimport (YMX) sijadase 39 km lodeheze lidnaspäi, se om vaiše vedamha jüguid i aviacijan toižendoiden täht (sanitarine, kosmine).
Homaičendad
Irdkosketused
- Lidnan tobmuden sait (ville.montreal.qc.ca). (fr.) (angl.)
Monreal' Vikiaitas |