Fotosintez: Erod versijoiden keskes
pEi ole vajehtusen ühthevedoid |
formitez |
||
Rivi 1: | Rivi 1: | ||
{{1000}} |
{{1000}}{{A10000}} |
||
[[Fail:Plagiomnium affine laminazellen.jpeg|thumb|right|250px|Nägujad hloroplastad ''[[Plagiomnium affine]]''-samlon stajiš |
[[Fail:Plagiomnium affine laminazellen.jpeg|thumb|right|250px|Nägujad hloroplastad ''[[Plagiomnium affine]]''-samlon stajiš]] |
||
'''Fotosintez''' ([[amuižgrekan kel'|amuižgrekan kelen]] sanoišpäi: φῶς — «vauktuz» и σύνθεσις — «ühtištoituz», «[[sintez]]») om process, sen aigan päivänvauktusen energii kändase organižsubstancijoiden himižen sidon energijaks. Vaiše fotoavtotrofad voidas ühtneda processas, pigment fotosintezan täht om heil: kazmusiden [[hlorofill]], bakterijiden [[bakteriohlorofill]] da [[bakteriorodopsin]]. |
'''Fotosintez''' ([[amuižgrekan kel'|amuižgrekan kelen]] sanoišpäi: φῶς — «vauktuz» и σύνθεσις — «ühtištoituz», «[[sintez]]») om process, sen aigan päivänvauktusen energii kändase organižsubstancijoiden himižen sidon energijaks. Vaiše fotoavtotrofad voidas ühtneda processas, pigment fotosintezan täht om heil: kazmusiden [[hlorofill]], bakterijiden [[bakteriohlorofill]] da [[bakteriorodopsin]]. |
||
Rivi 6: | Rivi 6: | ||
Fotosintezan reakcijad oma kaiken eläban energetine aluz Mas. Laz 3 mlrd vot tagaz hapanikan erigoitmižen vedespäi mehanizm sündui i tegi [[Päiväine|Päiväšt]] energetižeks purtkeks [[biosfer]]an täht. Hapanikan enambuz atmosferas sündui fotosintezaspäi. Samaldused sädiba hapanikaspäi [[ozon|ozonšoiduid]], i voimuz linni elänzoitta kuivid maid, elo leviganzi vedespäi. |
Fotosintezan reakcijad oma kaiken eläban energetine aluz Mas. Laz 3 mlrd vot tagaz hapanikan erigoitmižen vedespäi mehanizm sündui i tegi [[Päiväine|Päiväšt]] energetižeks purtkeks [[biosfer]]an täht. Hapanikan enambuz atmosferas sündui fotosintezaspäi. Samaldused sädiba hapanikaspäi [[ozon|ozonšoiduid]], i voimuz linni elänzoitta kuivid maid, elo leviganzi vedespäi. |
||
== Homaičendad == |
|||
<references /> |
|||
{{stub}} |
{{stub}} |
Vajehtuz 19. Kezaku 2021, kell 19:33
Fotosintez (amuižgrekan kelen sanoišpäi: φῶς — «vauktuz» и σύνθεσις — «ühtištoituz», «sintez») om process, sen aigan päivänvauktusen energii kändase organižsubstancijoiden himižen sidon energijaks. Vaiše fotoavtotrofad voidas ühtneda processas, pigment fotosintezan täht om heil: kazmusiden hlorofill, bakterijiden bakteriohlorofill da bakteriorodopsin.
Processan järgeline formul: 6CO2 + 6H2O --päivänvauktuz--> C6H12O6 + 6O2. Reakcii voib manda tagazepäi cellülozan olemiženke. Fotosintez voib tehtas toižikš-ki: hlorofillata, hil'muiktuzgazan ühtnendata, hapanikan sündundata.
Fotosintezan reakcijad oma kaiken eläban energetine aluz Mas. Laz 3 mlrd vot tagaz hapanikan erigoitmižen vedespäi mehanizm sündui i tegi Päiväšt energetižeks purtkeks biosferan täht. Hapanikan enambuz atmosferas sündui fotosintezaspäi. Samaldused sädiba hapanikaspäi ozonšoiduid, i voimuz linni elänzoitta kuivid maid, elo leviganzi vedespäi.
Homaičendad
Nece kirjutuz om vaiše ezitegez. Tö voit abutada meile, ku kohendat sidä da ližadat sihe. |