Vauged meri: Erod versijoiden keskes
pEi ole vajehtusen ühthevedoid |
p superlativ |
||
Rivi 21: | Rivi 21: | ||
Sured sared: [[Solohkaižed sared]] (Arhangel'skan agj), [[Moržovec]] (Arhangel'skan agj). |
Sured sared: [[Solohkaižed sared]] (Arhangel'skan agj), [[Moržovec]] (Arhangel'skan agj). |
||
Kaikiš pidembad joged, kudambad langetas Vauktha merhe (častomaraižen mödhe): [[Mezen' (jogi)|Mezen']], [[Pohjoine Dvin]], [[Änižjogi]], [[Kem' (jogi, Karjalan Tazovaldkund)|Kem']]- da [[Ponoi]]-joged. |
|||
Järedad portad (päiväižen mödhe): [[Mezen' (lidn)|Mezen']], [[Arhangel'sk]], [[Severodvinsk]], [[Oneg]], [[Belomorsk]], [[Kem' (lidn)|Kem']], [[Kandalakš]]. |
Järedad portad (päiväižen mödhe): [[Mezen' (lidn)|Mezen']], [[Arhangel'sk]], [[Severodvinsk]], [[Oneg]], [[Belomorsk]], [[Kem' (lidn)|Kem']], [[Kandalakš]]. |
Vajehtuz 5. Kezaku 2016, kell 23:58
Vauged meri (ven.: Белое море, latin.: Mare Album, norv. Kvitsjøen, roč.: Vita havet, suom.: Vienanmeri) om olmas Evrazijan pohjoižes laptas. Se om kontinentansüdäimine meri. Sijadase Pohjoiževropan randanno. Mert mülütadas Jävaldmeren basseinha.
Pind saridenke — 90,8 tuh. km².
Randanpird — läz 2000 km.
Veden mülü — 4,4 tuhad km².
Kesksüvüz — 67 metrad, kaikiš suremb süvüz — 343 m.
Geografijan andmused
Vauged meri lainištab vaiše Venäman randad. Meri om sen südäivezikš täuzin. Kuviteldud jono ühtenzoitab Pühä Nena- da Kanin Nena-pol'sarid, se erigoitab Vauktad mert Barencan merespäi.
Belomorskan da Baltijan kanal ühtenzoitab Vauktad mert Baltijan merenke, mugažo Volgan da Baltijan vezitenke.
Vauktan meren järedad lahted (častomaraižen mödhe): Mezenin, Dvinan, Änižen da Kandalakšan lahted.
Randad (päiväižen mödhe): Kanin, Mezenin, Tal'veline, Kezaline, Änižlahten, Pomoran, Karjalan, Kandalakšan da Teran randad.
Sured sared: Solohkaižed sared (Arhangel'skan agj), Moržovec (Arhangel'skan agj).
Kaikiš pidembad joged, kudambad langetas Vauktha merhe (častomaraižen mödhe): Mezen', Pohjoine Dvin, Änižjogi, Kem'- da Ponoi-joged.
Järedad portad (päiväižen mödhe): Mezen', Arhangel'sk, Severodvinsk, Oneg, Belomorsk, Kem', Kandalakš.
Gidrologii
Kaikuččel vodel meri jädub kuz'-seičemekuižeks strokuks.
Vezinouzendan korktuz sase 0,6 metraspäi (Dvinan lahten pohjoižpäivnouzm) 7,7 metrhasai (Mezenin laht) randoidme.
Sügüz'ližen meritorokan aigan lainhiden korktuz voib sadas 6 metrhasai.