Gannover: Erod versijoiden keskes
p superlativ; pp |
p johtutase -> mainitase |
||
Rivi 21: | Rivi 21: | ||
== Istorii == |
== Istorii == |
||
10. voz'sadal ezmäižed pertid sauvoihe Am-Hoen-Ufer-randirdas (saks. ''Am Hohen Ufer''), sišpäi lidnan nimi sündui. Eländpunkt |
10. voz'sadal ezmäižed pertid sauvoihe Am-Hoen-Ufer-randirdas (saks. ''Am Hohen Ufer''), sišpäi lidnan nimi sündui. Eländpunkt mainitase ezmäižen kerdan vl 1150. Gannover sai lidnan statusad vl 1241. |
||
== Geografijan andmused == |
== Geografijan andmused == |
Vajehtuz 23. Heinku 2016, kell 16:00
Lidnanznam | |
Valdkund | Saksanma |
Eläjiden lugu (2013) | 518,098 ristitud |
Pind | 204,01 km² |
Pämez' | Štefan Šostok (2013-) |
Telefonkod | +49−511 |
Aigvö | tal'vel UTC+1, kezal UTC+2 |
Gannover (saks.: Hannover [haˈnoːfɐ]), om Alasaksonii-federacijanman pälidn Saksanmas, sur' raudtesol'm Berlin — Amsterdam da Gamburg — Münhen raudteil.
Mail'man tegimišton jogavoččed jarmankad oleldas «Messegelände»-kompleksas: ozutesikš, Hannover Messe da CeBIT.
Läz 1,1 mln ristituid elädas lidnaglomeracijas.
Istorii
10. voz'sadal ezmäižed pertid sauvoihe Am-Hoen-Ufer-randirdas (saks. Am Hohen Ufer), sišpäi lidnan nimi sündui. Eländpunkt mainitase ezmäižen kerdan vl 1150. Gannover sai lidnan statusad vl 1241.
Geografijan andmused
Lidn sijadase Saksanman pohjoižes, Laine-jogen randoil. Gannoveran keskuz seižub 55 metrad keskkorktusel.
Kaikiš korktemb čokkoim om Kronsberg-kukkaz (118 m).
Klimat om Atlantižen valdmeren.
Gannover jagase 13 administrativižhe rajonha.
Transport
Kiruhtramvai (167 km ted, sidä kesken 20 km manalašt), avtobusad da raudte (saks. S-Bahn) oma kundaližeks transportaks.
Keskmäižgermanine kanal ühtenzoitab Laine- da Rein-jogid. Se om jügulaivoiden täht.
Rahahidenkeskeine civiline Gannover-Langenhagen-lendimport (HAJ) sijadase 11 km pohjoižpolehe lidnan keskusespäi. Sišpäi tehtas reisid Evropan, Azijan maihe da Saksanman südäimes, mugažo čarterreisid lebutahoihe.
Lidnan nägu
Irdkosketused
- Gannoveran ohjastusen oficialine portal. (saks.) (angl.) (fr.) (ven.) (est.) da tž.