Gannover: Erod versijoiden keskes

Vikipedii-späi
Südäimišt om heittud Ližatud südäimišt
Koiravva (pagin | tehtud radod)
p superlativ; pp
Koiravva (pagin | tehtud radod)
p johtutase -> mainitase
Rivi 21: Rivi 21:


== Istorii ==
== Istorii ==
10. voz'sadal ezmäižed pertid sauvoihe Am-Hoen-Ufer-randirdas (saks. ''Am Hohen Ufer''), sišpäi lidnan nimi sündui. Eländpunkt johtutase ezmäižen kerdan vl 1150. Gannover sai lidnan statusad vl 1241.
10. voz'sadal ezmäižed pertid sauvoihe Am-Hoen-Ufer-randirdas (saks. ''Am Hohen Ufer''), sišpäi lidnan nimi sündui. Eländpunkt mainitase ezmäižen kerdan vl 1150. Gannover sai lidnan statusad vl 1241.


== Geografijan andmused ==
== Geografijan andmused ==

Vajehtuz 23. Heinku 2016, kell 16:00

Gannover
Hannover
Lidnanznam
Valdkund Saksanma
Eläjiden lugu (2013) 518,098 ristitud
Pind 204,01 km²
Gannover Hannover
Pämez' Štefan Šostok (2013-)
Telefonkod +49−511
Aigvö tal'vel UTC+1,
kezal UTC+2


Gannover (saks.: Hannover [haˈnoːfɐ]), om Alasaksonii-federacijanman pälidn Saksanmas, sur' raudtesol'm BerlinAmsterdam da GamburgMünhen raudteil.

Mail'man tegimišton jogavoččed jarmankad oleldas «Messegelände»-kompleksas: ozutesikš, Hannover Messe da CeBIT.

Läz 1,1 mln ristituid elädas lidnaglomeracijas.

Istorii

10. voz'sadal ezmäižed pertid sauvoihe Am-Hoen-Ufer-randirdas (saks. Am Hohen Ufer), sišpäi lidnan nimi sündui. Eländpunkt mainitase ezmäižen kerdan vl 1150. Gannover sai lidnan statusad vl 1241.

Geografijan andmused

Lidn sijadase Saksanman pohjoižes, Laine-jogen randoil. Gannoveran keskuz seižub 55 metrad keskkorktusel.

Kaikiš korktemb čokkoim om Kronsberg-kukkaz (118 m).

Klimat om Atlantižen valdmeren.

Gannover jagase 13 administrativižhe rajonha.

Transport

Kiruhtramvai (167 km ted, sidä kesken 20 km manalašt), avtobusad da raudte (saks. S-Bahn) oma kundaližeks transportaks.

Keskmäižgermanine kanal ühtenzoitab Laine- da Rein-jogid. Se om jügulaivoiden täht.

Rahahidenkeskeine civiline Gannover-Langenhagen-lendimport (HAJ) sijadase 11 km pohjoižpolehe lidnan keskusespäi. Sišpäi tehtas reisid Evropan, Azijan maihe da Saksanman südäimes, mugažo čarterreisid lebutahoihe.

Lidnan nägu

Lidnan keskusen ühthine nägu.

Irdkosketused