Saarbrükken: Erod versijoiden keskes

Vikipedii-späi
Südäimišt om heittud Ližatud südäimišt
Koiravva (pagin | tehtud radod)
pEi ole vajehtusen ühthevedoid
Koiravva (pagin | tehtud radod)
pEi ole vajehtusen ühthevedoid
Rivi 36: Rivi 36:
* [http://www.saarbruecken.de/ Saarbrükken-lidnan tobmuden sait.] {{ref-de}} {{ref-en}} {{ref-fr}}
* [http://www.saarbruecken.de/ Saarbrükken-lidnan tobmuden sait.] {{ref-de}} {{ref-en}} {{ref-fr}}
{{Commons|Saarbrücken}}
{{Commons|Saarbrücken}}

{{Saksanman federacijanmad}}


{{stub}}
{{stub}}

Vajehtuz 26. Keväz’ku 2017, kell 12:28

Saarbrükken
Saarbrücken
 Lidnanznam
 Flag
Valdkund Saksanma
Eläjiden lugu (2015) 178,151 ristitud
Pind 167,09 km²
Saarbrükken Saarbrücken
Pämez' Šarlotte Bric (2004-)
Telefonkod +49−68
Aigvö tal'vel UTC+1,
kezal UTC+2


Saarbrükkenan ümbrikod, lidnrajonad da ümbrišt (2016).

Saarbrükken (saksan kelel: Saarbrücken [zaːɐ̯ˈbʁʏkən], sen sijaližel paginal: Saarbrigge [zɐ̯ːˈbrıgə], lüks.: Saarbrécken, franc.: Sarrebruck [saʁ'bʁyk]) om joudai lidn Saksanmas suvipäivlaskmaiženno valdkundröunanno. Saarbrükken om Saar-federacijanman pälidnaks da sen kaikiš suremb lidnaks.

Istorii

Eländpunktan nimituz mainitase ezmäižen kerdan vl 999 kuti Sarabrukk-lidnuz (latin. castellum Sarabrucca) rimalaižen Otton III-imperatoran lahjoičemižkirjeižes. Lidnan oiktusid oma Saarbrükkenal vspäi 1322.

Vspäi 1909 nügüd'aigaine Saarbrükken om olmas kahten lähižen lidnan ühtistušen jäl'ghe senke, ližaduihe Sankt-Johannad (oli lidnaks vspäi 1322) da Mal'štatt-Burbah-lidnad (oli lidnaks vspäi 1874).

Geografijan andmused

Lidn seižub Saar-jogen muugotil randoil (Reinan bassein), 179..401 m korktusil valdmeren pindan päl (230 m om keskmäine). Saarbrükken jagase 4 ümbrikho (saks. Stadtbezirk), ned alajagasoiš 20 lidnrajonha (saks. Stadtteil).

Eläjad da ižanduz

Vl 2013 eläjiden lugu oli 177 201 ristitud. Lidn om kivihil'basseinan, metallurgijan da oludenkeitandan amuine keskuz. Saaran universitet om ühthižtöiš Saksanman äiluguižidenke tedoinstitutoidenke, kudambad tedoitas informatikad, bioinformatikad, kelid, uzid materialoid. Sättutoitud tedoiden, čomamahtoiden i muzikan universitetad oma olmas.

Tramvaid oma kundaližeks transportaks lidnas, ned-žo ühtenzoittas sidä Francijan lähiženke Sargemin-lidnanke. Rahvahidenkeskeine civiline Saarbrükken-lendimport (SCN) sijadase 5 km päivnouzmha keskusespäi lidnan röunal. Sispäi tehtas reisid Berlinha, Gamburgha, Lüksemburgha da Keskmeren lebutahoihe.

Homaičendad


Irdkosketused



Saksanman federacijanmad da niiden administrativižed keskused
Alasaksonii (Gannover) | Baden-Vürtemberg (Štuttgart) | Bavarii (Münhen) | Berlin | Brandenburg (Potsdam) | Joudjaline Ganzejan Bremen-lidn (Bremen) | Joudjaline da Ganzejan Gamburg-lidn | Gessen (Visbaden) | Meklenburg da Ezine Pomeranii (Šverin) | Pohjoine Rein da Vestfalii (Düssel'dorf) | Reinland-Pfal'c (Mainc) | Saar (Saarbrükken) | Saksonii (Drezden) | Saksonii-Anhal't (Magdeburg) | Šlezvig-Gol'štein (Kil') | Türingii (Erfurt)
Nece kirjutuz om vaiše ezitegez. Tö voit abutada meile, ku kohendat sidä da ližadat sihe.