Vänd
Vänd om hamakahan, produktivitoman radmižen toižend, konz motiv om ei rezul'tatas, no ičesaze processas. Mugažo «vänd»-termin kävutase kaluiden vai programiden keradusen znamoičendale, kudambad oma märitud ningoižen radmižen täht.
Vändradmine om ristitun psihižiden funkcijoiden šingotesen ühteks päižikš formišpäi, tundištusen todesiženke mirunke mahtuz. Harakterizuiše toštmižen tendencijanke, abutab sada tarbhaižid refleksoid elon täht.
Tundused[redaktiruida | redaktiruida purde]
Vändon tundused da tärtused: materialižiden satusiden olmatomuz, südäiolend i süžet, takaind, ohjandimed, tegendad, irdpol'žen meton sabutand, vändon abutused, risk i liža vändajan täht[1].
Vändon päkomponentad: kuviteldud meles situacii, vändajiden rolid i todenzoitajad niid vändtegod, realižiden kaluiden simvoline vändkävutand, realižed kosketused vändajiden keskes.
Toižendad[redaktiruida | redaktiruida purde]
- forman mödhe: laudvändod, azartvändod, likundvändod, sportvändod, rol'vändod, lapsiden vändod, kompjuterižed vändod, čellendž.
- südäiolendan mödhe: tedonandajad vändod, muzikvänd, azjaližed vändod, sportvändod, sodavändod.
Vändho sidodud vepsän muštatišed da ozoitesed[redaktiruida | redaktiruida purde]
Muštatišed[redaktiruida | redaktiruida purde]
- Eile vändod — eile bobašt.
- Ezmäi rad, eskai vänd.
- Habaine om pä, ei vända nimidä.
- Kut tal'jank vändab, muga kargnik-ki kargaidab.
- Ni tutul, ni vätul. (eile muga i eile ninga)
Ozoitez[redaktiruida | redaktiruida purde]
- Penes järvudes lahnad vätas. (kürzad rehtläl)
Homaičendad[redaktiruida | redaktiruida purde]
- ↑ Šmakov S. A. Глава 3. Природа и структура игры (Lugo 3. Vändon londuz i struktur) // Игры учащихся — феномен культуры (Openikoiden vändod — kul'turan fenomen). — M.: Novaja škola, 1994. — 240 lp. (ven.) ISBN 5-7301-0064-7.
Irdkosketused[redaktiruida | redaktiruida purde]
- Karjalan televizijan Tal'ven vändod — Veroiden tedolang-oigenduz youtube.com-saital. (veps.) (+ venäkel'žed subtitrad)
 |
Vänd Vikiaitas |