Mine sisu juurde

Azartvänd

Vikipedii-späi
«Šullerad», Karavadžon kuva, 1594

Azartvänd (franc.: jeu de hasard «statjan vänd») om vänd, kudambas vägestuz kogonaz vai sures märas rippub ei vändajiden mahtospäi, no statjaspäi.

Vänd tegese rahoidenke vai toiženke materialiženke tondanke samha niid völ sures lugumäras, no ühtnijad sadas kilad paksumb. Päine mel'hetartuz om oigetud vändon lophu, eile sen processha.

Vändon ozutesed oma kazinon vändod: kartvändod, ruletk, loto, vändlud, vändavtomatad, internetvändod kapitalizacijanke. Valdkundaline loterei ei mülü azartvändoihe.

Hot' vändon üks' seans om statjaline, severz'-se seansoid alištudas statistikan (naceinuden teorii) käskusile. Vändpertiden pidajad oma kaikenaigaiženke sal'henke eskai manituseta. Se azj napri municipalitetoid sauda mugoižid pertid enččes samha surid valdkundmaksoid rahaližaspäi. Socialižed jäl'gused vändsijiden kriminalizacijanke oliba lujad, sen tagut koncenrtiruihe azartvändzonoid edahan elänzoittud tahoišpäi.

Sidodud azartvändoihe psihine palahtelend nimitase ludomanijaks.


Nece kirjutuz om vaiše ezitegez. Tö voit abutada meile, ku kohendat sidä da ližadat sihe.