Biologine erik
Erik (latin.: species, äilugu speciei) om eläbiden organizmiden biologižen sistematikan päine strukturine ühtnik (živatoiden, kazmusiden, mikroorganizmiden); taksonomine, sistematine ühtnik, eričuiden grupp ühthižidenke tundusidenke morfofiziologijas, biohimijas i ičtazvedandas, voib äikerdoitas ičekeskeižikš i andab kazvateližid jäl'gelaižid pol'viden riveks, om levitadud märitud arealas, vajehtase pojavas ümbrišton faktoroiden valatoitusen tagut.
Klassifikacijan ülähän oma erikoiden kompleks i heim, alahan om alaerik.
Ümbrikirjutadud erikoiden lugu oli läz 1,7 millionad vl 2011, panihe olijoiden Mal erikoiden ühthišt lugumärad 8,7 mln lugul. Kadonuziden erikoiden lugu om läz 500 millionad erasiden-se arvoindoiden mödhe.
Erikon tundused[redaktiruida | redaktiruida purde]
Voib erigoitta erikoid toine toižespäi viden pätundusen mödhe:
- morfologine kriterii, laskeb erigoitta erazvuiččid erikoid irdpol'žil i südäimižil tundusil mödhe;
- fiziologiž-biohimine kriterii — fiksiruib, mise erazvuiččiden erikoiden himižed ičendad i fiziologižed processad oma erižed;
- geografine kriterii — todištab, miše ičeze areal om kaikuččel erikol;
- ekologine kriterii voib erištada erikoid abiotižiden i biologižiden arvoimižiden kompleksan modhe, kudambiš ned formiruihe i kuvazuiba eloho;
- reproduktivine kriterii erikon reproduktivišt izoläcijad toižiš erikoišpäi, eskai lähižiš heimerikoišpäi.
Homaičendad[redaktiruida | redaktiruida purde]
![]() |
Nece kirjutuz om vaiše ezitegez. Tö voit abutada meile, ku kohendat sidä da ližadat sihe. |