Makkein Džon

Vikipedii-späi
Makkein Džon
angl.: John McCain
Džon Makkein vl 2012
Džon Makkein vl 2012
nimi sündundan jäl'ghe:

angl.: John Sidney McCain III

radmižen toižend:

politikanmez', mereväeohvitser, autobiograaf, fighter pilot, lendur, scentarist, kirjutai, autor, TV-vedai, international forum participant, riigimees

sündundan dat:

Lua tõrge kohal Moodul:Sources 227. real: bad argument #1 to 'format' (string expected, got nil).

sündundan sijaduz:

Coco Solo[d], Panama Canal Zone[d]

valdkund:

 Amerikan Ühtenzoittud Valdkundad[4][5]

kolendan dat:

Lua tõrge kohal Moodul:Sources 227. real: bad argument #1 to 'format' (string expected, got nil).

kolendan sijaduz:

Cornville[d], Yavapai maakond[d], Arizona[d], Amerikan Ühtenzoittud Valdkundad[7]

tat:

John S. McCain, Jr.[d]

mam:

Roberta McCain[d]

avtograf:

sait:

johnmccain.com

 Makkein Džon VikiAitas
Om sädusid VikiPurtkiš VikiPurde

Džon Sidni Makkein Koumanz' (angl.: John Sidney McCain III; sünd. 29. eloku 1936, Koko Solo-sodameribaz läz Kolon-lidnad, Panaman kanalan zon, AÜV — kol. 25. eloku 2018, Kornvill'-kund, Arizon-štat, AÜV) oli amerikaine politikanmez', 2008-nden voden prezidentkandidat (Barak Obama oti vägestust).

Mez' oli Tazovaldkundaližen partijan ühtnijan vspäi 1982. Vs 1987 vilukun 3. päiväspäi oli AÜV:oiden Senatan ühtnijan (valitihe tošti vozil 1992, 1998, 2004 da 2010), oli ezitanu Arizon-štatad.

Biografii[vajehta | vajehtada tekst]

Tuleban aigan politikanmez' oli sündnu sodamehiden kanzha, tat i ded eliba AÜV:oiden sodamerilaivišton admiralad arvonke. Džon Makkein jäl'gesti heid i lopi AÜV:oiden sodameriakademijad vl 1958 laivoiden aviacijan lendajan. Ühtni sodaha Vjetnamas lendajan. Vl 1967 nevondkundaline raket mureni hänen lendint Hanoin taivhas. Makkein putui vjetnaman plenha da oli sigä viž vot polenke, joudutadud Parižan kožundkirjutesen mödhe vl 1973. Läksi erindha armijaspäi vl 1981 i zavodi politišt kar'jerad. Oli radikaližeks rusofobaks. Senator koli rakaspäi i om mahapandud Arlingtonas läz vaumitud hänel norudes sodameriakademijad.

Mez' oli naižiš kahtišti. Kazvatihe seičeme last: ezmäižen akan Duglas- i Endrü-poigindamad, Sidni-tütär ühtendes naimiželospäi, Megan-tütär, Džon Sidni IV- i Džeims-poigad kahtendes naimiželospäi, Bridžit-tütrindam Bangladešaspäi.

Homaičendad[vajehta | vajehtada tekst]

  1. SNAC — 2010.
  2. 2,0 2,1 Bibliothèque nationale de France BnF authorities: اوپن ڈیٹا پلیٹ فارم, платформа відкритих даних, платформа открытых данных, plateforme de données ouvertes, piattaforma di dati aperti, Opendata-Plattform, otevřená data platforma, åben-data-platform, տվյալների բաց շտեմարան, platforma za odprte podatke, plataforma de datos abierta, plataforma de dados aberta, платформа адкрытых даных, платформа на отворените данни, platforma otwartych danych, ашық деректер платформасы, ачык маалыматтарды платформа, açıq məlumat platforması, ochiq ma'lumotlar platforma, açık verilerin platformu, платформа отвореног података, platforma otvorenih podataka, platforma otvorenog podataka, platforma otvorených údajov, πλατφόρμα ανοικτών δεδομένων, platformu atklātā datu, platforma atvira duomenų, platvormi avatud andmete, avoimen datan foorumi, nyílt adatok platformja, პლატფორმა ღია მონაცემები, платформа за отворени податоци, нээлттэй мэдээллийн тавцан, platformă de date deschise, platformo de malferma datumoj, open data platform, плятформа адкрытых зьвестак, Усьтэм даннойёслэн платформазы, асыҡ мәғлүмәт платформаһы, açıq malümat platforması, açıq malümat platforması, ачык малюмат платформасы, öppen dataplattform, платформаи додаҳои боз, ачык кӧргӱзӱлердиҥ платформазы, гом бæрæггæнæнты платформæ — 2011.
  3. 3,0 3,1 GeneaStar
  4. http://www.bbc.co.uk/news/world-us-canada-22912659
  5. http://www.nytimes.com/2008/02/11/us/politics/11dems.html?pagewanted=all
  6. Scott D. The Senate after John McCainVox, 2018.
  7. After John McCain's death, motorcade underway — 2018.


Nece kirjutuz om vaiše ezitegez. Tö voit abutada meile, ku kohendat sidä da ližadat sihe.