Mark Tven

Vikipedii-späi
Mark Tven
angl.: Mark Twain
Mark Tven vn 1871 fotokuval, foton avtor om Mettju Bredi
Mark Tven vn 1871 fotokuval,
foton avtor om Mettju Bredi
nimi sündundan jäl'ghe:

angl.: Samuel Langhorne Clemens

radmižen toižend:

lehtezmez', romaanikirjanik, autobiograaf, opendai, humorist, lastekirjanik, reisikirjanik, aphorist, ulmekirjanik, kirjutai, proosakirjanik, publitsist

sündundan dat:

Lua tõrge kohal Moodul:Sources 227. real: bad argument #1 to 'format' (string expected, got nil).

sündundan sijaduz:

Florida[d], Monroe maakond (Missouri)[d], Missouri osariik[d], Amerikan Ühtenzoittud Valdkundad[18]

valdkund:

 Amerikan Ühtenzoittud Valdkundad[19]

kolendan dat:

Lua tõrge kohal Moodul:Sources 227. real: bad argument #1 to 'format' (string expected, got nil).

kolendan sijaduz:

Redding[d]

tat:

John Marshall Clemens[d]

mam:

Jane Lampton Clemens[d][20]

avtograf:

 Mark Tven VikiAitas
Om sädusid VikiPurtkiš VikiPurde

Mark Tven (angl.: Mark Twain), todesine nimi Semüel Lenghorn Klemens (angl.: Samuel Langhorne Clemens; sünd. 30. kül'mku 1835, Florid-žilo, Missuri-štat, AÜV — kol. 21. sulaku 1910, Redding-lidn, Konnektikut-štat, AÜV) oli amerikalaine kirjutai, lehtezmez' da ristitkundan šingotai, ozaitelemižromaniden sädai lapsiden täht. Kirjuti anglijan kelel.

Kanz[vajehta | vajehtada tekst]

Oli sündnu kanzha britaniženke augotižlibundanke, Džon Maršall Klemens (1798−1847) oli hänen tat, Džein Lempton (1803−1890) oli mam. Semüel oli kudenz' laps' seičemespäi. Olivija Lengdon Klemens oli Tvenan ak vn 1870 uhokuspäi. Naimiželos sündutihe Lengdon-poig (koli vagahaižel) i koume tütärt: Sjuzi (1872−1896), Klara (1874−1962) i Džein (1880−1909).

Biografii[vajehta | vajehtada tekst]

Tatan kolendan jäl'ghe Oraijon-veik pästaškanzi lugendlehtest, i laps'aigan Semüel radoi tipografijas keradajaks, sädi kirjutusid-ki. Sur' jogi kucui prihad, i tulijan aigan kirjutai läksi rata purulaivan locmanaks, ujui Mississipi-jogedme vhesai 1861. Rahvahanikoiden soda lopi personaližiden laivoiden likundad, i Semüel vellenke sirdiba Nevad-štatha samha hobedad. Kaivajan professii oli jüged hänele, sid' vspäi 1864 radoi San Franciskon lugenlehtesen korespondentan i ühten aigan ühtištui kirjutusid, ümbriradoi literaturižiks sädusiks jumoran, fantastikan i publicistikan žanroiš.

Leviti kirjoid ezipakitoitusen mödhe Mark Tven-psevdonimanke, matkazi mail'madme äjan. Naindan jäl'ghe sirdi Baffalo-lidnha (Nju Jork-štat), sid' Hartfordha (Konnektikut, muzei om kaičenus), kus kirjutaškanzi satirad AÜV:oiden kundan polhe.

Sädused[vajehta | vajehtada tekst]

Mark Tven sädi tetabid kirjoid, erased oma:

  • «Pöl'küižed mehed valdkundröunan taga» (1869, matkadajan kirjutused, angl. The Innocents Abroad, or The New Pilgrims' Progress)
  • «Tom Soieran ozaitelemižed» (1876, angl. The Adventures of Tom Sawyer)
  • «Princ i niššat» (1881, The Prince and the Pauper)
  • «Elo Mississipil» (1883, avtobiografine, Life on the Mississippi)
  • «Gekl'berri Finnan ozaitelemižed» (1884, The Adventures of Huckleberry Finn)
  • «Jankid Konnektikutaspäi Artur-kunigahan tanhal» (1889, A Connecticut Yankee in King Arthur’s Court)

Homaičendad[vajehta | vajehtada tekst]

  1. 1,0 1,1 Deutsche Nationalbibliothek Record #118624822 // Integrated Authority File — 2012—2016.
  2. 2,0 2,1 Bibliothèque nationale de France BnF authorities: اوپن ڈیٹا پلیٹ فارم, платформа відкритих даних, платформа открытых данных, plateforme de données ouvertes, piattaforma di dati aperti, Opendata-Plattform, otevřená data platforma, åben-data-platform, տվյալների բաց շտեմարան, platforma za odprte podatke, plataforma de datos abierta, plataforma de dados aberta, платформа адкрытых даных, платформа на отворените данни, platforma otwartych danych, ашық деректер платформасы, ачык маалыматтарды платформа, açıq məlumat platforması, ochiq ma'lumotlar platforma, açık verilerin platformu, платформа отвореног података, platforma otvorenih podataka, platforma otvorenog podataka, platforma otvorených údajov, πλατφόρμα ανοικτών δεδομένων, platformu atklātā datu, platforma atvira duomenų, platvormi avatud andmete, avoimen datan foorumi, nyílt adatok platformja, პლატფორმა ღია მონაცემები, платформа за отворени податоци, нээлттэй мэдээллийн тавцан, platformă de date deschise, platformo de malferma datumoj, open data platform, плятформа адкрытых зьвестак, Усьтэм даннойёслэн платформазы, асыҡ мәғлүмәт платформаһы, açıq malümat platforması, açıq malümat platforması, ачык малюмат платформасы, öppen dataplattform, платформаи додаҳои боз, ачык кӧргӱзӱлердиҥ платформазы, гом бæрæггæнæнты платформæ — 2011.
  3. 3,0 3,1 SNAC — 2010.
  4. 4,0 4,1 4,2 4,3 Internet Broadway Database — 2000.
  5. 5,0 5,1 Itaú Cultural Enciclopédia Itaú CulturalSão Paulo: Itaú Cultural, 2001. — ISBN 978-85-7979-060-7
  6. 6,0 6,1 Nationalencyklopedin — 1999.
  7. 7,0 7,1 Find a Grave — 1996.
  8. 8,0 8,1 Internet Speculative Fiction Database — 1995.
  9. 9,0 9,1 International Music Score Library Project — 2006.
  10. 10,0 10,1 Discogs — 2000.
  11. 11,0 11,1 NooSFere — 1999.
  12. filmportal.de — 2005.
  13. 13,0 13,1 BD Gest'
  14. 14,0 14,1 Brockhaus Enzyklopädie / Hrsg.: Bibliographisches Institut & F. A. Brockhaus, Wissen Media Verlag
  15. 15,0 15,1 Vegetti Catalog of Fantastic Literature
  16. 16,0 16,1 Gran Enciclopèdia CatalanaGrup Enciclopèdia, 1968.
  17. 17,0 17,1 GeneaStar
  18. Carnegie Hall linked open data — 2017.
  19. 19,0 19,1 http://web.archive.org/web/20170324042709/http://jeugdliteratuur.org/auteurs/mark-twain
  20. Pas L. v. Genealogics — 2003.

Irdkosketused[vajehta | vajehtada tekst]