Mine sisu juurde

Ahmatova Anna

Vikipedii-späi
(Oigetud lehtpolelpäi Anna Ahmatova)
Ahmatova Anna
Anna Ahmatovan portret (pirdi Kuz'ma Petrov-Vodkin, 1922)
Anna Ahmatovan portret (pirdi Kuz'ma Petrov-Vodkin, 1922)
nimi sündundan jäl'ghe:

ven.: Анна Андреевна Горенко

radmižen toižend:

писательница, переводчица, kirjanduskriitik, поэтесса, литературовед, либреттистка

sündundan dat:

11. kezaku 1889

sündundan sijaduz:

Odess, Hersoni kubermang[d], Venemaa keisririik[d][1][2][3][4][5]

valdkund:

 Venemaa keisririik[d][6][7]
 Nevondkundaližiden Socialistižiden Tazovaldkundoiden Ühtištuz[8][9]

kolendan dat:

Lua tõrge kohal Moodul:Sources 146. real: attempt to concatenate local 'prefix' (a nil value).

kolendan sijaduz:

Domodedovo (lidn), Moskvan agj, Venäman NFST[d], Nevondkundaližiden Socialistižiden Tazovaldkundoiden Ühtištuz[10][11][12][13][5]

tat:

Andrey Gorenko[d]

mam:

Inna Stogova[d]

avtograf:

 Ahmatova Anna VikiAitas
Om sädusid VikiPurtkiš VikiPurde

Anna Andrejevna Ahmatova (ven.: А́нна Андре́евна Ахма́това, neiččel Gorenko (Го́ренко); sünd. 11. (23.) kezaku 1889, Odess, Ukrain, Venäman imperii — kol. 5. keväz'ku 1966, Domodedovo, Moskvan agj, Venäman NFST, NSTÜ) oli tetab venämalaine i nevondkundaline runokirjutai, kirjutai, literaturarvostelii da kändai. Aigaline sädamine sättub literaturan akmeizm-likundale, mohemba oli modernizman ezitajan.

Ezmäižed runod oma publikoitud aiglehtesihe vl 1911. Akmeizman runokogodused oma «Eht» (ven.: Вечер, 1912) i «Čotkad» (Чётки, 1914). Ahmatovan sädamižen pirdad oma olendan moraližiden alusiden arvostuz, mujandan psihologijan tarkoiged el'genduz, rahvahan 20. voz'sadan tragedijoiden meletamine. Navedi runokelen klassižen stilin.

Avtobiografine «Rekviem»-poem (1935−1940; om pästtud Münhenha vl 1963, NSTÜ:he vl 1987) om üks' ezmäižiš runosädusišpäi 1930-nziden voziden repressijoiden polhe. «Poem pähengeta» (Поэма без героя, 1940−1962, om pästtud NSTÜ:he läz täuzin vl 1976) kuvastab runokirjutajan nügüd'aigan kacegid Hobedaižes aigaspäi Toižhe mail'man sodahasai. Ahmatova jäti kirjutusid Aleksandr Puškinan i Mihail Lermontovan sädamižes, mainitesid nügüd'aigaižiš kirjutajiš.

Zavotten vspäi 1922 Anna Ahmatovan kirjad alištuiba cenzurale. Vll 1925−1939 i 1946−1955 Ahmatovan runoišt ei olend pästtud ani. Ezmäine znamasine nevondkundaline runokogoduz om pästtud Leningradha vl 1976.

Naine oli lähtnu mehele koume kerdad. Üks'jäine Lev Gumilöv-poig ezmäižes naimiželospäi.

  1. Краткая литературная энциклопедияМ.: Советская энциклопедия, 1962.
  2. Ахматова Анна Андреевна // Большая советская энциклопедия: [в 30 т.] — 3-е изд. — М.: Советская энциклопедия, 1969.
  3. http://www.theguardian.com/books/2005/jul/31/biography.features
  4. http://www.poemhunter.com/poem/in-memory-of-m-b/comments.asp
  5. 1 2 Roux P. d. Nouveau Dictionnaire des œuvres de tous les temps et tous les pays — 2 — Éditions Robert Laffont, 1994. — Vol. 1. — P. 32. — ISBN 978-2-221-06888-5
  6. http://www.cambridge.org/be/academic/subjects/literature/english-literature-1900-1945/poetry-and-politics-19001960
  7. http://www.cambridge.org/us/academic/subjects/literature/english-literature-1900-1945/poetry-and-politics-19001960
  8. http://www.broadwayworld.com/article/Von_Stade_Hosts_New_Season_Of_NY_Festival_Of_Songs_Radio_Series_20100429
  9. http://www.tandfonline.com/doi/pdf/10.1080/14735788009366445
  10. Deutsche Nationalbibliothek Record #118637584 // Gemeinsame Normdatei — 2012—2016.
  11. http://russiapedia.rt.com/prominent-russians/literature/anna-akhmatova/
  12. http://www.britannica.com/EBchecked/topic/11577/Anna-Akhmatova
  13. http://www.encyclopedia.com/article-1G2-2591300209/akhmatova-anna-18891966.html
Nece kirjutuz om vaiše ezitegez. Tö voit abutada meile, ku kohendat sidä da ližadat sihe.