Odess
Lidnanznam![]() |
Flag![]() |
Valdkund | Ukrain |
Eläjiden lugu (2013) | 1,014,912[1] ristitud |
Pind | 236 km² |
![]() | |
Pämez' | Gennadii Truhanov (2014—) |
Telefonkod | +380−48 |
Avtokod | BH/16 |
Aigvö | tal'vel UTC+2, kezal UTC+3 |
Odess (ukr.: Одеса) om lidn Ukrainan suvipäivlaskmas. Se om valdkundan koumanz' lidn eläjiden lugun mödhe, järed kul'turine da tedoline keskuz, tegimišton keskuz, lebutahoiden lidn. Mugažo Odessan agjan administrativine keskuz, om agjan palaks. Sodavägiden hoštusen lidn.
Istorii[vajehta | vajehtada lähte]
Eländpunkt om olmas vlpäi 1794.[2] Edel 1795 vot lidn nimitihe Kacübijv, möhemba — Hadžibei[3]. Voib olda, miše «Odess»-nimi om sündnu sanskritan «Godesha»-sanaspäi (Godesa).[4]
Geografijan andmused[vajehta | vajehtada lähte]
Lidn sijadase Mustmeren lodehližel randištol, Odessan lahten randoil. Kaikiš suremb Ukrainan portoišpäi. Odess om järed avtote- da raudtesol'm.
Galerei[vajehta | vajehtada lähte]
-
«Odess»-adivpert' da merivagzal
-
Odessan kinostudii
-
Odessan päraudtestancijan pert'
Lidnan praznikad[vajehta | vajehtada lähte]
- Lidnan päiv oigendase kaikuččel vodel sügüz'kun 2. päivän. Praznik levigandeb kaiked lidnadme. Gala-koncert Potömkin-pordhil fejerverkanke lopib praznikad tradicijan mödhe.
- Odessan päzutandan päiv (saksalaiž-fašistižiš anastajišpäi) oigendase kaikuččel vodel sulakun 10. päiväl (sodaoperacii Odessan päzutandha näht oli vl 1944).
- Jumorin (Nagrandanpäiv). Nece praznik oigendase kaikuččel vodel sulakun 1. päiväl. Tradicijan mödhe sulakun 1. päiv tedištoitase lebupäiväks (jäl'ghiženke radinpäivänke lähembaižen sobatan aigan). Specifine Odessan jumor om tetab «Odessan plejad»:an aigalpäi. Jumorinale tuleb äi turistoid.
- Arman-Emmanuel' dü Plessi, Rišelje-gercog (1766−1822), Francijan da Venäman valdkundaline šingotai, oli sündnu vl 1766 sügüz'kun 25. päiväl Parižha.
Vl 1789 mugoižen-žo päiväl De Ribas-generalan jouk anasti Hadžibei-lidnuz turkoil, se-žo Odess linneb, miččen hüvinolendan alusen pani tutab Dük de Rišelje.
Sügüz'kun 25. päiv om Odessan praznik (lidnan päiv) erižtel (ilokaz kelenvänd Odessan päzutand lebujoišpäi om sidotud necen päivänke; sihe azjaha kacmata, lebutaho-lidn om avaitud vodes läbi lebujoiden da tuleskelijoiden täht).
Sebruzlidnad[vajehta | vajehtada lähte]
Odessal om 25 sebruzlidnad[5]:
Partnörlidnad[vajehta | vajehtada lähte]
Odess sädi kožmust 18 partnörlidnanke[6]:
Homaičendad[vajehta | vajehtada lähte]
- ↑ Ristitišton lugu vl 2013 vilukun 1. päiväl. — Odessan agjan statistikan ohjanduz (od.ukrstat.gov.ua). (ukr.)
- ↑ Venälaižen Ekaterinan II-imperatrican reskript vs 1794 semendkun 27. päiväspäi De-Ribas-viceadmiralan täht, miččes, toižen keskes, om kirjutadud: «Придав в пособие вам інженер-полковника Де-Волана, коего представленный план пристани и города Хаджибея утвердив, повелеваем приступить, не теряя времени, к возможному и постепенному произведению оного в действие».
- ↑ Верховна Рада. Облікова картка. Одеса. — Gska2.rada.gov.ua. (ukr.)
- ↑ Odess om «Härgan rand». — Lib.rus.ec. (ven.)
- ↑ Odessan sebruzlidnad. — Omr.gov.ua. (ukr.) (ven.)
- ↑ Odessan partnör-lidnad. — Omr.gov.ua. (ukr.) (ven.)
Irdkosketused[vajehta | vajehtada lähte]
- Odess-lidnan oficialine sait (omr.gov.ua). (angl.) (ven.) (ukr.)
![]() |
Odess Vikiaitas |
![]() |
Nece kirjutuz om vaiše ezitegez. Tö voit abutada meile, ku kohendat sidä da ližadat sihe. |