Borhes Horhe Luis
Borhes Horhe Luis | |
isp.: Jorge Luis Borges | |
![]() Horhe Luis Borhes vl 1951 | |
nimi sündundan jäl'ghe: |
isp.: Jorge Francisco Isidoro Luis Borges Acevedo |
---|---|
radmižen toižend: |
tõlkija, raamatukoguhoidja, kirjanduskriitik, scentarist, kirjutai, runokirjutai, publitsist, esseist |
sündundan dat: |
Lua tõrge kohal Moodul:Sources 227. real: bad argument #1 to 'format' (string expected, got nil). |
sündundan sijaduz: | |
valdkund: | |
kolendan dat: | |
kolendan sijaduz: | |
tat: | |
mam: | |
avtograf: | |
![]() | |
Om sädusid VikiPurtkiš ![]() |
Horhe Luis Borhes (täuz' nimi isp.: Jorge Francisco Isidoro Luis Borges Acevedo; sünd. 24. eloku 1899, Buenos Aires, Argentin — kol. 14. kezaku 1986, Ženev, Šveicarii) oli argentinine kirjutai postmodernizman alusenpanijoišpäi, mugažo runokirjutai da publicist. Kirjuti ispanijan kelel i kändi sädusid neche kel'he.
Borhes kirjuti ezmäižen sanutesen kuz'voččel, tegi ezmäižen kändusen kümnevoččes igäs anglijan kelespäi. Openui Ženevan školas Ezmäižen mail'man sodan aigan. Oli ispanijankel'žen runoišton avangardizman ezitai. Radoi Buenos Airesas kirjištmehen, ezmäi ühesa vot rajonan kirjištos, kus sädi ičeze lujid kirjoid. Peiti filosofijan diskursad prozan lühüdoihe fantazijoihe, kirjuti sanutesid da metaromanid niišpäi, erazvuiččiden temoiden esseid (kaikiš enamb vll 1925−1936). Sädi 36 kirjad Argentinan toižidenke avtoridenke. Vll 1955−1973 radoi Argentinan Rahvahaližen kirjišton direktoran. Sai äi literaturižid premijoid da arvoid kodimas (vspäi 1944) i verhiš maiš, oli universitetoiden doktoran mail'madme. Borhesan arhiv kaičese Garri Rensoman keskuses (Tehasan universitet, AÜV).
Kirjutai oli segoitadud etniženke augotižlibundanke: ispaniž-irlandijalaine tat i portugaline evrejalaine mam. Nora-sizar-pirdai (1901−1998) oli Horhel. Borhes oli naižiš kaks' kerdad. Kändi pol'sogedaks 55-voččes igäs, koli lapsetoman.
Sädusiden erased kirjad[vajehta | vajehtada lähte]
- Sanutesiden kogodused
- Mail'man pahakuluden istorii (isp.: Historia universal de la infamia, 1936)
- Tehtud melel istorijad (Ficciones, 1944)
- Alef (El Aleph, 1949)
- Sädai (El Hacedor, 1960)
- Broudin tedotuz (El informe de Brodie, 1970)
- Leten kirj (El libro de arena, 1975)
- Šekspiran muštoks (La memoria de Shakespeare, 1983)
Homaičendad[vajehta | vajehtada lähte]
- ↑ 1,0 1,1 Find a Grave — 1996.
- ↑ 2,0 2,1 todotango.com
- ↑ 3,0 3,1 Internet Speculative Fiction Database — 1995.
- ↑ 4,0 4,1 NooSFere — 1999.
- ↑ 5,0 5,1 Brockhaus Enzyklopädie / Hrsg.: Bibliographisches Institut & F. A. Brockhaus, Wissen Media Verlag
- ↑ 6,0 6,1 Store norske leksikon — 1978. — ISSN 2464-1480
- ↑ Vegetti Catalog of Fantastic Literature
- ↑ Gran Enciclopèdia Catalana — Grup Enciclopèdia, 1968.
- ↑ Борхес Хорхе Луис // Большая советская энциклопедия: [в 30 т.] / под ред. А. М. Прохоров — 3-е изд. — М.: Советская энциклопедия, 1969.
- ↑ The Fine Art Archive — 2003.
- ↑ Annuaire prosopographique : la France savante
- ↑ Munzinger Personen
- ↑ Deutsche Nationalbibliothek Record #118513532 // Gemeinsame Normdatei — 2012—2016.
- ↑ Bibliothèque nationale de France Record #11892985q // BnF catalogue général — Paris: BnF.
Irdkosketused[vajehta | vajehtada lähte]
![]() |
Nece kirjutuz om vaiše ezitegez. Tö voit abutada meile, ku kohendat sidä da ližadat sihe. |