Mine sisu juurde

Maler Gustav

Vikipedii-späi
(Oigetud lehtpolelpäi Gustav Maler)
Maler Gustav
saks.: Gustav Mahler
Muzikankirjutajan fotokuva vn 1909 keväz'kus
Muzikankirjutajan fotokuva vn 1909 keväz'kus
radmižen toižend:

dirigent, muzikankirjutai, klassikalise muusika helilooja, bandleader

sündundan dat:

7. heinku 1860

sündundan sijaduz:

Kaliště[d], Tšehhi kuningriik[d], Austria keisririik[d][1][2][3]

valdkund:

 Austria keisririik[d]
 Tsisleitaania[d]

kolendan dat:

Lua tõrge kohal Moodul:Sources 227. real: bad argument #1 to 'format' (string expected, got nil).

kolendan sijaduz:

Ven, Austria-Ungari[d][4][2][5][6][3][7]

tat:

Bernhard Mahler[d]

mam:

Marie Herrmann[d][8]

avtograf:

sait:

gustav-mahler.org

 Maler Gustav VikiAitas
Om sädusid VikiPurtkiš VikiPurde

Gustav Maler (saks.: Gustav Mahler [ˈmaːlɐ]; sünd. 7. heinku 1860 Kalište-külähä (nüg. Čehanmas), Bogemii, Avstrijan imperii — kol. 18. semendku 1911, Ven, Avstrijan da Mad'jaranman imperii) oli avstrine muzikankirjutai. Elon aigan hän oli tetab professionaližes kundas kuti operoiden da simfonijoiden dirižor. Kirjuti saksan kelel.

Mez' oli sündnu aškenazi-evrejalaižiden Bernhard i Mari kanzha kahtenden lapsen nell'toštkümnespäi. Kändihe Venan konservatorijan pästnikaks vl 1878. Maler sai tetabut kuti simfonijoiden kirjutai pol'voz'sadas ičeze surman jäl'ghe, hänen muzik löuzi avarod el'gendust 1960-nziš vozišpäi.

Gustav oli nainu vl 1902, Al'ma Marija Šindler (möhemba Maler-Verfel', 1879−1964) oli hänen ak. Sündutihe kaht neičukašt naimiželos: Marija i Anna, vaiše Anna oli täuz'kaznudeks.

Muzikankirjutai sädi ühesa nomeruidud simfonijad (nomer 1 — nomer 9) vll 1884−1909, toine mäneb toižen jäl'ghe i lähteb edeližespäi. Kümnenz' simfonii jäi kesken. Toižed sädused oma pajoiden kogodused: «Matkadajan alamastaran pajod» (saks.: Lieder eines fahrenden Gesellen, 1885−1886), «Prihaižen noidustai sarvut» (Des Knaben Wunderhorn. Humoresken — 12 pajod, 1892−1901), «Pajo Mas» (saks. Das Lied von der Erde, 1908−1909).

Mez' tegi kuti sildad 19. voz'sadan saksalaižen romantizman i 20. voz'sadan modernizman keskes. Maleran sädusiden lugu ei ole sur', no niiden edestused oma levitadud avaros.

  1. abART
  2. 1 2 Archivio Storico Ricordi — 1808.
  3. 1 2 regional database of the Regional Library of Highlands
  4. Малер Густав // Большая советская энциклопедия: [в 30 т.] — 3-е изд. — М.: Советская энциклопедия, 1969.
  5. Česká divadelní encyklopedie
  6. Vědecká knihovna v Olomouci REGO
  7. Olomouc City Library regional database
  8. Pas L. v. Genealogics — 2003.
Nece kirjutuz om vaiše ezitegez. Tö voit abutada meile, ku kohendat sidä da ližadat sihe.