Hoking Stiven
| Hoking Stiven | |
| angl.: Stephen William Hawking | |
Stiven Hoking, läz 1980. voden fotokuva | |
| radmižen toižend: | |
|---|---|
| sündundan dat: |
8. vilukud 1942 |
| sündundan sijaduz: |
Oksford, Oxford[d], Anglii, Sur' Britanii[1] |
| valdkund: | |
| kolendan dat: |
14. keväz'ku 2018[3][4][5][6][7][8][9][10][11][12][13][14][15] (76 vot) |
| kolendan sijaduz: | |
| tat: | |
| mam: | |
| sait: | |
| | |
Stiven Uil'jam Hoking (angl.: Stephen William Hawking; sünd. 8. viluku 1942, Oksford, Anglii, Sur' Britanii — kol. 14. keväz'ku 2018, Kembridž, Anglii, Sur' Britanii) oli britanine (anglijalaine) teoretižen fizikan tedomez', astronom, kosmologist.[18]
Biografii
[vajehta | vajehtada lähtetekst]Stiven oli sündnu angližhe Oksford-lidnha, sen universitetan medicinan Frenk-tedoidajan (1905−1986) i Isobel' Eilin Hoking-sekretarin (neiččel Uolker, 1915−2013) kanzha. Kaks' norembad Filippa- i Meri-sizart oli Stivenal, sen ližaks Edvard Frenk Devid-vellindam (1955−2003).
Stiven Hoking om Oksfordan universitetan vn 1962 pästnikan, sai ezmäšt tedoarvod Kembridžan Triniti-holl-kolledžas. Radoi Kembridžan universitetas vspäi 1965 i 1980-nzihe vozihesai. Tedoizi mustoid reiguid, ühtenzoiti niiden olendad termodinamikanke. Vodele 1975 sädi teorijad mustan reigun «purustuses» Hokingan sädegoičendan pästandanke.
Fizikantedomez' oli läžui ičeze kibul 1960-nziš vozišpäi. Lopi pagišta tävun poltusen löumendusen jäl'ghe vl 1985. Tedomez' koli Kembridžas.[19]
Kanz
[vajehta | vajehtada lähtetekst]Hoking oli naižiš kaks' kerdad: 1965−1990-nded voded i vll 1995−2006. Kazvatihe koume last ezmäižes naimiželos: Robert-poig (sünd. 1967), Lüsi-tütär (sünd. 1970) i Timoti-poig (sünd. 1979).
Populärižed kirjad
[vajehta | vajehtada lähtetekst]- «Aigan lühüd istorii» (A Brief History of Time, 1988)
- «Mustad reigud da nored mail'mad» da tž. pästandad (Black Holes and Baby Universe and Other Essays, 1993)
- «Mail'm pähkmen koren al» (The Universe in a Nutshell, 2001)
- «Ogibaloiden mehiden ougil» (On The Shoulders of Giants, 2002)
- «Jumal sädi kogonaižid luguid: matematižed läbirebitesed, kudambad vajehtiba istorijad» (God Created the Integers: The Mathematical Breakthroughs That Changed History, 2005)
- «Džordž i Mail'man peitused» (George's Secret Key to The Universe, 2007)
- «Minun lühüd istorii» (My Brief History, 2013)
- «Džordž da Sinine Kudmaine» (George and the Blue Moon, 2016) — lapsiden täht, kirjuti ühtes Lüsi-tütrenke
Kacu mugažo
[vajehta | vajehtada lähtetekst]- Kaiken teorii (fil'm, 2014)
Homaičendad
[vajehta | vajehtada lähtetekst]- 1 2 3 Catalog of the German National Library
- ↑ Stephen Hawking op jeugdliteratuur.org — 2017.
- ↑ Stephen Hawking dies aged 76 — (untranslated), 2018.
- ↑ Stephen Hawking, modern cosmology's brightest star, dies aged 76 — (untranslated), 2018. — ISSN 0261-3077
- ↑ ಕಪ್ಪು ಕುಳಿಗಳ ರಹಸ್ಯ ಬೇಧಿಸಿದ್ದ ವಿಜ್ಞಾನಿ ಸ್ಟೀಫನ್ ಹಾಕಿಂಗ್ ಇನ್ನಿಲ್ಲ
- ↑ NooSFere — 1999.
- ↑ ISFDB — 1995.
- ↑ Brockhaus Enzyklopädie
- ↑ Identifiants et Référentiels — ABES, 2011.
- ↑ Gran Enciclopèdia Catalana — Grup Enciclopèdia, 1968.
- ↑ GeneaStar
- ↑ Stephen W. Hawking | abart
- ↑ Munzinger Personen
- ↑ ПроДетЛит — 2019.
- ↑ Ian Sample Science editor Stephen Hawking, modern cosmology's brightest star, dies aged 76 — (untranslated), 2018. — ISSN 0261-3077
- 1 2 Geni — 2006.
- ↑ Stephen Hawking plans to see space (Stiven Hoking planuruib leta kosmosha). — Telegraph.co.uk. (angl.)
- ↑ Stephen Hawking, author of 'A Brief History of Time', dies at 76 (Stiven Hoking, «Aigan lühüd istorii»-kirjan avtor, koli 76-voččen). — Abcnews.go.com. (angl.)
Irdkosketused
[vajehta | vajehtada lähtetekst]- Personalijad kirjamišton mödhe
- Sündnuded Anglijha
- Kolnuded keväz'kun 14. päiväl
- Kolnuded vl 2018
- Kolnuded Kembridžas
- Suren Britanijan fizikantedomehed
- Suren Britanijan matematikantedomehed
- Suren Britanijan tedomehed
- Fizikantedomehed kirjamišton mödhe
- Matematikantedomehed kirjamišton mödhe
- Tedomehed kirjamišton mödhe
- Kolnuded Anglijas
