Maksvell Džeims Klerk
| Maksvell Džeims Klerk | |
| angl.: James Clerk Maxwell | |
| Džeims Maksvell fotokuval | |
| radmižen toižend: |
fizikanmez', matematikanmez', leiutaja, fotograf, õppejõud, theoretical physicist, opendai, thermodynamicist |
|---|---|
| sündundan dat: |
13. kezaku 1831 |
| sündundan sijaduz: | |
| valdkund: | |
| kolendan dat: |
Lua tõrge kohal Moodul:Sources 199. real: attempt to concatenate local 'letter' (a nil value). |
| kolendan sijaduz: | |
| tat: | |
| mam: | |
| avtograf: | |
| | |
| Om sädusid VikiPurtkiš | |
Džeims Klerk Maksvell (angl.: James Clerk Maxwell; sünd. 13. kezaku 1831, Edinburg, Šotlandii, Sur' Britanii — kol. 5. kül'mku 1879, Kembridž, Anglii, Sur' Britanii) oli šotlandijalaine fizikantedomez', matematikantedomez', mehanikantedai da melestegii.
Biografii
[vajehta | vajehtada lähtetekst]Džeims Klerk openui Edinburgan i Kembridžan universitetoiš. Radoi opendajan Aberdinan universitetas (1856−1860), sid' Londonan Kings-kolledžas (1860−1865). Ühtni Komitetha etaloniš (1861−1863), tariči elektromäričemižühtnikoid, kudambid (om, amper, vol't) Rahvahidenkeskeine elektrikoiden kongress vahvišti vl 1881. Vozil 1871−1879 oli professoran Kavendišal nimel nimitadud fizikan laboratorijas Kembridžan universitetas.
Tedotöd
[vajehta | vajehtada lähtetekst]Maksvell pani klassižen elektrodimanikan alusid (Maksvellan tazostused), ližazi «sirdandan joksuz»- da «elektromagnitine kend»-tärtusid. Om gazoiden kinetižen teorijan alusenpanijoiden keskes. Tedomez' sai molekulärižen fizikan i termodinamikan tarbhaižid rezul'tatoid (Maksvellan termodinamižed korreläcijad, Maksvellan ohjandim «nozoluz — gaz»-fazsirdandan täht).
Vl 1861 Džeims Maksvell ozuti ezmäižen mujufotokuvan, koumen mujun kävutandan fotografijas melestegii, mujun kvantitativižen teorijan sädai. Jäti meile tedoidusid mehanikas (Maksvellan teorem kinktusen/elastižusen teorijas, tedotöd seižujas likundas), optikas, matematikas. Oli ezinenas statistikan mahtusiden kävutandas ümbrikirjutamha fizižid processid. Oli tehnu tedon populärižeks, sauvoi severz'-se tedoladimid.
Personaline elo
[vajehta | vajehtada lähtetekst]Vspäi 1859 oli nainu, eli Ketrin-akanke (neiččel Devar-kanzannimenke, 1824−1886), ei olend lapsid naimiželos. Navedi Šotlandijan runoištod, kirjuti da pästi ičeze runoid.
Homaičendad
[vajehta | vajehtada lähtetekst]- 1 2 Максвелл Джеймс Клерк // Большая советская энциклопедия: [в 30 т.] — 3-е изд. — М.: Советская энциклопедия, 1969.
- ↑ группа авторов, Абрамович-Барановский С. С., Агафонов В. К. и др. Энциклопедический словарь / под ред. И. Е. Андреевский, К. К. Арсеньев, Ф. Ф. Петрушевский — СПб.: Брокгауз — Ефрон, 1890.
- ↑ LIBRIS — Rootsi Rahvusraamatukogu, 2012.
- 1 2 Lundy D. R. The Peerage
- 1 2 Kindred Britain
Irdkosketused
[vajehta | vajehtada lähtetekst]- Skriptitõrgetega leheküljed
- Personalijad kirjamišton mödhe
- Kolnuded Kembridžas
- Suren Britanijan fizikantedomehed
- Suren Britanijan matematikantedomehed
- Mehanikantedomehed
- Suren Britanijan tedomehed
- Fizikantedomehed kirjamišton mödhe
- Matematikantedomehed kirjamišton mödhe
- Tedomehed kirjamišton mödhe
- Sündnuded Edinburgha