Gendel' Georg Fridrih

Vikipedii-späi
Gendel' Georg Fridrih
saks.: Georg Friedrich Händel
angl.: George Frideric Handel
Gorg Fridrih Gendelän portret läz vozid 1726..28, pirdi saksalaine Bal'tazar Denner
Gorg Fridrih Gendelän portret läz vozid 1726..28,
pirdi saksalaine Bal'tazar Denner
nimi sündundan jäl'ghe:

saks.: Georg Friedrich Händel

radmižen toižend:

muzikankirjutai, klavessinist, organist, viiuldaja, ooperihelilooja, muzikankirjutai, Impressaario, õppejõud

sündundan dat:

23 uhoku (5 keväz'ku) 1685[1][2][3][4][5]

sündundan sijaduz:

Halle (Saale)[d], Brandenburgi mark[d], Saksa-Rooma riik[d][6][4][4]

valdkund:

 Brandenburg-Preisimaa[d]
 Suurbritannia kuningriik[d][7]
 Saksa-Rooma riik[d]

kolendan dat:

14. sulaku 1759(1759-04-14)[3][8][9][10][11][12][13][14][15][16][17][18][19][4][5] (74 vot)

kolendan sijaduz:

Westminster[d], Middlesex[d], Suurbritannia kuningriik[d]

tat:

Georg Händel[d][20]

mam:

Dorothea Händel[d][21]

avtograf:

sait:

gfhandel.org

 Gendel' Georg Fridrih VikiAitas
Om sädusid VikiPurtkiš VikiPurde

Georg Fridrih Gendel' (saks.: Georg Friedrich Händel [ˈɡeːɔɐ̯k ˈfʁiːdʁɪç ˈhɛndl̩], angl.: George Frideric (vai Frederick) Handel [ˈhændəl]; sünd. 23. uhoku (5. keväz'ku) 1685, Halle, Magdeburgan gercogkund, Brandenburg-Prussii, Pühä Rimalaine imperii — kol. 14. sulaku 1759, London, Sur' Britanii) oli saksalaine i britanine muzikankirjutai, eli barokkon aigan. Sädi 42 operad, 26 oratorijad, äiluguižid kantatoid, kompozicijoid koskimsoitoiden täht. Mahtoi väta klavesinal nellävozne, organal seičemevoččes igäspäi i torvudel.

Biografii[vajehta | vajehtada tekst]

Gendel' sai muzikopendust da mahtoid Florencijas, Rimas i Venecijas (nügüdläižen Italijan lidnad) vll 1706−1709. Vspäi 1712 elon lophusai eli Sures Britanijas, sai sen rahvahanikust vl 1727.

Kanz[vajehta | vajehtada tekst]

Gendel' ei olend naižiš i katli ičeze personališt elod. Eziauguižin hän zavetoiči antta kaluišton tobmad palad Johanna-plemännicale, no nell' ližadust zavetoičendale jagoiba sidä toižile heimolaižile, kazakoile, sebranikoile i hüvädtegijoile sebroile.

Sädused[vajehta | vajehtada tekst]

Kaikiš tetabambiden sädusiden keskes oma «Muzik veden pindal» (koume süitad orkestran täht, angl. Water Music, 1715−1717), «Messii»-oratorii (angl. Messiah, 1741), «Muzik kunigahan praznikambuškelendan täht»-süit (angl. Fireworks Music / Music for the Royal Fireworks, 1749).

Sädusiden täuz' kogoduz nimitase germanijaks Händel-Werke-Verzeichnis («Gendelän sädusiden katalog»), se om pästtud koumen toman nägul vll 1978−1986, saksalaine Halle-Vittenbergan universitetan Bernd Bazel't-muzikantedai tegi sidä kogodust.

Homaičendad[vajehta | vajehtada tekst]

  1. http://geboren.am/person/Georg_Friedrich_Haendel
  2. https://web.archive.org/web/20130519130520/http://www.haendelhaus.de/de/Haendel/Ausgestellte_Dokumente#8
  3. 3,0 3,1 Bibliothèque nationale de France BnF authorities: اوپن ڈیٹا پلیٹ فارم, платформа відкритих даних, платформа открытых данных, plateforme de données ouvertes, piattaforma di dati aperti, Opendata-Plattform, otevřená data platforma, åben-data-platform, տվյալների բաց շտեմարան, platforma za odprte podatke, plataforma de datos abierta, plataforma de dados aberta, платформа адкрытых даных, платформа на отворените данни, platforma otwartych danych, ашық деректер платформасы, ачык маалыматтарды платформа, açıq məlumat platforması, ochiq ma'lumotlar platforma, açık verilerin platformu, платформа отвореног података, platforma otvorenih podataka, platforma otvorenog podataka, platforma otvorených údajov, πλατφόρμα ανοικτών δεδομένων, platformu atklātā datu, platforma atvira duomenų, platvormi avatud andmete, avoimen datan foorumi, nyílt adatok platformja, პლატფორმა ღია მონაცემები, платформа за отворени податоци, нээлттэй мэдээллийн тавцан, platformă de date deschise, platformo de malferma datumoj, open data platform, плятформа адкрытых зьвестак, Усьтэм даннойёслэн платформазы, асыҡ мәғлүмәт платформаһы, açıq malümat platforması, açıq malümat platforması, ачык малюмат платформасы, öppen dataplattform, платформаи додаҳои боз, ачык кӧргӱзӱлердиҥ платформазы, гом бæрæггæнæнты платформæ — 2011.
  4. 4,0 4,1 4,2 4,3 Archivio Storico Ricordi — 1808.
  5. 5,0 5,1 The Fine Art Archive — 2003.
  6. Гендель Георг Фридрих // Большая советская энциклопедия: [в 30 т.] / под ред. А. М. Прохоров — 3-е изд. — М.: Советская энциклопедия, 1969.
  7. NNDB — 2002.
  8. Cudworth C. Encyclopædia Britannica
  9. SNAC — 2010.
  10. Internet Broadway Database — 2000.
  11. International Music Score Library Project — 2006.
  12. Discogs — 2000.
  13. filmportal.de — 2005.
  14. Brockhaus Enzyklopädie / Hrsg.: Bibliographisches Institut & F. A. Brockhaus, Wissen Media Verlag
  15. Store norske leksikon — 1978. — ISSN 2464-1480
  16. Gran Enciclopèdia CatalanaGrup Enciclopèdia, 1968.
  17. Babelio — 2007.
  18. Musicalics
  19. Dictionary of Irish BiographyRIA.
  20. Oxford Dictionary of National Biography / C. MatthewOxford: OUP, 2004.
  21. Pas L. v. Genealogics — 2003.

Irdkosketused[vajehta | vajehtada tekst]