Kubrik Stenli

Vikipedii-späi
(Oigetud lehtpolelpäi Stenli Kubrik)
Kubrik Stenli
angl.: Stanley Kubrick
Stenli Kubrik «Barri Lindon»-fil'man tehmižen aigan vl 1975
Stenli Kubrik «Barri Lindon»-fil'man tehmižen aigan vl 1975
nimi sündundan jäl'ghe:

angl.: Stanley Kubrick

radmižen toižend:

fil'moiden režissör, filmioperaator, fotograf, filmiprodutsent, scentarist, filmimonteerija, filmioperaator, tegevprodutsent, maletaja, stsenograaf, režissöör, produtsent

sündundan dat:

26. heinku 1928(1928-07-26)[1][2][3][4][5][6][7][8][9][10][11][12][13][14][15]

sündundan sijaduz:

Bronx[d], Amerikan Ühtenzoittud Valdkundad[16]

valdkund:

 Amerikan Ühtenzoittud Valdkundad
 Sur' Britanii

kolendan dat:

7. keväz'ku 1999(1999-03-07)[17][2][3][4][5][6][8][18][9][10][11][12][13][14][15] (70 vot)

kolendan sijaduz:

Childwickbury Manor[d], St Michael[d], St Albans[d], Hertfordshire[d], East of England[d], Anglii, Sur' Britanii[16][19][15]

avtograf:

sait:

kubrickfilms.com

 Kubrik Stenli VikiAitas

Stenli Kubrik (angl.: Stanley Kubrick [ˈkuːbrɪk]; sünd. 26. heinku 1928, Nju Jorkan Manhetten-rajon, Nju Jork-štat, AÜV, — kol. 7. keväz'ku, 1999, Čailduikberi-erižpert', Hartfordan grafkund, Anglii, Sur' Britanii) oli amerikaine i britanine fil'miden režissör, prodüser da scenarist, mugažo fotograf i šahmatoiden navedii školan igäspäi. Tegi kirjoiden ekranizacijoid tobjimalaz.

Biografii[vajehta | vajehtada tekst]

Stenli oli sündnu evrejalaižiden pereheze ezmäižen lapsen, kazvoi Nju Jorkan Bronks-rajonas. Džeikob Leonard Kubrik (1902−1985) oli tat, Sedi Gertruda Perveler (1903−1985) oli mam, molembiden ezitatad libuiba Keskuzližes i Päivnouzmaižes Evropaspäi.

Nor' Kubrik ei voind ühtneda üläopendusen aluzkundha vähähkon ehtmižen tagut školas, sid' radaškanzi «Look»-aiglehtesen fotografal i vändi šahmatoil rahoiže näht. Vspäi 1951 tegeškanzi fil'mid, ezmäi lühüdpiduzližid i ičeze rahoiden mänetamal. Vl 1962 sirdi Surhe Britanijha fil'mdamha «Lolita»-sädust amerikaižen cenzuran taguiči. Oli nainu kaks' kerdad. Režissöran arhiv kaičeze Londonan Čomamahtoiden universitetas.

Fil'mografii režissöraks[vajehta | vajehtada tekst]

Alemba kaik täuz'piduzližed fil'mad oma mainitadud. Kubrik oli läz kaikiden niiden prodüseraks i scenarijan kirjutajaks-ki päpaloin.

  • «Varu i himoituz» (1953, angl.: Fear and Desire)
  • «Rikojan čoksuine» (1955, Killer’s Kiss)
  • «Rikond» (1956, The Killing)
  • «Hoštusen takaižed» (1957, Paths of Glory)
  • «Spartak» (1960, Spartacus)
  • «Lolita» (1962, mugažo anglijan kelel)
  • «Streindžlav-doktor vai kut minä heitin varud i armastaškanzin bombad» (1964, Dr. Strangelove or: How I Learned to Stop Worrying and Love the Bomb)
  • «2001. voz': Kosmine odissei» (1968, 2001: A Space Odyssey) — fil'm sai Oskarad parahimiš vizualizacijan effektoiš
  • «Pandud kävutamižhe apel'sin» (1971, A Clockwork Orange)
  • «Barri Lindon» (1975, Barry Lyndon)
  • «Säind» (1980, The Shining)
  • «Ünäine metalline kor'» (1987, Full Metal Jacket)
  • «Avaros umbištadud sil'midenke» (1999, Eyes Wide Shut)

Homaičendad[vajehta | vajehtada tekst]

  1. Кубрик Стэнли // Большая советская энциклопедия: [в 30 т.] / под ред. А. М. Прохоров — 3-е изд. — М.: Советская энциклопедия, 1973. — Т. 13 : Конда — Кун. — С. 549–550.
  2. 2,0 2,1 Bibliothèque nationale de France BnF authorities: اوپن ڈیٹا پلیٹ فارم, платформа відкритих даних, платформа открытых данных, plateforme de données ouvertes, piattaforma di dati aperti, Opendata-Plattform, otevřená data platforma, åben-data-platform, տվյալների բաց շտեմարան, platforma za odprte podatke, plataforma de datos abierta, plataforma de dados aberta, платформа адкрытых даных, платформа на отворените данни, platforma otwartych danych, ашық деректер платформасы, ачык маалыматтарды платформа, açıq məlumat platforması, ochiq ma'lumotlar platforma, açık verilerin platformu, платформа отвореног података, platforma otvorenih podataka, platforma otvorenog podataka, platforma otvorených údajov, πλατφόρμα ανοικτών δεδομένων, platformu atklātā datu, platforma atvira duomenų, platvormi avatud andmete, avoimen datan foorumi, nyílt adatok platformja, პლატფორმა ღია მონაცემები, платформа за отворени податоци, нээлттэй мэдээллийн тавцан, platformă de date deschise, platformo de malferma datumoj, open data platform, плятформа адкрытых зьвестак, Усьтэм даннойёслэн платформазы, асыҡ мәғлүмәт платформаһы, açıq malümat platforması, açıq malümat platforması, ачык малюмат платформасы, öppen dataplattform, платформаи додаҳои боз, ачык кӧргӱзӱлердиҥ платформазы, гом бæрæггæнæнты платформæ — 2011.
  3. 3,0 3,1 SNAC — 2010.
  4. 4,0 4,1 Itaú Cultural Enciclopédia Itaú CulturalSão Paulo: Itaú Cultural, 2001. — ISBN 978-85-7979-060-7
  5. 5,0 5,1 Bell A. Encyclopædia BritannicaEncyclopædia Britannica, Inc., 1768.
  6. 6,0 6,1 Janoff B. L. Kubrick, Stanley (1928-1999), film director // American National Biography Online / S. Ware[New York]: Oxford University Press, 2017. — ISSN 1470-6229doi:10.1093/ANB/9780198606697.ARTICLE.1803489
  7. https://books.google.ca/books?id=XBQi4cCEYNIC&pg=PA15&lpg=PA15&dq=stanley+kubrick+july+1928&source=bl&ots=SuF9HfdynY&sig=ECIpQt2GObyVKxVmnMo8ueI7wlI&hl=en&sa=X&ved=0ahUKEwjl1sfDtdXYAhWC44MKHYWSBuY4ChDoAQgyMAI#v=onepage&q=stanley%20kubrick%20july%201928&f=false
  8. 8,0 8,1 Internet Speculative Fiction Database — 1995.
  9. 9,0 9,1 Luminous-Lint — 2005.
  10. 10,0 10,1 Discogs — 2000.
  11. 11,0 11,1 filmportal.de — 2005.
  12. 12,0 12,1 Brockhaus Enzyklopädie
  13. 13,0 13,1 Gran Enciclopèdia CatalanaGrup Enciclopèdia, 1968.
  14. 14,0 14,1 Archivio Storico Ricordi — 1808.
  15. 15,0 15,1 15,2 Munzinger Personen
  16. 16,0 16,1 Los Angeles TimesLA: 1999. — ISSN 0458-3035; 2165-1736
  17. Deutsche Nationalbibliothek Record #11856739X // Integrated Authority File — 2012—2016.
  18. Find a Grave — 1996.
  19. Proleksis enciklopedija, Opća i nacionalna enciklopedija — 2009.

Irdkosketused[vajehta | vajehtada tekst]