Engr Žan-Ogüst-Dominik
Engr Žan-Ogüst-Dominik | |
franc.: Jean Auguste Dominique Ingres franc.: Jean-Auguste-Dominique Ingres | |
![]() Engran avtoportret, 1804 | |
radmižen toižend: |
maalikunstnik, politikanmez', viiuldaja, joonistaja, graafik, graafik, arhitekt, ehitusjoonestaja |
---|---|
sündundan dat: |
Lua tõrge kohal Moodul:Sources 227. real: bad argument #1 to 'format' (string expected, got nil). |
sündundan sijaduz: | |
valdkund: | |
kolendan dat: |
Lua tõrge kohal Moodul:Sources 227. real: bad argument #1 to 'format' (string expected, got nil). |
kolendan sijaduz: | |
tat: | |
avtograf: | |
![]() | |
Om sädusid VikiPurtkiš ![]() |
Žan-Ogüst-Dominik Engr (franc.: Jean-Auguste-Dominique Ingres [ʒɑ̃ oɡyst dɔminik ɛ̃ɡʁ]; sünd. 29. eloku 1780, Montoban, Francii — kol. 14. viluku 1867, Pariž, Francii) oli francine pirdai, voimujupirdai da grafikanpirdai. 19. voz'sadan evropižen akademizman lider.
Pirdajan jäl'gusen seičeme kahesandest om grafiktöd, 455 portretad oma kaičenus. Läz kaik päižed sädused sijadasoiš Francijan järedoiš muzejoiš, sidä kesken Luvras i Engran muzejas hänen kodimaižes Montobanas. Toižed töd oma AÜV:oiden muzejoiš tobjimalaz.
Biografii[redaktiruida | redaktiruida purde]
Mez' sai čomamahtolišt i muzikališt opendust lapsessai. Vändi soitoil Tuluzan operan orkestras (1793−1796). Vll 1797−1801 openui Žak-Lui Davidan radhonuses. Sädusiden stil' i mahtod formiruihe norudes i jäiba läz vajehtamata elon hätkte. Engr voi pirta da ližata surid epižid kuvid hätken.
Vll 1806−1824 i 1835−1841 pirdai eli da radoi Italijas, Rimas i Florencijas päpaloin. Oli Parižan čomamahtoiden školan direktoran (1834−1835), sid' Francižen Akademijan Rimas pämehen (1835−1840).
Znamasižed voikuvad[redaktiruida | redaktiruida purde]
- «Mehen tors» (1800, franc.: Torse d’homme)
- «Agamemnonan sur'oigenuded Ahillal» (1801, Achille recevant les envoyés d'Agamemnon)
- «Rivjer-mademuazelin portret» (1805, Mademoiselle Caroline Rivière)
- «Napoleon imperatoran valdištmel» (1806, Napoléon Ier sur le trône impérial)
- «Val'pinsonan kül'bii naine» (1808, La Baigneuse Valpinçon) vai «Sur' kül'bii naine» (Grande Baigneuse, La Baigneuse)
- «Edip i Sfinks» (1808, Œdipe et le sphinx)
- «Jupiter i Fetida» (1811, Jupiter et Thétis)
- «Ossianan uni» (1813, Le songe d'Ossian)
- «Päzutai Andželikad Rudžjer» (1819, Roger délivre Angélique)
- «Luin XIII vala» (1824, Le Vœu de Louis XIII)
- «Gomeran apofeoz» (1826−1827, Homère déifié ou L'Apothéose d'Homère)
- «Pühän Simforionan moknikuz» (1824−1834, Le Martyre de saint Symphorien)
- «Odaliska i orjnaine» (1842, L'Odalisque à l'esclave)
- «Žanna d'Ark Karl VII vencastusen aigan» (1854, Jeanne d'Arc au sacre du roi Charles VII dans la cathédrale de Reims)
- «Turkan kül'bet'» (1862, Le bain turc)
Homaičendad[redaktiruida | redaktiruida purde]
- ↑ 1,0 1,1 Léonore database — ministère de la Culture.
- ↑ Deutsche Nationalbibliothek Record #11855560X // Gemeinsame Normdatei — 2012—2016.
- ↑ Jean-Auguste-Dominique Ingres
- ↑ Jean-Auguste-Dominique Ingres — OUP, 2006. — ISBN 978-0-19-977378-7
- ↑ SNAC — 2010.
- ↑ Find a Grave — 1996.
- ↑ Internet Speculative Fiction Database — 1995.
- ↑ Discogs — 2000.
- ↑ Brockhaus Enzyklopädie / Hrsg.: Bibliographisches Institut & F. A. Brockhaus, Wissen Media Verlag
- ↑ Condon P. Ingres, Jean-Auguste-Dominique // Grove Art Online / J. Turner — [Oxford, England], Houndmills, Basingstoke, England, New York: OUP, 2017. — ISBN 978-1-884446-05-4 — doi:10.1093/GAO/9781884446054.ARTICLE.T041299
- ↑ Gran Enciclopèdia Catalana — Grup Enciclopèdia, 1968.
- ↑ GeneaStar
- ↑ 15,0 15,1 Энгр Жан Огюст Доминик / под ред. А. М. Прохоров — 3-е изд. — М.: Советская энциклопедия, 1969.
- ↑ 16,0 16,1 Artnet — 1998.
- ↑ 17,0 17,1 RKDartists
- ↑ LIBRIS — 2012.
Engr Žan-Ogüst-Dominik Vikiaitas |