Ranevskaja Faina

Vikipedii-späi
Ranevskaja Faina
Портрет
radmižen toižend:

театральная актриса, киноактриса, актриса

sündundan dat:

15 (27) eloku 1896

sündundan sijaduz:

Taganrog, Don Host Oblast[d], Venemaa keisririik[d]

valdkund:

 Venemaa keisririik[d]
 Nõukogude Venemaa[d]
 Nevondkundaližiden Socialistižiden Tazovaldkundoiden Ühtištuz
 Venemaa Vabariik[d]

kolendan dat:

19. heinku 1984(1984-07-19)[1] (87 vot)

kolendan sijaduz:

Moskv, Nevondkundaližiden Socialistižiden Tazovaldkundoiden Ühtištuz

tat:

Girsch Feldman[d]

avtograf:

 Ranevskaja Faina VikiAitas

Faina Georgijevna (Grigor'jevna) Ranevskaja (ven.: Фаина Георгиевна (Григорьевна) Раневская), todesine nimi — Faina Girševna Fel'dman (ven.: Фаина Гиршевна Фельдман; sünd. 15. eloku 1896, Taganrog, Venäman Imperii — kol. 19. heinku 1984, Moskv, NSTÜ), oli tetab nevondkundaline i venämalaine aktris, NSTÜ:n rahvahaline artist (1961).

Biografii[vajehta | vajehtada tekst]

Faina oli sündnu elokahaze evrejalaižiden kanzha, hänel oli koume velled i Bella-sizar. Openui Taganrogan Mariinskai-naižgimnazijas, sai kodikazvatust mugažo (muzikan, pajatandan i verhiden keliden mahtod). Neižne oli otnus teatraha 14-voččes igäspäi, oli pästtud A. Jagellon (A. N. Govbergan) privatižes teatraližes studijaspäi vl 1914. Sirdi Moskvha vl 1915 i tegi tundmusid Venäman Hobedan aigan runokirjutajidenke (Cvetaeva, Mandel'štam, Majakovskii) i V. Kačalov-akt'oranke. Revolücijan jäl'ghe kaik aktrisan perehnikad sirdiba Pragha, i Fainan mam abuti hänele rahoil, sikš miše naižen teatraližed rolid Venäman teatroidme ei togoi surt sališt.

Aktris edesti rolid Moskvan teatroiš vspäi 1931. Vl 1934 debütirui kinos. Ičeze kuz'kümnevoččes kar'jeras vändi kümenikoid rolid teatras i enamba mi koumekümnes fil'mas.

Naine ei olend lähtnu mehele, koli lapsetoman.

Valitud fil'mografii[vajehta | vajehtada tekst]

  • «Turptaine naine» (1934) — Luazo-emänd
  • «Meled Golota-kozakas» (1937) — papinnaine
  • «Taivhal'ne vitkoskävui» (1945) — medicinan professor
  • «Keväz'» (1947) — Margarita L'vovna-ekonomnaine
  • «Zolušk» (1947) — Zoluškan emindam
  • «Heil Kodima om» (1949) — frau Vurst
  • «Kebn elo» (1964) — Margarita Ivanovna-spekuläntnaine, hän-žo «Margo-kunigaznaine»

Homaičendad[vajehta | vajehtada tekst]

  1. Bibliothèque nationale de France BnF authorities: اوپن ڈیٹا پلیٹ فارم, платформа відкритих даних, платформа открытых данных, plateforme de données ouvertes, piattaforma di dati aperti, Opendata-Plattform, otevřená data platforma, åben-data-platform, տվյալների բաց շտեմարան, platforma za odprte podatke, plataforma de datos abierta, plataforma de dados aberta, платформа адкрытых даных, платформа на отворените данни, platforma otwartych danych, ашық деректер платформасы, ачык маалыматтарды платформа, açıq məlumat platforması, ochiq ma'lumotlar platforma, açık verilerin platformu, платформа отвореног података, platforma otvorenih podataka, platforma otvorenog podataka, platforma otvorených údajov, πλατφόρμα ανοικτών δεδομένων, platformu atklātā datu, platforma atvira duomenų, platvormi avatud andmete, avoimen datan foorumi, nyílt adatok platformja, პლატფორმა ღია მონაცემები, платформа за отворени податоци, нээлттэй мэдээллийн тавцан, platformă de date deschise, platformo de malferma datumoj, open data platform, плятформа адкрытых зьвестак, Усьтэм даннойёслэн платформазы, асыҡ мәғлүмәт платформаһы, açıq malümat platforması, açıq malümat platforması, ачык малюмат платформасы, öppen dataplattform, платформаи додаҳои боз, ачык кӧргӱзӱлердиҥ платформазы, гом бæрæггæнæнты платформæ — 2011.
Nece kirjutuz om vaiše ezitegez. Tö voit abutada meile, ku kohendat sidä da ližadat sihe.