Sklodovskaja-Küri Marija
| Sklodovskaja-Küri Marija | |
| franc.: Marie Curie pol'š.: Maria Skłodowska-Curie | |
| Marija Küri vl 1911 | |
| nimi sündundan jäl'ghe: | |
|---|---|
| radmižen toižend: | |
| sündundan dat: |
7. kül’mku 1867 |
| sündundan sijaduz: |
Varšav, Kongressi-Poola[d], Venemaa keisririik[d][2][3][4][5] |
| valdkund: |
|
| kolendan dat: |
Lua tõrge kohal Moodul:Sources 227. real: bad argument #1 to 'format' (string expected, got nil). |
| kolendan sijaduz: | |
| tat: | |
| mam: | |
| avtograf: | |
| | |
| Om sädusid VikiPurtkiš | |
Marija Sklodovskaja-Küri (franc.: Marie Curie, pol'š.: Maria Skłodowska-Curie, sündundaspäi Marija Salomeja Sklodovskaja, pol'š.: Maria Salomea Skłodowska; sünd. 7. kül'mku 1867, Varšav, Pol'šanman kunigahuz-jenaralgubernatorkund, Venäman imperii — kol. 4. heinku 1934, Sansell'moz-sanatorii, Passi-kommun Francijan Al'piš) oli francine fizikantedomez' da himik pol'šan augotižlibundanke. Pani radiohimii-tedon alust.
Radioaktivižuz-tärtusen tegii da tedoidai. Sai Nobelän premijad fizikas (1903) i himijas (1911), ezmäine sanu premijad naine i üks'jäine sanu sidä kahtišti.
Tedonaine avaiži radioaktivižust ühtes ičeze Pjer Küri-mužikanke i Anri Bekkerelinke. Sklodovskaja-Küri avaiži mužikanke mugažo radii- i polonii-elementoid.
Biografii
[vajehta | vajehtada lähtetekst]Marija Sklodovskaja oli sündnu Varšavha mez'gimnazijan Vladislav Sklodovskii-direktoran, matematikan i fizikan opendajan (1832−1902) kanzha. Bronislava Boguskaja-mam ohjanzi Varšavan školal neičukaižiden täht edel Marijan sündundad. Tat oli Piterin universitetan pästnikan i valatoiti Marijan šingotest lujas. Kaks' sizart i vell' oliba Marijal, openuiba gimnazijas hüvin.
Marijal ei olend voimusid sada üläopendust Varšavan universitetas, ottihe openumha siš mehid vaiše. Radoi guvernantal i eli gollüdes, no jätksi sada tedoid iče kirjoišpäi. Sirdi Parižha, openui Sorbonnas vll 1891−1893. Sai grantad terasen magnitičendoiden tedoidusen täht i säti tundmust ičeze Pjer Küri-mužikanke.
Ezmäižen mail'man sodan aigan Marija abuti opeta ristituid kävutamha röntgenapparatoid pöudläžundkodiš.
Homaičendad
[vajehta | vajehtada lähtetekst]- ↑ https://chemia.ug.edu.pl/sites/default/files/_nodes/strona-chemia/16702/files/fmr-mscurie.pdf
- 1 2 Рожанский И. Д. Склодовская-Кюри Мария // Большая советская энциклопедия: [в 30 т.] — 3-е изд. — М.: Советская энциклопедия, 1976. — Т. 23 : Сафлор — Соан. — С. 512.
- ↑ Krugosvet — 2000.
- 1 2 Encyclopædia Britannica
- 1 2 3 Catalog of the German National Library
- ↑ http://www.nytimes.com/1995/04/21/world/marie-curie-enshrined-in-pantheon.html
- ↑ http://www.nytimes.com/2010/12/22/books/22book.html
- ↑ British Museum person-institution thesaurus
- ↑ http://www.nndb.com/event/068/000086807/