Mine sisu juurde

Šrödinger Ervin

Vikipedii-späi
(Oigetud lehtpolelpäi Ervin Šrödinger)
Šrödinger Ervin
saks.: Erwin Schrödinger
Ervin Šrödinger vl 1933
Ervin Šrödinger vl 1933
nimi sündundan jäl'ghe:

saks.: Erwin Rudolf Josef Alexander Schrödinger

radmižen toižend:

fizikanmez', theoretical physicist, non-fiction writer, matematikanmez', õppejõud

sündundan dat:

12. eloku 1887

sündundan sijaduz:

Ven, Austria-Ungari[d]

valdkund:

 Tsisleitaania[d]
 Saksanma
 Kolmas Riik[d]

kolendan dat:

4. viluku 1961(1961-01-04)[1][2][3][4][5][6][7][8] (73 vot)

kolendan sijaduz:

Ven, Avstrii[9]

tat:

Rudolf Schrödinger[d]

avtograf:

 Šrödinger Ervin VikiAitas

Ervin Šrödinger (saksan virkand ['ɛrvi:n 'ʃrø:dɪŋɐ]), täuz' nimi om Ervin Rudol'f Jozef Aleksander Šrödinger (saks.: Erwin Rudolf Josef Alexander Schrödinger; sünd. 12. eloku 1887, Ven, Avstrijan da Mad'jaranman imperii — kol. 4. viluku 1961, sigä-žo, Avstrii), oli avstrine teoretižen fizikan tedomez', kenen pätedotöd oma kvantmehanikas, sen üks' alusenpanijoišpäi.

E. Šrödinger om voden 1933 Nobelän premijan fizikas laureatan.

Ervin oli sündnu Rudol'f Šrödinger-edheotajan i himikan Georgina Emilija Brenda-tütren kanzha, oli üks'jäižen lapsen kanzas. Vspäi 1898 openui hüvin gumanitarižes Akademižes gimnazijas. Lahjakaz priha openui matematikad i fizikad Venan universitetas vll 1906−1910. Vahvišti dissertacijad siš i oli pästtud universitetaspäi filosofijan doktor-arvonke.

Mez' radoi opendajan Evropan neniden lidnoiden universitetoiš (1911−1914, 1919−1957): Ven, Cürih, Berlin, Oksford, Dublin.

Tedomez' kirjuti äi töid fizikan erazvuiččiš sarakoiš: statistine mehanik i termodinamik, dielektrižiden substancijoiden fizik, mujun teorii, elektrodinamik, relätivižusen ühthine teorii, kosmologii. Ičeze «Mi elo om? Eläban stajan fizine aspekt»-kirjas (1944, angl.: What Is Life? The Physical Aspect of the Living Cell) Šrödinger kärauzi genetikan problemoidennoks, kacli elon fenomenad fizikan polespäi.

Šrödinger formulirui lainehmehanikan tazostusid, todesti šingotadud hänel formalizman i matricmehanikan ühtejiččust. Tariči lainehfunkcijan fizižen sün originališt el'gendust, napri säta ühthišt kendan teorijad.

  1. Шрёдингер Эрвин // Большая советская энциклопедия: [в 30 т.] — 3-е изд. — М.: Советская энциклопедия, 1969.
  2. MacTutor History of Mathematics archive — 1994.
  3. SNAC — 2010.
  4. Discogs — 2000.
  5. Brockhaus Enzyklopädie
  6. Gran Enciclopèdia CatalanaGrup Enciclopèdia, 1968.
  7. various authors Dictionary of Irish BiographyRIA.
  8. Munzinger Personen
  9. Deutsche Nationalbibliothek Record #118823574 // Gemeinsame Normdatei — 2012—2016.