Mujezerskii
Lidnanznam![]() |
Flag![]() |
Valdkund | Venäma |
Eläjiden lugu (2023) | 2,507 ristitud |
Pind | 1,75 km² |
![]() | |
Pämez' | Lüdmila Barinkova (2013—) |
Telefonkod | +7−81 455-xx-xxx |
Avtokod | 10 |
Aigvö | UTC+3 (MSK+0) |
Mujezerskii (ven.: Муезе́рский, karj.: Mujejärvi, suom.: Mujejärvi / Muujärvi) om Venäman lidnanvuitte žilo Karjalan Tazovaldkundan keskuzpalan päivlaskmas. Se om Mujezerskijan rajonan administrativine keskuz da kaikiš suremb eländpunkt, mugažo Mujezerskijan lidnankundan keskuz da sen üks'jäine eländpunkt.
Istorii
[vajehta | vajehtada lähtetekst]Eländpunktan aluz om pandud 16. voz'sadal kuti Mujezero-külä. Toižen mail'man sodan aigan külä oli muretud. Vl 1962 Päivlaskmaine Karjalan raudte ühtenzoiti küläd Sojärvenke. Vl 1965 žilo Mujezerk-raudtestancijanno sai lidnanvuiččen žilon statusad, nimitihe žilod nügüdläižikš.
Vn 1966 tal'vkun 30. päiväl Mujezerskijan rajonan aluz om pandud, Mujezerskii-žilo kändihe sen administrativižeks keskuseks.
Ižandusen päsarak om mecižandusen edheotand.
Geografijan andmused
[vajehta | vajehtada lähtetekst]Žilo sijadase rajonan keskuzpalas, enččiden Reboli- da Rugjärv-rajonkeskusiden kesktahos, Mujezerk-jogen hural randal tobjimalaz. Mec ümbärdab žilod. Žilon pen' pala sijadase 15 km päivlaskmha Mui-järven lodehližel randal.
Matkad Petroskoihesai om 270 kilometrad suvipäivnouzmha orhal, 375 km raudtedme, 440 km avtotedme. Lähembaine lidn om Kostamukš, 97 km lodeheze orhal. Sojärv — Kostamukš-raudtekeskust läbitab žilod, Mujezerk-raudtestancii om siš.
Klimat om ven. Voden keskmäine lämuz om +1,3 C°.
Tobmuz
[vajehta | vajehtada lähtetekst]
Mujezerskii-žilo om lidnankundan üks'jäižeks eländpunktaks.
Kaik kümne ezitajad mülüdas lidnankundan Nevondkundha (ven.: Совет поселения). Valitihe heid järgenduseližen kerdan vn 2013 sügüz'kun 8. päiväl (koumanz' kucund)[1].
Lüdmila Barinkova radab lidnankundan pämehen vn 2013 sügüz'kun 8. päivän valičendoiden jäl'ghe. Hänen valdatusiden strok om viž vot.
Eläjad
[vajehta | vajehtada lähtetekst]Vn 2002 Venäman rahvahanlugemižen mödhe žilon eläjiden lugu oli 4 007 ristitud, vn 2010 — 3 328 ristitud, vn 2021 — 2 604 ristitud. Kaik 2 862 eläjad oli žilos vl 2017. Kaikiš suremb žilon ristitišt oli 4 400 eläjad vl 1989. Rajonan ristitišton kaks' seičemendest eläb žilos.
Ortodoksižen hristanuskondan Jumalanmaman «Kaiken car'ak»-jumalaižen (ven.: «Всецарица») pühäpert' om saudud žilos.
Lapsiden opendusen aluzkundad oma keskškol i čomamahtoiden škol. Kul'turpert' i rajonan kirjišt ratas žilos.
Galerei
[vajehta | vajehtada lähtetekst]-
Rajonan administracijan sauvuz i skver (2021)
-
Jumalanmaman «Kaiken car'ak»-jumalaižen pühäpert' (2021)
-
Kul'turkeskuz vl 2021
-
Rajonan läžundkodi i nevondkundaližiden röunmansodamehiden velleskaum (2021)
-
Mujezerk-raudtestancii vl 2021
Homaičendad
[vajehta | vajehtada lähtetekst]- ↑ Выборы депутатов Муезерского городского поселения третьего созыва (Mujezerskijan lidnkundan ezitajiden valičendad — koumanz' kucund). — Tedod mänijoiš valičendoiš da referendumiš // Venälaižen Federacijan keskuzline valičemižlaudkund (vybory.izbirkom.ru). (ven.)
Irdkosketused
[vajehta | vajehtada lähtetekst]![]() |
Mujezerskii Vikiaitas |