Paster Lui
Paster Lui | |
franc.: Louis Pasteur[1] | |
![]() L. Paster vl 1878 (fotokuva) | |
radmižen toižend: |
mikrobioloog, himik, ülikooli õppejõud, biokeemik, agronoom, naturalist |
---|---|
sündundan dat: |
Lua tõrge kohal Moodul:Sources 227. real: bad argument #1 to 'format' (string expected, got nil). |
sündundan sijaduz: | |
valdkund: | |
kolendan dat: |
Lua tõrge kohal Moodul:Sources 227. real: bad argument #1 to 'format' (string expected, got nil). |
kolendan sijaduz: |
Castle of Villeneuve-l'Étang[d], Marnes-la-Coquette[d][17][1] |
tat: | |
avtograf: | |
![]() |
Lui Paster (franc.: Louis Pasteur; sünd. 27. tal'vku 1822, Dol', Jur-departament, Francii — kol. 28. sügüz'ku 1895, Vil'növ-l'Etan läz Parižad, Francii) — francijalaine mikrobiolog da himik, Francijan tedoakademijan ühtnii (1881). Paster ozuti nozoluziden kävundan i äjiden läžundoiden mikrobiologižen olmusen. Hän oli üks' mikrobiologijan da immunologijan alusenpanijoišpäi. Hänen töd kristalliden sauvuses da polärizacijan näguses paniba stereohimijan alusid.
Pasteran kaclendtegod ozutiba mugažo, miše meiden aigan elon ičesündundad ei voi olda. Pasteran nimi om jalos tutab sikš, miše hänen nimel om nimitadud pasterizacijan process.
Homaičendad[redaktiruida | redaktiruida purde]
- ↑ 1,0 1,1 1,2 1,3 1,4 1,5 1,6 https://www.biography.com/people/louis-pasteur-9434402
- ↑ 2,0 2,1 RKDartists
- ↑ Louis Pasteur — ministère de la Culture.
- ↑ 4,0 4,1 Louis Pasteur — 1834.
- ↑ 5,0 5,1 SNAC — 2010.
- ↑ 6,0 6,1 Nationalencyklopedin — 1999.
- ↑ 7,0 7,1 Find a Grave — 1995.
- ↑ 8,0 8,1 Académie Nationale de Médecine — 1820.
- ↑ 9,0 9,1 Who Named It?
- ↑ 10,0 10,1 KNAW Past Members
- ↑ 11,0 11,1 Brockhaus Enzyklopädie
- ↑ Artists of the World Online, Allgemeines Künstlerlexikon Online — B: K. G. Saur Verlag, Verlag Walter de Gruyter.
- ↑ 14,0 14,1 Gran Enciclopèdia Catalana — Grup Enciclopèdia Catalana, 1968.
- ↑ 15,0 15,1 GeneaStar
- ↑ Пастер Луи / под ред. А. М. Прохорова — 3-е изд. — М.: Советская энциклопедия, 1969.
- ↑ Annonce de la mort de Louis Pasteur à l'Académie des sciences — 1895.
Paster Lui Vikiaitas |
![]() |
Nece kirjutuz om vaiše ezitegez. Tö voit abutada meile, ku kohendat sidä da ližadat sihe. |