Plank Maks

Vikipedii-späi
Plank Maks
angl.: Max Karl Ernst Ludwig Planck
Maks Plank vn 1930 fotokuval
Maks Plank vn 1930 fotokuval
nimi sündundan jäl'ghe:

saks.: Max Karl Ernst Ludwig Planck

radmižen toižend:

theoretical physicist, õppejõud, fizikanmez', filosof

sündundan dat:

Lua tõrge kohal Moodul:Sources 199. real: attempt to concatenate local 'letter' (a nil value).

sündundan sijaduz:

Kil' (lidn), Holsteini hertsogkond[d], Saksa Liit[d][12][11]

valdkund:

 Germanijan imperii
 Weimari vabariik[d]
 Kolmas Riik[d]
 Bizone[d]

kolendan dat:

Lua tõrge kohal Moodul:Sources 199. real: attempt to concatenate local 'letter' (a nil value).

kolendan sijaduz:

Göttingen[d], Alam-Saksi[d], Bizone[d], Saksamaa 1945–1949[d], Saksanma[12][11]

tat:

Wilhelm von Planck[d]

avtograf:

 Plank Maks VikiAitas
Om sädusid VikiPurtkiš VikiPurde

Maks Karl Ernst Lüdvig Plank (saks.: Max Karl Ernst Ludwig Planck; sünd. 23. sulaku 1858, Kil', Germanine imperii — kol. 4. reduku 1947, Göttingen, Alasaksonii, Germanii) oli sur' germanine fizikantedomez'. Plank pani kvantižen teorijan alusid i sil ozuti fizižiden tedoidusiden pävektoran 20. voz'sadas.

Nobelän premijan fizikas laureat (1918). Tedotöd kosketadas nenid sarakoid: termodinamik, lämuzsädegoičendan teorii, kvantine teorii, relätivižusen specialine teorii, optik. Tedomez' formulirui termodinamikan kahtent augud entropijan ližadusen principan nägul. Plankan töiden rivi otab temaks tedon istorijan, metologijan i filosofijan aspektoid.

Biografii[vajehta | vajehtada tekst]

Maks oli sündnu Kilin universitetan oiktusen Vil'hel'm Plank (1817−1900) kanzha. Tat oli naižiš kahten kerdan, sündutihe viž last siš naimiželos, Emma Patcig (1821−1914) oli Maksan mam i libui pastoran perehespäi.

Vl 1867 tat sai jurisprudencijan professoran radnikust Münhenan universitetas, i kanz sirdi sihe. Maks openui lidnan gimnazijas, sid' Münhenan universitetas vspäi 1874. Openui kaht semestrad Berlinan universitetas 1877/1878 openduzvodel, pördui Münhenha i mäni läbi egzamenoid radmaha fizikan i matematikan opendajan. Mez' zavodi tedoradmišt vl 1878, vahvištihe hänen dissertacijad filosofijan tedodoktoran arvos siš-žo universitetas vl 1879. Kaiken elon Plank keskiti naprindoid teoretižen fizikan sferas, kacmata hänen Filipp Žolli-opendajan mel'he, miše siš tedos läz kaik om avaitud jo. Mez' tahtoi el'geta fizižen kendan südänt i ei tahtoind tehta avaidusid. Vl 1880 kändihe privatdocentaks, radoi opendajan, oli otnus tedoradmižhe, pianonvändho i al'pinizmha ühten aigan. Vll 1885−1889 Plank openzi kodimaižes Kilin universitetas. Vll 1889−1944 oli Berlinan universitetan professoran.

Homaičendad[vajehta | vajehtada tekst]

  1. 1,0 1,1 MacTutor History of Mathematics archive — 1994.
  2. 2,0 2,1 Stuewer R. H. Encyclopædia Britannica
  3. 3,0 3,1 Babelio — 2007.
  4. 4,0 4,1 filmportal.de — 2005.
  5. 5,0 5,1 KNAW Past Members
  6. 6,0 6,1 Brockhaus Enzyklopädie / Hrsg.: Bibliographisches Institut & F. A. Brockhaus, Wissen Media Verlag
  7. 7,0 7,1 Gran Enciclopèdia CatalanaGrup Enciclopèdia, 1968.
  8. 8,0 8,1 GeneaStar
  9. 9,0 9,1 Frankfurter Personenlexikon — 2014.
  10. 10,0 10,1 Internet Philosophy Ontology project
  11. 11,0 11,1 11,2 11,3 www.accademiadellescienze.it
  12. 12,0 12,1 Deutsche Nationalbibliothek Record #118594818 // Integrated Authority File — 2012—2016.
  13. Bibliothèque nationale de France BnF authorities: اوپن ڈیٹا پلیٹ فارم, платформа відкритих даних, платформа открытых данных, plateforme de données ouvertes, piattaforma di dati aperti, Opendata-Plattform, otevřená data platforma, åben-data-platform, տվյալների բաց շտեմարան, platforma za odprte podatke, plataforma de datos abierta, plataforma de dados aberta, платформа адкрытых даных, платформа на отворените данни, platforma otwartych danych, ашық деректер платформасы, ачык маалыматтарды платформа, açıq məlumat platforması, ochiq ma'lumotlar platforma, açık verilerin platformu, платформа отвореног података, platforma otvorenih podataka, platforma otvorenog podataka, platforma otvorených údajov, πλατφόρμα ανοικτών δεδομένων, platformu atklātā datu, platforma atvira duomenų, platvormi avatud andmete, avoimen datan foorumi, nyílt adatok platformja, პლატფორმა ღია მონაცემები, платформа за отворени податоци, нээлттэй мэдээллийн тавцан, platformă de date deschise, platformo de malferma datumoj, open data platform, плятформа адкрытых зьвестак, Усьтэм даннойёслэн платформазы, асыҡ мәғлүмәт платформаһы, açıq malümat platforması, açıq malümat platforması, ачык малюмат платформасы, öppen dataplattform, платформаи додаҳои боз, ачык кӧргӱзӱлердиҥ платформазы, гом бæрæггæнæнты платформæ — 2011.


Nece kirjutuz om vaiše ezitegez. Tö voit abutada meile, ku kohendat sidä da ližadat sihe.