Mine sisu juurde

Leibnic Gotfrid Vil'gel'm

Vikipedii-späi
Leibnic Gotfrid Vil'gel'm
saks.: Gottfried Wilhelm Leibniz
Saksalaižen Gotfrid Leibnic-filosofan portret läz 1695 vot,Kristof Bernhard Franke-pirdajan voikuva
Saksalaižen Gotfrid Leibnic-filosofan portret läz 1695 vot,
Kristof Bernhard Franke-pirdajan voikuva
radmižen toižend:

matematikanmez', jurist, fizikanmez', filosof, diplomaat, istorik, raamatukoguhoidja, muusikateadlane, kändai, muusikateoreetik, kirjutai, diplomatician, runokirjutai, insener, zooloog, arhivaar, biolog, geoloog, policy advisor, philosopher of law, loogik

sündundan dat:

21. kezaku 1646

sündundan sijaduz:

Läipcig, Saksimaa kuurvürstiriik[d], Saksa-Rooma riik[d][1]

valdkund:

 Saksimaa kuurvürstiriik[d]

kolendan dat:

Lua tõrge kohal Moodul:Sources 227. real: bad argument #1 to 'format' (string expected, got nil).

kolendan sijaduz:

Gannover, Braunschweig-Lüneburgi kuurvürstkond[d], Saksa-Rooma riik[d][1][2][3]

tat:

Friedrich Leibniz[d][4]

mam:

Catharina Schmuck[d][5]

avtograf:

 Leibnic Gotfrid Vil'gel'm VikiAitas
Om sädusid VikiPurtkiš VikiPurde

Gotfrid Vil'gel'm Leibnic (saks.: Gottfried Wilhelm (von) Leibniz [ˈɡɔtfʁiːt ˈvɪlhɛlm fɔn ˈlaɪbnɪts] vai [ˈlaɪpnɪts]; sünd. 21. kezaku (1. heinku) 1646, Läipcig, Pühä Rimalaine imperii — kol. 14. kül'mku 1716, Gannover, Pühä Rimalaine imperii) oli saksalaine tedomez'-polimat i Saksanman valdkundan šingotai, Berlinan Tedoakademijan alusenpanii i sen ezmäine prezident.

Leibnic sädi matematižen analizan metodad (ripmata Isaak Njutonaspäi), pani matematižen logikan i kombinatorikan alusid, ümbrikirjuti binarižen lugendan sistemad 0 i 1 luguidenke, šingoti psihologijan opendust tuntketomas, sädi teorijad keliden istorižes augotižlibundas i niiden genealogišt klassifikacijad, tariči kirjišton katalogizacijad. Tegi melel arifmometrad (Leibnican kal'kulätor), ühtni pnevmatižen likutimen sädamižhe, projektirui optižid ladimid i gidravližid mašinoid.

Tedomez' ozuti holekahut naižile i navedi lapsid, radoi äjan i jäi naimatoman. Leibnic tegihe ezmäine civiline person Saksanmas, kudambale letihe muštnikoid.

Leibnic sädi käzikirjutesid erazvuiččil kelil, enamba latinan kelel (läz kaht videndest), francijan (30%) i saksan (15%) kelil.

Filosofii
  • «Sekoimine metafizikas» (franc.: Discours de métaphysique, 1685 vai 1686)
  • «Monadologii» (La Monadologie, 1714)
Matematik
  • «Maksimumoiden i minimumoiden uz' metod» (1684)
  • «Peitol'žes geometrijas i jagamatomiden analizas…» (1686)
Fizik
  • «Uz' fizine gipotez» (1671)
  • «Dinamikan kuvakirjutuz» (1695)
  1. 1 2 Майоров Г. Г. Лейбниц Готфрид Вильгельм // Большая советская энциклопедия: [в 30 т.] — 3-е изд. — М.: Советская энциклопедия, 1973. — Т. 14 : Куна — Ломами. — С. 268–270.
  2. http://www.gutenberg.org/files/40957/40957-h/40957-h.htm
  3. Kalesse M. Ekkehard Winterfeldt (1932-2014), Ekkehard Winterfeldt (1932–2014) // Angewandte Chemie International EditionWiley, 2014. — Vol. 54, Iss. 1. — P. 35. — ISSN 1433-7851; 1521-3773doi:10.1002/ANIE.201410838
  4. https://www.deutsche-biographie.de/gnd118571249.html#ndbcontent
  5. http://www.gwleibniz.com/friedrich_leibniz/friedrich_leibniz.html
Nece kirjutuz om vaiše ezitegez. Tö voit abutada meile, ku kohendat sidä da ližadat sihe.