Leibnic Gotfrid Vil'gel'm
| Leibnic Gotfrid Vil'gel'm | |
| saks.: Gottfried Wilhelm Leibniz | |
| Saksalaižen Gotfrid Leibnic-filosofan portret läz 1695 vot, Kristof Bernhard Franke-pirdajan voikuva | |
| radmižen toižend: |
matematikanmez', jurist, fizikanmez', filosof, diplomaat, istorik, raamatukoguhoidja, muusikateadlane, kändai, muusikateoreetik, kirjutai, diplomatician, runokirjutai, insener, zooloog, arhivaar, biolog, geoloog, policy advisor, philosopher of law, loogik |
|---|---|
| sündundan dat: |
21. kezaku 1646 |
| sündundan sijaduz: | |
| valdkund: | |
| kolendan dat: |
Lua tõrge kohal Moodul:Sources 227. real: bad argument #1 to 'format' (string expected, got nil). |
| kolendan sijaduz: |
Gannover, Braunschweig-Lüneburgi kuurvürstkond[d], Saksa-Rooma riik[d][1][2][3] |
| tat: | |
| mam: | |
| avtograf: | |
| | |
| Om sädusid VikiPurtkiš | |
Gotfrid Vil'gel'm Leibnic (saks.: Gottfried Wilhelm (von) Leibniz [ˈɡɔtfʁiːt ˈvɪlhɛlm fɔn ˈlaɪbnɪts] vai [ˈlaɪpnɪts]; sünd. 21. kezaku (1. heinku) 1646, Läipcig, Pühä Rimalaine imperii — kol. 14. kül'mku 1716, Gannover, Pühä Rimalaine imperii) oli saksalaine tedomez'-polimat i Saksanman valdkundan šingotai, Berlinan Tedoakademijan alusenpanii i sen ezmäine prezident.
Leibnic sädi matematižen analizan metodad (ripmata Isaak Njutonaspäi), pani matematižen logikan i kombinatorikan alusid, ümbrikirjuti binarižen lugendan sistemad 0 i 1 luguidenke, šingoti psihologijan opendust tuntketomas, sädi teorijad keliden istorižes augotižlibundas i niiden genealogišt klassifikacijad, tariči kirjišton katalogizacijad. Tegi melel arifmometrad (Leibnican kal'kulätor), ühtni pnevmatižen likutimen sädamižhe, projektirui optižid ladimid i gidravližid mašinoid.
Tedomez' ozuti holekahut naižile i navedi lapsid, radoi äjan i jäi naimatoman. Leibnic tegihe ezmäine civiline person Saksanmas, kudambale letihe muštnikoid.
Tedotöd
[vajehta | vajehtada lähtetekst]Leibnic sädi käzikirjutesid erazvuiččil kelil, enamba latinan kelel (läz kaht videndest), francijan (30%) i saksan (15%) kelil.
- Filosofii
- «Sekoimine metafizikas» (franc.: Discours de métaphysique, 1685 vai 1686)
- «Monadologii» (La Monadologie, 1714)
- Matematik
- «Maksimumoiden i minimumoiden uz' metod» (1684)
- «Peitol'žes geometrijas i jagamatomiden analizas…» (1686)
- Fizik
- «Uz' fizine gipotez» (1671)
- «Dinamikan kuvakirjutuz» (1695)
Homaičendad
[vajehta | vajehtada lähtetekst]- 1 2 Майоров Г. Г. Лейбниц Готфрид Вильгельм // Большая советская энциклопедия: [в 30 т.] — 3-е изд. — М.: Советская энциклопедия, 1973. — Т. 14 : Куна — Ломами. — С. 268–270.
- ↑ http://www.gutenberg.org/files/40957/40957-h/40957-h.htm
- ↑ Kalesse M. Ekkehard Winterfeldt (1932-2014), Ekkehard Winterfeldt (1932–2014) // Angewandte Chemie International Edition — Wiley, 2014. — Vol. 54, Iss. 1. — P. 35. — ISSN 1433-7851; 1521-3773 — doi:10.1002/ANIE.201410838
- ↑ https://www.deutsche-biographie.de/gnd118571249.html#ndbcontent
- ↑ http://www.gwleibniz.com/friedrich_leibniz/friedrich_leibniz.html
| Nece kirjutuz om vaiše ezitegez. Tö voit abutada meile, ku kohendat sidä da ližadat sihe. |
- Skriptitõrgetega leheküljed
- Personalijad kirjamišton mödhe
- Sündnuded Läipcigha
- Ezitegesed
- Saksanman matematikantedomehed
- Mehanikantedomehed
- Saksanman fizikantedomehed
- Saksanman filosofad
- Saksanman kelentedomehed
- Saksanman tedomehed
- Polimatad
- Filosofad kirjamišton mödhe
- Fizikantedomehed kirjamišton mödhe
- Kelentedomehed kirjamišton mödhe
- Matematikantedomehed kirjamišton mödhe
- Tedomehed kirjamišton mödhe