Mine sisu juurde

Dekart Rene

Vikipedii-späi
(Oigetud lehtpolelpäi Dekart)
Dekart Rene
franc.: René Descartes
Rene Dekartan portret(pirdi Frans Hals, jäl'ges 1648 vot)
Rene Dekartan portret
(pirdi Frans Hals, jäl'ges 1648 vot)
radmižen toižend:

filosof, matematikanmez', muusikateadlane, fizikanmez', astronoom, muusikateoreetik, correspondent, mechanical automaton engineer, sõjaväelane, kirjutai, Polühistor

sündundan dat:

31. keväz’ku 1596

sündundan sijaduz:

Descartes[d], Touraine[d], Prantsusmaa kuningriik[d][1]

valdkund:

 Francii

kolendan dat:

Lua tõrge kohal Moodul:Sources 227. real: bad argument #1 to 'format' (string expected, got nil).

kolendan sijaduz:

Stokhol'm, Over-Governors office[d], Ročinma[2][3]

tat:

Joachim Descartes[d]

mam:

Jeanne Brochard[d][4]

avtograf:

 Dekart Rene VikiAitas
Om sädusid VikiPurtkiš VikiPurde

Rene Dekart (franc.: René Descartes [ʁəne dekaʁt], latin.: Renatus Cartesius; sünd. 31. keväz'ku 1596, Lae-lidn, nüg. Dekart, Francijan kunigahuz — kol. 11. uhoku 1650, Stokhol'm, Ročinman kunigahuz) oli francijalaine filosof, matematikantedomez' da fizikantedai.

Racionalizman filosofijan toižendan — kartezianižusen — alusenpanii, se om nimitadud hänen kanzannimen adjektivižes latinižes formaspäi: Cartesian. Filosofijan radikaližen heilün metodan sädai.

Analitižen geometrijan alusenpanii, tegi melel Dekartan koordinatsistemad. Tariči algebran nügüdläšt simvolištod. Todesti ohjandimen vauktuses kahten ümbrišton röunal, sädi «likundan lugumär»-tärtust, avaiži virtualižiden piguziden ohjandint. Tedoiži iškun londuseližohjandimid. Lugi, miše materii, sidä kesken hoikad substancijad, om mail'man aluseks, no hän oli atomišt teorijad vaste.

Vhesai 1612 openui sodakolledžas Francijan päivlaskmas. Sid' eli Parižas, oli otnus matematikan tedoidusihe. Vll 1617−1628 služi Alamaiden, sid' Saksanman armijoiš, ühtni severdoihe-se sodoihe da torihe, oz. tora Pragan tagut, Lä Rošelin blokad. Vozil 1628−1649 eli Alamaiš, pästi siš kaikid ičeze tedotöid, radoi Leidenan universitetan opendajan.

Katoližen jumalankodikundan radnikoičijad ei navedigoi Dekartan tedotöid, kudambiš Ülähäine om ozutadud vaiše mail'man sädajan (eskai todesti Hänen olendad olmas), ei ole ohjastajan; no kunigahad ozutiba pid'oitelendad Dekartale.

Üks'jäine illegitimine Fransina-tütär oli sündnu (1635−1640).

  1. Renatus Cartesius — 1917.
  2. W. W.; X. Descartes, René // Encyclopædia Britannica: a dictionary of arts, sciences, literature and general information / H. Chisholm — 11 — New York, Cambridge, England: University Press, 1911. — Vol. 8. — P. 79–90.
  3. Декарт Рене // Большая советская энциклопедия: [в 30 т.] — 3-е изд. — М.: Советская энциклопедия, 1969.
  4. Pas L. v. Genealogics — 2003.