Erfurt
Lidnanznam![]() |
Flag![]() |
Valdkund | Saksanma |
Eläjiden lugu (2022) | 213,835 ristitud |
Pind | 269,91 km² |
![]() | |
Pämez' | Andreas Bauzevain (semendku 2006—, Andreas Bausewein) |
Telefonkod | +49-(0)36 |
Aigvö | tal'vel UTC+1, kezal UTC+2 |

Erfurt (mugažo saksan kelel, virktas [ˈʔɛɐ̯.fʊɐ̯t]) om lidn Saksanman keskuzpalas. Se om Türingii-federacijanman administrativine keskuz.
Istorii[redaktiruida | redaktiruida purde]
Eländpunkt mainitase ezmäižen kerdan Erphesfurt-nimenke («bradindsija Erfas (nüg. Ger) päliči») vl 742. Vl 1217 ezmäine lidnan nevondkundan sauvuz oli saudud, vl 1275 letihe ratušad.
Erfurt šingotase valdkundaližil holitišil, opendusel, torguindal, elektrotehnižel tegimištol (ladimed, pol'veimed, fotoelementad), mašinansauvomižel, sömtegimištol (olud, garčic).
Geografijan andmused[redaktiruida | redaktiruida purde]
Lidn sijadase federacijanman keskuzpalas, Ger-jogen i sen Braitstrom-hijaman randal (saks.: Gera 85 km pitte, El'ban bassein), 194 m ü.m.t. keskmäižel korktusel.
Erfurt jagase 53 nimitadud ümbrikoks (saks.: Ortsteile).
Eläjad[redaktiruida | redaktiruida purde]
Vn 2011 Saksanman rahvahanlugemižen mödhe lidnan eläjiden lugu oli 206 384 ristitud. Kaikiš suremb lidnan ristitišt oli 217 134 eläjad vl 1986 i 213 981 eläjad vl 2019.
Erfurtan universitet[1] (saks.: Universität Erfurt, 4,7 tuhad üläopenikoid vl 2008) radab lidnas, sen aluz om pandud tošti vl 1994, radoi ende vll 1392−1816. Siš om nell' fakul'tetad i kaks' tedoiduzkeskust.
Homaičendad[redaktiruida | redaktiruida purde]
- ↑ Erfurtan universitetan sait (uni-erfurt.de). (saks.) (angl.)
Irdkosketused[redaktiruida | redaktiruida purde]
![]() |
Erfurt Vikiaitas |
Saksanman federacijanmad da niiden administrativižed keskused | ||
Alasaksonii (Gannover) | Baden-Vürtemberg (Štuttgart) | Bavarii (Münhen) | Berlin | Brandenburg (Potsdam) | Joudjaline Ganzejan Bremen-lidn (Bremen) | Joudjaline da Ganzejan Gamburg-lidn | Gessen (Visbaden) | Meklenburg da Ezine Pomeranii (Šverin) | Pohjoine Rein da Vestfalii (Düssel'dorf) | Reinland-Pfal'c (Mainc) | Saar (Saarbrükken) | Saksonii (Drezden) | Saksonii-Anhal't (Magdeburg) | Šlezvig-Gol'štein (Kil') | Türingii (Erfurt) | ||