Ščelkino
| Lidnanznam | Flag |
| Valdkund | Venäma - de fakto Ukrain - de jure]] |
| Eläjiden lugu (2021) | 10,131 ristitud |
| Pind | 34,2 km² |
| Pämez' | Sergei Varavin (sügüz'ku 2014—) |
| Telefonkod | +7−36 567, ende +380−6557 |
| Aigvö | UTC+3 |
Ščelkino (ven.: Щёлкино, ukr.: Щолкіне, krim.-tat.: Щёлкино / Şçolkino) om lidn Kriman päivnouzmas. Se om Leninon rajonan lidnankund, üks'jäine lidn da kaikiš suremb eländpunkt.
Istorii
[vajehta | vajehtada lähtetekst]Eländpunktan aluz om pandud vn 1978 redukus Kriman atomelektrostancijan sauvojiden žiloks. Nimitihe sidä nevondkundaližen Kirill Ščelkin-atomfizikantedomehen (1911−1968) muštoks vn 1982 16. päiväl sulakud. Vl 1981 AES:an sauvomine oli zavottüd läz žilod, vl 1987 azotihe sauvondad tahondan geologižen stabilitomuden tagut. Vn 1992 18. päiväl tal'vkud lidnanvuitte žilo sai lidnan statusad. Vn 2016 uhokuspäi atomstancijan jändusiden panend mantazole tegese.
Ščelkino šingotase merikurortaks, sörfingan tahoks. Ei ole tegimištod lidnas, planiruitas industriališt parkad enččen AES:an territorijal. Jogavozne «Respublika KaZantip»-danspopmuzikfestival' oigendase Ščelkinos.
Geografijan andmused
[vajehta | vajehtada lähtetekst]
Lidn sijadase rajonan pohjoižes, Azovmeren randal, 20 m ü.m.t. keskmäižel korktusel, om ümbärtud meren lahtil koumes polespäi. Kazantip-nem' om pohjoižhe, solakaz Aktaš-järv levigandeb suvhe lidnaspäi.
Matkad rajonan Lenino-keskushesai om vižtoštkümne kilometrad suvipäivlaskmha orhal vai 19 km avtol, Simferopolihesai om 144 km päivlaskmha-suvipäivlaskmha orhal vai 174 km avtotedme. Lähembaižed lidnad oma Feodosii 55 km suvipäivlaskmha orhal vai 65 km avtotedme i Kerč vižkümnes kilometras päivnouzmha orhal vai 80 km avtotedme.
Ščelkino om lidnankundan üks'jäižeks eländpunktaks.
Eläjad
[vajehta | vajehtada lähtetekst]Vl 2012 Ščelkinon eläjiden lugu oli 11 194 ristitud, vl 2014 — 10 620 ristitud, vl 2021 — 10 131 ristitud. Kaikiš suremb eländpunktan ristitišt oli 14 659 eläjad vl 1989.
Rahvahad (enamba 0,4 % vl 2014): venänikad — 72,3 %, ukrainalaižed — 21,2 %, totarlaižed — 0,8 %, vaugedvenälaižed — 0,8 %, toižed rahvahad — 2,0 %, rahvahuden ozutandata — 2,9 %.
Openduz
[vajehta | vajehtada lähtetekst]Lapsiden opendusen aluzkundad oma päivkodid, kaks' keskškolad (nomer 1 i 2), čomamahtoiden škol.
Professionaližen opendusen aluzkundad ratas lähembaižiš lidnoiš.
Galerei
[vajehta | vajehtada lähtetekst]- Kriman atomelektrostancijan päsauvusen demontiruind vn 2023 sügüz'kus
- Torguz lidnan keskuzpalas, vn 2013 nägu
- «KaZantip»-muzikfestival' lidnan kül'bendrandal vl 1998
- Školan sauvuz (vn 2013 olend)
- Ščelkinon avtobusstancii vl 2013
Homaičendad
[vajehta | vajehtada lähtetekst]Irdkosketused
[vajehta | vajehtada lähtetekst]| Ščelkino Vikiaitas |
| Kriman lidnad | |||
| Kriman Tazovaldkund | Alupk | Alušt | Armänsk | Bahčisarai | Belogorsk | Džankoi | Feodosii | Jalt | Jevpatorii | Kerč | Krasnoperekopsk | Saki | Simferopol' | Sudak | Ščelkino | Vanh Krim | ||
| Sevastopol' | Balaklav | Inkerman | Sevastopol' | ||
