Mine sisu juurde

Saki

Vikipedii-späi
Saki
Саки (ukr. i ven.)
Сакъ / Saq (krim.-tat.)
 Lidnanznam
 Flag
Valdkund Venäma - de fakto
Ukrain - de jure]]
Eläjiden lugu (2025) 23,388 ristitud
Pind 28,74 km²
SakiСаки (ukr. i ven.)Сакъ / Saq (krim.-tat.)
Pämez' Andrei Ivkin
(sügüz'ku 2014—)
Telefonkod +7−36 563,
ende +380−6563
Aigvö UTC+3

Saki (ven.: Са́ки, ukr.: Саки, krim.-tat.: Сакъ / Saq) om lidn-kurort da lidnümbrik Kriman suvipäivlaskmas. Se om Sakin rajonan administrativižeks keskuseks, no ei ole rajonan palaks.

Eländpunktan aluz om pandud 14. voz'sadal. Se sai lidnan statusad vl 1952.

Sakin ižandusen päsarakod oma turizm (äiluguižed sanatorijad da pansionatad), sömtegimišt (leibänkombinat, maidtegim, mineraližen jondveden edheotand), mugažo raudbetontegesiden pästand om olmas, londuseližen kor'kiven i letken samine tegese. Vhesai 2002 himine tegim radoi (pästli nenid substancijoid: kalijan permanganat, brommetil, persol, keitandsol). Sättutoitud himijan tedoinstitut om avaitud, sen specializacii om jodan, broman i margancan ühtnendad.

Geografijan andmused

[vajehta | vajehtada lähtetekst]
Lidnümbrikon sijaduz tazovaldkundas vn 2007 kartal

Lidn seižub ümbärdajan rajonan suves. Sakinjärv sijadase lidnan da Mustmeren keskes, 10 m ü.m.t. keskmäižel korktusel. Lidn otab järven pohjošt randad.

Matkad Simferopolihesai om nell'kümne viž kilometrad suvipäivnouzmha raudtedme. Lähembaine Jevpatorii-lidn da port sijadase kaks'kümnes kilometras päivlaskmha raudtedme vai avtotedme. Saki-raudtestancii radab «Simferopol' — Jevpatorii»-jonol vspäi 1915.

Klimat om ven meren kuivahk päipaštokaz. Voden keskmäine lämuz om +11,8 C°, heinkun +22,7 C°, vilukun +1,3 C°. Paneb sadegid 443 mm vodes, kuidme läz tazomäras. Kovad tulleid stepišpäi oleskeldas paksus.

Saki om lidnümbrikon üks'jäižeks eländpunktaks.

Vl 2014 lidnan eläjiden lugu oli 23 400 ristitud, vl 2021 — 24 285 ristitud. Kaikiš suremb lidnan ristitišt oli 31 990 eläjad vl 1989.

Rahvahad (enamba 0,4 % vl 2014): venänikad — 69,0 %, ukrainalaižed — 15,9 %, krimantatarlaižed — 5,3 %, totarlaižed — 1,8 %, vaugedvenälaižed — 1,4 %, armenijalaižed — 0,6 %, toižed rahvahad — 1,6 %, rahvahuden ozutandata — 4,4 %.

Lapsiden opendusen aluzkundad oma koume nimitadud i nomeruidud päivkodid (nomer 2, 4, 11), nell' keskškolad (nomer 1..4), gimnazii nomer 1, škol-licei nevondkundaližen F. F. Stepanov-vägimehen nimed, muzikškol Ju. Bogatikovan nimed.

Sakin tehnologine tehnikum om lidnan professionaližen opendusen aluzkundaks.

Avtobusad (kuz' maršrutad lidnadme) da taksid oma kundaližeks transportaks lidnas da sen ümbrištos.


    Kriman lidnad
    Kriman Tazovaldkund Alupk | Alušt | Armänsk | Bahčisarai | Belogorsk | Džankoi | Feodosii | Jalt | Jevpatorii | Kerč | Krasnoperekopsk | Saki | Simferopol' | Sudak | Ščelkino | Vanh Krim
    Sevastopol' Balaklav | Inkerman | Sevastopol'