Krasnoperekopsk

Vikipedii-späi
Krasnoperekopsk
Красноперекопск (ven.)
Красноперекопськ (ukr.)
Красноперекопск / Krasnoperekopsk (krim.-tat.)
 Lidnanznam
 Flag
Valdkund Venäma - de fakto
Ukrain - de jure]]
Eläjiden lugu (2018) 25,450 ristitud
Pind 22,42 km²
Krasnoperekopsk Красноперекопск (ven.) Красноперекопськ (ukr.) Красноперекопск / Krasnoperekopsk (krim.-tat.)
Pämez' Igor' Zagrebel'nii
(kezaku 2015—)
Telefonkod +7−36 565,
ende +380−6565
Aigvö UTC+3


Krasnoperekopsk (ven.: Красноперекопск, ukr.: Красноперекопськ, krim.-tat.: Красноперекопск / Krasnoperekopsk) om lidn da lidnümbrik Kriman pohjoižes. Se om Krasnoperekopskan rajonan administrativižeks keskuseks mugažo, ei mülü sihe.

Istorii[vajehta | vajehtada tekst]

Eländpunktan aluz om pandud vl 1932 sauvomha bromtegint sijaližel torhudel. Nimitadas nügüdläižikš vspäi 1938. Radnikžilo sai lidnan statusad vl 1966. Vn 2016 semendkus Ukrainan parlament udesnimiti lidnad, sen uz' nimituz linneb Jani Kapu (ukr.: Яни Капу, krim.-tat.: Янъы Къапы / Yañı Qapı) tobmuden pördumižen jäl'ghe Ukrainale.

Krasnoperekopsk šingotase himižel tegimištol (bromtegim i kal'ciniruidud sodan tegim), sauvondmaterialiden pästandal (plastiktorved) i mašinansauvomižel (vilugoitimed, sidä kesken oludtegimiden täht).

Geografijan andmused[vajehta | vajehtada tekst]

Lidn sijadase Perekopan kaglhan suves, «DžankoiHerson»-raudtekeskustal, 5 m ü.m.t. keskmäižel korktusel. Pohjoižkriman kanal om lidnan päivnouzmaižeks röunaks. Matkad Simferopolihesai om 114 km suvhe orhal vai 124 km avtotedme, 155 km raudtedme. Lähembaine lidn om Armänsk 20 km pohjoižhe-lodeheze.

Krasnoperekopsk om lidnümbrikon üks'jäine eländpunkt.

Eläjad[vajehta | vajehtada tekst]

Vl 2013 lidnan eläjiden lugu oli 29 564 ristitud, se poleni vl 2014 (26 268 ristitud) ukrainalaižiden palan sirdandan tagut Ukrainan toižihe agjoihe. Kaikiš suremb ristitišt oli läz 30 tuhad eläjid vll 1989−2013 (31 143 rist. vl 1989).

Rahvahad (enamba 0,4% vl 2014): venänikad — 57,3%, ukrainalaižed — 28,9%, totarlaižed — 2,5%, krimantatarlaižed — 1,8%, korejalaižed — 1,5%, vaugedvenälaižed — 0,9%, toižed rahvahad — 1,8%, rahvahuden ozutandata — 5,3%.

Homaičendad[vajehta | vajehtada tekst]


Irdkosketused[vajehta | vajehtada tekst]



Kriman lidnad
Kriman Tazovaldkund Alupk | Alušt | Armänsk | Bahčisarai | Belogorsk | Džankoi | Feodosii | Jalt | Jevpatorii | Kerč | Krasnoperekopsk | Saki | Simferopol' | Sudak | Ščelkino | Vanh Krim
Sevastopol' Balaklav | Inkerman | Sevastopol'