Gräzovec
Lidnanznam![]() | |
Valdkund | Venäma |
Eläjiden lugu (2021) | 14,797 ristitud |
Pind | 14,29 km² |
![]() | |
Pämez' | Sergei Kargin (kül'mku 2020—) |
Telefonkod | +7−81 755-xx-xxx |
Avtokod | 35 |
Aigvö | UTC+3 (MSK+0) |
Gräzovec (ven.: Гря́зовец) om Venäman lidn Vologdan agjan suves. Se om Gräzovecan ümbrikon administrativine keskuz.
Istorii
[vajehta | vajehtada lähtetekst]Eländpunkt mainitase ezmäižen kerdan vl 1538 kuti Gräzivitckoi počinok, sid' Gräzlivici-žilo (ven.: село Грязливицы). Vl 1780 se sai lidnan statusad Gräzovic-nimenke (ven.: Грязовица), vspäi 1824 om olmas nügüdläiženke nimenke. Ezmäine pertišton plan om vahvištadud vl 1781.
Raudte tuli lidnha vl 1872. Lidn oli ümbrišton torguindsijaks 20. voz'sadan augotišhesai. Üks' amuižiš jarmankoišpäi om udessündutadud da radab kezaaigan.
Gräzovecan ižandusen päsarakod oma sömtegimišt (järed maidtegim[1] argvoin i kuivatud maidon pästandanke), sauvondmaterialiden pästand (sauvondmaterialiden kombinat sen savičunke, metalližed konstrukcijad joksusenoigendamižpirdoiden täht[2]) i torguind. Gazproman kompressorstancii radab läz lidnad, järed «Gräzovec — Viipur»-gazanveim zavodiše täs.
Geografijan andmused
[vajehta | vajehtada lähtetekst]Lidn sijadase Jävaldmeren i Kaspijan meren vezijagandal, 185 m ü.m.t. keskmäižel korktusel. Ržavk-joguden randad (ven.: Ржавка) mülüdas Volgan hurapol'žhe basseinha; Luht-jogi (ven.: Лухта 31 km pitte, lankteb Komelha oiktalpäi) augotase lidnan pohjoižpäivnouzmas i mülüb Jävaldmeren basseinha.
Matkad Vologdan röunhasai om 43 km avtotedme (uz' da vanh oma), keskushesai — 47 km. Gräzovec-raudtestancii radab «Vologd — Jaroslavl'»-keskustal vspäi 1872.
Tobmuz
[vajehta | vajehtada lähtetekst]Kaik kaks' pen't küläd, Pirogovo (180 rist. vll 2002−2010) i Svistunovo (29 rist.), mülüiba lidnankundha Gräzovecan ližaks. Lidnankundan tobmuz om tühjitadud vn 2022 kezakuspäi.
Edeline lidnankundan pämez' om Lübov' Voronina (2014−2020).
Eläjad
[vajehta | vajehtada lähtetekst]Vn 2010 Venäman rahvahanlugemižen mödhe lidnan eläjiden lugu oli 15 201 ristitud, rajonan ristitišton pol'. Vl 2017 kaik 14 916 ristitud elihe lidnas i 15 109 ristitud kaikes lidnankundas. Kaikiš suremb ristitišt oli enamba 16 tuhad eläjid vll 1989−2003 (16 424 rist. vl 1989).
Ortodoksižen hristanuskondan koume jumalanpertid[3] oma avaitud lidnas, niišpäi kaks' oma letud lidnan kaumžomas: Ristan Zdviženjan (19. voz'sadan augotiž) i ph. Kornilii Komelalaižen (1997−2003).
Gräzovecan politehnine tehnikum[4] om lidnan professionaližen opendusen aluzkundaks.
Galerei
[vajehta | vajehtada lähtetekst]-
Lidnan muzei (ende škol kurdižlamanoiden lapsiden täht i Razumovskii-Mašaldinan pert')
-
Pühän Kornilii Komelalaižen jumalanpert', vn 2012 nägu
-
Endevanhad torguindrived Keskuztorgul (2012)
-
Gräzovec-päraudtestancijan sauvuz vl 2013
Homaičendad
[vajehta | vajehtada lähtetekst]- ↑ «Severnoje moloko»-edheotandan sait (milk35.ru). (ven.)
- ↑ Gräzovecan avtokohenduztegimen sait (arzavod.pro). (ven.)
- ↑ Gräzovecan pühäpertid sobory.ru-saital. (ven.)
- ↑ Gräzovecan politehnižen tehnikuman sait (p12601.edu35.ru). (ven.)
Irdkosketused
[vajehta | vajehtada lähtetekst]- Lidnankundan tobmuden sait (mogryazovec.ru). (ven.)
- Gräzovecan istorijan i rahvahankul'turan muzei (gryazovec-muzeum.vgr.muzkult.ru). (ven.)
![]() |
Gräzovec Vikiaitas |
Vologdan agjan lidnad | ||
Babajevo | Belozersk | Čerepovec | Gräzovec | Harovsk | Kadnikov | Kirillov | Krasavino | Nikol'sk | Sokol | Sur' Ustüg | Tot'm | Ustüžn | Vitegr | Vologd | ||