Neftejugansk
| Lidnanznam | Flag |
| Valdkund | Venäma |
| Eläjiden lugu (2025) | 127,950 ristitud |
| Pind | 154 km² |
| Pämez' | Jurii Čekunov (reduku 2024—) |
| Telefonkod | +7−3463-xxx-xxx |
| Avtokod | 86, 186 |
| Aigvö | UTC+5 (MSK+2) |
Neftejugansk (ven.: Нефтеюга́нск, tot.: Нефтеюганск, nimi paginoiš Jugansk) om Venäman lidn da lidnümbrik Hantin da Mansin avtonomižen ümbrikon keskuzpalan päivnouzmas. Se om ümbrikon koumanz' lidn eläjiden lugun mödhe, mugažo om Neftejuganskan rajonan administrativižeks keskuseks (vspäi 1980, ei mülü sihe).
Istorii
[vajehta | vajehtada lähtetekst]Eländpunktan aluz om pandud vn 1961 kezakul kuti geologijan tedištelendan radnikoiden žilo. Vodele 1962 löutihe surt kivivoid, i žilo sauvoškanzihe hotkas. Se sai lidnan statusad vn 1967 16. päiväl redukud. Nimi om sätud neniš sanoišpäi: ven.: нефть «kivivoi» i hant.: ёган «jogi».
Neftejugansk šingotase kivivoin samižel («RN-Juganskneftegaz»-edheotand om «Rosneft'»-kompanijan päalajaguz), torviden korrozijanvastaižen ümbriradmižen tegimel, betonantegimel, leibänkombinatal, holitišiden sferal.
Geografijan andmused
[vajehta | vajehtada lähtetekst]
Lidn sijadase ümbärdajan rajonan pohjoižpäivnouzmaiženno röunanno, Ob'-jogen da sen Juganan Ob'-hijaman randoil, 40 m ü.m.t. keskmäižel korktusel.
Matkad Hanti-Mansiiskhasai om 194 km päivlaskmha orhal vai 239 km avtotedme. Raudtestancii sijadase Pit' Jah-lidnas koumekümnes ühesas kilometras suvhe orhal vai 49 km avtol.
Klimat om kontinentaline, tal'v om vilu. Voden keskmäine lämuz om −3,3 C°.
Tobmuz
[vajehta | vajehtada lähtetekst]
Neftejugansk om lidnümbrikon üks'jäižeks eländpunktaks.
Lidnümbrikon tobmuden pämez' om sen Administracijan pämez', edel vn 2016 redukud Duman ezimez' oli lidnan pämehen. Edeližed lidnan Administracijan pämehed oma Natal'ja Halezova (vn 2024 sulaku-reduku), El'vira Bugai (tal'vku 2021 — sulaku 2024), Sergei Degtäröv (viluku 2017 — tal'vku 2021), Vitalii Burčevskii (2011−2016). Lidnan Duman ezimez' om Aleksandr Nikitin vn 2025 redukuspäi. Edeližed Duman ezimehed oma Marat Minnigulov (reduku 2022 — reduku 2025), Rafael' Galiev (reduku 2021 — reduku 2022), Nikolai Cibul'ko (reduku 2014 — reduku 2021).
Eläjad
[vajehta | vajehtada lähtetekst]Vn 2010 kaiken Venäman rahvahanlugemižen mödhe lidnan eläjiden lugu oli 122 855 ristitud, vn 2021 — 124 732 ristitud. Kaik 126 157 eläjad oli lidnas vl 2017. Kaikiš suremb lidnan ristitišt oli 127 710 eläjad vl 2019.
Rahvahad (enamba 1 % vl 2010): venälaižed — 63,4 %, totarlaižed — 10,1 %, ukrainalaižed — 5,0 %, baškiralaižed — 2,3 %, azerbaidžanlaižed — 2,2 %, kumikad — 1,4 %, čuvašalaižed — 1,1 %, toižed rahvahad — 7,2 %, rahvahuden ozutandata — 7,3 %.
Ortodoksižen hristanuskondan nell' pühäpertid[1] oma letud lidnas: koume jumalanpertid i pühäpert' vederistmiden täht. Islaman mahallä-mečet' om saudud 1990-nziden voziden keskespäi.
Openduz
[vajehta | vajehtada lähtetekst]Lapsiden opendusen aluzkundad oma päivkodid, augotižškol nomer 15, üks'toštkümne keskškolad (nomer 2..10, 13..14), licei nomer 1, šingotesen škol nomer 24, lapsiden sädamižen pert', ližaopendusen Poisk-keskuz («Ecind»), čomamahtoiden škol, viž sportškolad («Spartak», Sibiräk («Sibirilaine»), tal'veližiden sportansuguiden, üks'borcuindoiden, hokkein).
Neftejuganskan politehnine kolledž[2] viž openduzkeskust (erazvuiččed profkursad), i Industrialine institut[3] (Jugran valdkundaližen universitetan (Hanti-Mansiisk) filial) oma lidnan professionaližen opendusen aluzkundoikš.
Galerei
[vajehta | vajehtada lähtetekst]- Randird i muštnik edelmatkajile (2020)
- Kaikiden Pühämehiden jumalanpert' (ortodoksine hristanuskond), vn 2020 nägu
- Ümbrikon ezmäižed mehed i lidnan eläjad V. Petuhovan muštnikanno, fizkul'turan da sportan «Žemčužina Jugri»-keskuz (Jugran hel'mič) om tagamal vl 2019
- Avtotel Surgutannoks vl 2012, erižtazoristtenno
- Neftejuganskan jogiportan libutimed vl 2012
Homaičendad
[vajehta | vajehtada lähtetekst]Irdkosketused
[vajehta | vajehtada lähtetekst]| Neftejugansk Vikiaitas |
| Hantin da Mansin avtonomižen ümbrikon lidnad | ||
| Belojarskii | Hanti-Mansiisk | Jugorsk | Kogalim | Langepas | Läntor | Megion | Neftejugansk | Nižnevartovsk | Nägan' | Pit' Jah | Pokači | Radužnii | Sovetskii | Surgut | Urai | ||
