Urai

Vikipedii-späi
Urai
Урай
 Lidnanznam
 Flag
Valdkund Venäma
Eläjiden lugu (2017) 40,559 ristitud
Pind 54,3 km²
Urai Урай
Pämez' Anatolii Ivanov
(reduku 2015—)
Telefonkod +7−34 676-xx-xxx
Avtokod 86, 186
Aigvö UTC+5 (MSK+2)


Urai (ven.: Урай) om Venäman lidn da lidnümbrik Hantin da Mansin avtonomižen ümbrikon suvipäivlaskmas. Om ümbärtud Kondinskojen rajonan territorijal.

Istorii[vajehta | vajehtada tekst]

Eländpunktan aluz om pandud sirdanuzil mehil Keskuzvenämaspäi vl 1922 kuti Urai-žilo. Vl 1960 otaškanzihe kävutamižhe Päivlaskmaižen Sibirin kivivoin ezmäšt Šaiman löudmižsijad (lähine žilo ven.: Шаим). Vl 1965 žilo sai lidnan statusad ümbrikon alištusenke.

Urai šingotase kivivoin samižel da sömtegimištol.

Geografijan andmused[vajehta | vajehtada tekst]

Lidn sijadase tazangištol, igähižen rougun zonas i sen röunanno, Kond-jogen oiktal randal (ven.: Конда, Irtišan hura ližajogi), 55 m korktusel valdmeren pindan päl. Matkad Hanti-Mansiiskhasai om 250 km pohjoižpäivnouzmha orhal vai 430 km avtotedme. Lähembaižed lidnad oma Jugorsk 154 km lodeheze orhal vai 204 km avtol i sen lähine Sovetskii. Lendimport om olmas. Paneb sadegid 400..450 mm vodes.

Urai om lidnümbrikon üks'jäine eländpunkt.

Eläjad[vajehta | vajehtada tekst]

Vn 2010 kaiken Venäman rahvahanlugemižen mödhe eläjiden lugu oli 39 457 ristitud. Kaikiš suremb lidnan ristitišt oli 43 224 eläjad vl 2009.

Ortodoksižen hristanuskondan Jumalanmaman Sündundpäivän pühäpert'[1] om saudud lidnha vll 1999−2001, ph. Aleksandr Nevskijan jumalanpert' om letud vll 2000−2001.

Urain politehnine kolledž om professionaližen opendusen aluzkundaks.

Galerei[vajehta | vajehtada tekst]

Homaičendad[vajehta | vajehtada tekst]

  1. Urain pühäpertid sobory.ru-saital. (ven.)

Irdkosketused[vajehta | vajehtada tekst]



Hantin da Mansin avtonomižen ümbrikon lidnad
Belojarskii | Hanti-Mansiisk | Jugorsk | Kogalim | Langepas | Läntor | Megion | Neftejugansk | Nižnevartovsk | Nägan' | Pit' Jah | Pokači | Radužnii | Sovetskii | Surgut | Urai