Urai
Lidnanznam![]() |
Flag![]() |
Valdkund | Venäma |
Eläjiden lugu (2017) | 40,559 ristitud |
Pind | 54,3 km² |
![]() | |
Pämez' | Anatolii Ivanov (reduku 2015—) |
Telefonkod | +7−34 676-xx-xxx |
Avtokod | 86, 186 |
Aigvö | UTC+5 (MSK+2) |
Urai (ven.: Урай) om Venäman lidn da lidnümbrik Hantin da Mansin avtonomižen ümbrikon suvipäivlaskmas. Om ümbärtud Kondinskojen rajonan territorijal.
Istorii[redaktiruida | redaktiruida purde]
Eländpunktan aluz om pandud sirdanuzil mehil Keskuzvenämaspäi vl 1922 kuti Urai-žilo. Vl 1960 otaškanzihe kävutamižhe Päivlaskmaižen Sibirin kivivoin ezmäšt Šaiman löudmižsijad (lähine žilo ven.: Шаим). Vl 1965 žilo sai lidnan statusad ümbrikon alištusenke.
Urai šingotase kivivoin samižel da sömtegimištol.
Geografijan andmused[redaktiruida | redaktiruida purde]
Lidn sijadase tazangištol, igähižen rougun zonas i sen röunanno, Kond-jogen oiktal randal (ven.: Конда, Irtišan hura ližajogi), 55 m korktusel valdmeren pindan päl. Matkad Hanti-Mansiiskhasai om 250 km pohjoižpäivnouzmha orhal vai 430 km avtotedme. Lähembaižed lidnad oma Jugorsk 154 km lodeheze orhal vai 204 km avtol i sen lähine Sovetskii. Lendimport om olmas. Paneb sadegid 400..450 mm vodes.
Urai om lidnümbrikon üks'jäine eländpunkt.
Eläjad[redaktiruida | redaktiruida purde]
Vn 2010 kaiken Venäman rahvahanlugemižen mödhe eläjiden lugu oli 39 457 ristitud. Kaikiš suremb lidnan ristitišt oli 43 224 eläjad vl 2009.
Ortodoksižen hristanuskondan Jumalanmaman Sündundpäivän pühäpert'[1] om saudud lidnha vll 1999−2001, ph. Aleksandr Nevskijan jumalanpert' om letud vll 2000−2001.
Urain politehnine kolledž om professionaližen opendusen aluzkundaks.
Galerei[redaktiruida | redaktiruida purde]
-
Lidnan bobuštuzpark vl 2016
-
Aviakeskuz (2006)
Homaičendad[redaktiruida | redaktiruida purde]
Irdkosketused[redaktiruida | redaktiruida purde]
![]() |
Urai Vikiaitas |
Hantin da Mansin avtonomižen ümbrikon lidnad | ||
Belojarskii | Hanti-Mansiisk | Jugorsk | Kogalim | Langepas | Läntor | Megion | Neftejugansk | Nižnevartovsk | Nägan' | Pit' Jah | Pokači | Radužnii | Sovetskii | Surgut | Urai | ||