Ostrovnoi
Lidnanznam![]() | |
Valdkund | Venäma |
Eläjiden lugu (2020) | 1,669 ristitud |
Pind | 76 km² |
Pämez' | Gennadii Čistopašin (2010—) |
Telefonkod | +7−81 558-xx-xxx |
Avtokod | 51 |
Aigvö | UTC+3 (MSK+0) |
Ostrovnoi (ven.: Островно́й, ukr.: Островний) om Venäman sauptud lidn Murmanskan agjan päivnouzmas. Se om lidnümbrikon alištunudenke territorijanke administrativine keskuz.
Pohjoižen laivišton Gremih-sodabaz sijadase kahtes kilometras lidnaspäi.
Istorii[vajehta | vajehtada lähte]
Eländpunkt mainitase ezmäižen kerdan vn 1611 17. päiväl sügüz'kud kuti saamalaižiden Jokan'gan pagast (ven.: Йоканьгский погост, jok.-saam.: Ёфкэ сыййт), nimi sündui jogen mödhe. Vozil 1920−1938 nimitihe sidä Jokan'gan žiloks (ven.: село Йоканьга), sid' Gremih-žiloks (ven.: посёлок Гремиха). Vll 1930−1962 žilo oli agjan Saamen rajonan administrativižeks keskuseks.
Sodameribazan aluz om pandud vl 1915 (tacihe sauvondad), sid' vn 1941 kezal vedenalaižid laivid holitamha pol'tel Arhangel'skan i Murmanskan keskes. Gremih-žilo sai lidnan statusad vl 1981 oficialiženke nügüdläiženke nimenke i Murmansk-140-počtnimenke. Vodele 2014 laivoiden südäitukuine poltuz oli vedadud ujuden tobjimalaz, territorii om lopuližes puhtastandas.
Geografijan andmused[vajehta | vajehtada lähte]
Lidn sijadase Barencan meren Pühän Nemen lahten randal, meren čogas, 11 m ü.m.t. keskmäižel korktusel. Om ümbärtud Lovozeron rajonal. Matkad Murmanskhasai om 260 km lodeheze orhal, Arhangel'skhasai — 360 km suvhe orhal. Lähembaine lidn om Kirovsk 240 km päivlaskmha orhal. Voib sadas Murmanskaspäi lämuzlaival vai punolendimel, ei ole teid Kolan pol'saredme. Jokan'g-valdmad oma saudud lidnas.
Kaik viž pen't eländpunktad mülüdas lidnümbrikho Ostrovnoin ližaks. Lidnümbrikon pind — 462,94 km².
Eläjad[vajehta | vajehtada lähte]
Vn 2010 Venäman rahvahanlugemižen mödhe lidnan eläjiden lugu oli 2 171 ristitud, lidnümbrikon — 2 222 ristitud. Kaikiš suremb ristitišt oli 14 000 eläjad vl 1996, se poleneb Venäman kaičendministrusen štatan lühendamižen tagut planan mödhe. Vl 2017 kaik 1 876 ristitud elihe lidnas i 1 924 ristitud kaikes lidnümbrikos.
Rahvahad (lidnümbrik vl 2010, ozutadud rahvahudenke): venälaižed — 73,8 %, ukrainalaižed — 12,7 %, vaugedvenälaižed — 1,7 %, totarlaižed — 1,5 %, toižed rahvahad — 10,3 %.
Ortodoksižen hristanuskondan kaks' pühäpertid[1] oma SATÜ:n territorijal: ph. Varlaam Keretilaižen jumalanpert' (vspäi 2013) i ph. Mikulai-čudonsädajan puine časoun' (om saudud vll 2002−2004).
Professionaližen opendusen aluzkundad sijadasoiš lähembaižiš lidnoiš.
Galerei[vajehta | vajehtada lähte]
-
Lidnan torg (2008)
-
Rist Pühäl Nemel (2007)
-
Lidnan simvol (2008)
-
Merivaldmad (2008)
-
Lidnan i Jokan'gan sariden ühthine nägu
Homaičendad[vajehta | vajehtada lähte]
Irdkosketused[vajehta | vajehtada lähte]
![]() |
Ostrovnoi Vikiaitas |
Murmanskan agjan lidnad | ||
Apatitad | Gadžijevo | Kandalakš | Kirovsk | Kol | Kovdor | Mončegorsk | Murmansk | Olenegorsk | Ostrovnoi | Polärnii | Polärnije Zori | Severomorsk | Snežnogorsk | Zaozörsk | Zapolärnii | ||