Evropan Ühtištuz: Erod versijoiden keskes
Südäimišt om heittud Ližatud südäimišt
EmDee (pagin | tehtud radod) Ei ole vajehtusen ühthevedoid |
formitez, + |
||
Rivi 1: | Rivi 1: | ||
{{1000}} |
{{1000}} |
||
[[Fail:Flag of Europe.svg|thumb|right|250px|EÜ:n flag]] |
|||
'''Evropan Ühtištuz''' ('''EÜ''') om [[Evrop|evropine]] ekonomine da politine organizacii. |
'''Evropan Ühtištuz''' ('''EÜ''') om [[Evrop|evropine]] ekonomine da politine organizacii. |
||
Rivi 6: | Rivi 7: | ||
|} |
|} |
||
28 valdkundad oma EÜ:n ühtnijoikš vs 2013 heinkun 1. päiväspäi ([[Horvatii]] kändihe ühtnijan): |
Kaik 28 valdkundad oma EÜ:n ühtnijoikš vs 2013 heinkun 1. päiväspäi ([[Horvatii]] kändihe ühtnijan): |
||
{| cellspacing="0" cellpadding="0" class="" style="background-color:transparent; width:100%;" |
{| cellspacing="0" cellpadding="0" class="" style="background-color:transparent; width:100%;" |
||
|- style="vertical-align:top;" |
|- style="vertical-align:top;" |
||
Rivi 43: | Rivi 44: | ||
|} |
|} |
||
Vn 2016 heinkus EÜ:n ünäine ristitišt oli 513 949 445 eläjad ([[Indii|Indijan]] |
Vn 2016 heinkus EÜ:n ünäine ristitišt oli 513 949 445 eläjad ([[Indii|Indijan]] i [[Amerikan Ühtenzoittud Valdkundad|AÜV:oiden]] keskes)<ref>[https://www.cia.gov/library/publications/the-world-factbook/geos/ee.html EÜ:n ristitišt. // Mail'man faktoiden kirj. — ''Cia.gov''.] {{ref-en}}</ref>, kogosüdäiprodukt ostmižmahtusen paritetan mödhe — 21,6 trln US$ (mail'man 23%, 2013). |
||
Kaik om 24 oficiališt kel't. Tobmuden organad — [[ |
Kaik om 24 oficiališt kel't. Tobmuden organad — [[EÜ:n nevondkund]] (''Consilium'', valdkundoiden pämehed), [[Evropine parlament]] (750 ezitajad, käskusenandai) i [[Evropine laudkund]] (radonoigendai). Ühtištusen 19 valdkundad mülüdas [[evro]]n zonha. |
||
Viž valdkundad oma EÜ:n kandidatoikš: [[Albanii]], [[Pohjoižmakedonii]], [[Mustmägi]], [[Serbii]] i [[Turkanma]]. |
Viž valdkundad oma EÜ:n kandidatoikš: [[Albanii]], [[Pohjoižmakedonii]], [[Mustmägi]], [[Serbii]] i [[Turkanma]]. |
||
== Galerei == |
|||
⚫ | |||
<gallery mode="packed" heights="125px"> |
|||
Europa building February 2016 (cropped).jpg|«Europa»-sauvuz om EÜ:n nevondkundan ištundoiden sija ([[Brüssel']]) |
|||
Straßburg Europäisches Parlament 06.jpg|«Louise Weiss»-pert' om Evropižen parlamentan ištundoiden päsijaduz ([[Strasburg]]) |
|||
⚫ | |||
</gallery> |
|||
== |
== Homaičendad == |
||
<references/> |
<references/> |
||
== Irdkosketused == |
== Irdkosketused == |
||
* [http://www.europa.eu/ Evropan Ühtištusen oficialine sait (''europa.eu'').] (kaikiden EÜ:n ühtnijoiden valdkundkelil) |
* [http://www.europa.eu/ Evropan Ühtištusen oficialine sait (''europa.eu'').] <small>''(kaikiden EÜ:n ühtnijoiden valdkundkelil)''</small> |
||
== Edesine lugemine == |
== Edesine lugemine == |
Vajehtuz 11. Reduku 2020, kell 15:59
Evropan Ühtištuz (EÜ) om evropine ekonomine da politine organizacii.
EÜ:n ühtnijad Kandidatad |
Kaik 28 valdkundad oma EÜ:n ühtnijoikš vs 2013 heinkun 1. päiväspäi (Horvatii kändihe ühtnijan):
Vn 2016 heinkus EÜ:n ünäine ristitišt oli 513 949 445 eläjad (Indijan i AÜV:oiden keskes)[1], kogosüdäiprodukt ostmižmahtusen paritetan mödhe — 21,6 trln US$ (mail'man 23%, 2013).
Kaik om 24 oficiališt kel't. Tobmuden organad — EÜ:n nevondkund (Consilium, valdkundoiden pämehed), Evropine parlament (750 ezitajad, käskusenandai) i Evropine laudkund (radonoigendai). Ühtištusen 19 valdkundad mülüdas evron zonha.
Viž valdkundad oma EÜ:n kandidatoikš: Albanii, Pohjoižmakedonii, Mustmägi, Serbii i Turkanma.
Galerei
-
«Europa»-sauvuz om EÜ:n nevondkundan ištundoiden sija (Brüssel')
-
«Louise Weiss»-pert' om Evropižen parlamentan ištundoiden päsijaduz (Strasburg)
-
Evropine laudkund (Brüssel')
Homaičendad
Irdkosketused
- Evropan Ühtištusen oficialine sait (europa.eu). (kaikiden EÜ:n ühtnijoiden valdkundkelil)
Edesine lugemine
- Fontaine, Pascal. The European Union explained: Europe in 12 lessons. Luxembourg: Publications Office of the European Union, 2014. (pdf, bookshop.europa.eu) ISBN 978-92-79-34280-6 (angl.)
Nece kirjutuz om vaiše ezitegez. Tö voit abutada meile, ku kohendat sidä da ližadat sihe. |