Serbii
Flag![]() |
Valdkundznam![]() |
Pälidn | Belgrad |
Eläjiden lugu (2018) | 7,078,110[1][2] ristitud |
Pind | 88,499[3] km² |
![]() | |
Kel' | serban |
Valdkundan pämez' | Aleksandr Vučič |
Päministr | Ana Brnabič |
Religii | hristanuskond, islam |
Valüt | serbijan dinar (RSD) |
Internet-domen | .rs, .срб |
Telefonkod | +381 |
Aigvö | tal'vel UTC+1, kezal UTC+2 |
Serbii (serb.: Србија), oficialine nimituz — Serbijan Tazovaldkund (serb.: Република Србија [repǔblika sř̩bija]), om mererandatoi valdkund suvipäivnouzmaižes Evropas. Sen pälidn da kaikiš suremb lidn om Belgrad.
Vl 2015 Serbii vahvišti kožundkirjutest PAKO:nke i oti sen ühtnijan velgusid, no oiktusita. Vspäi 2012 valdkund om kandidat kändmahas EÜ:n ühtnijaks.
Istorii[redaktiruida | redaktiruida purde]
Vn 1878 13. päiväl heinkud Serbii tedištoiti ripmatomudes Ottomanan imperijaspäi.
Serbii om enzne Jugoslavijan ühtnii.
Valdkundan ezmäižed Konstitucijad (serb.: Устав Србије) oliba vahvištadud vll 1835 i 1838. Nügüdläine 16nz' lugul Konstitucii om olmas vlpäi 2006, se vajehti 1990-nden voden Konstitucijad Serbii da Mustmägi-valdkundan čihodamižen tagut. Uz' Konstitucii[4] om hüvästadud kaiken rahvahan referendumal vn 2006 28-29. päivil redukud (53,04%), se om väges vajehtusita tähäsai.
Geografijan andmused[redaktiruida | redaktiruida purde]

Valdkundan nell' videndest territorijad sijadase Balkanan pol'saren keskuzpalas, videndez — Keskdunaižel alangištol.
Serbii om mavaldkundröunoiš kahesanke valdkundanke: Horvatijanke (röunan piduz — 262 km) i Bosnijan da Gercegovinanke (371 km) päivlaskmas, Mad'jaranmanke pohjoižes (174 km), Romanijanke pohjoižpäuvnouzmas (546 km), Bolgarijanke päuvnouzmas (367 km), Pohjoižmakedonijanke suves (283 km), Albanijanke (111 km) da Mustmäginke (250 km) suvipäivlaskmas[5]. Röunoiden ühthine piduz om 2364 km.[3]
Kaikiš korktemb čokkoim om Džeravic-mägi, 2656 m meren pindan päl.[6]
Londuseližed pävarad oma metallad (vas'k, hahktin, cink) i bur hil'; toižed varad oma toižed metallad (molibden, kuld, hobed, raudkivend, hrom, nikel', litii, boksitad), kivivoi i londuseline gaz valdkundan pohjoižes, azbest, grafit, keitandsol, mec (territorijan 29,1% vl 2009).
Politine sistem[redaktiruida | redaktiruida purde]

Ohjandusen form om unitarine konstitucine segoitadud tazovaldkund. Kaik rahvaz valičeb prezidentad (serb.: Председник) videks vodeks, kahtenden strokun voimuz om olmas. Prezident voib pästta parlamentan ühtnijoid radmaspäi.
Parlament om üks'kodine Rahvahan Suim (serb.: Народна скупштина) 250 kaikel rahvahal valitud ezitajanke nelläks vodeks. Parlamentan ühtnijad vahvištadas ohjastust (serb.: Влада).
Valitihe prezidentad jäl'gmäižen kerdan vn 2017 2. päiväl sulakud, Aleksandr Vučič sai vägestust ezmäižes turas (55,06%, vll 2014−2017 radoi Serbijan päministran). Parlamentan ühtnijoiden edelstrokuižed valičendad oliba vn 2016 24. päiväl sulakud. Päministr om Ana Brnabič vs 2017 kezakun 29. päiväspäi.
Administrativiž-territorialine jagand[redaktiruida | redaktiruida purde]
Kacu kirjutuz: Serbijan administrativiž-territorialine jagand.
Serbii jagase 29 ümbrikoks (serb.: управни округ), niiden kesken: Belgrad-pälidn da kaks' avtonomišt agjad (Vojevodin, Kosovo da Metohii). Ümbrikod alajagasoiš 211 kundaks (serb.: општине). Nene ühtnikad ühtenzoittas vidhe statistižhe regionha (serbaks статистички регион).
Eläjad[redaktiruida | redaktiruida purde]
Vl 2013 valdkundan eläjiden lugu oli 7,243,007 ristitud (Kosovo da Metohii-agjata). Kaikiš suremb ristitišt oli 7,897,937 eläjad vl 1990 (Kosovo da Metohii-agjata).
Rahvahad (vn 2011 rahvahanlugemižen mödhe, albanijalaižiden enambuz boikotirui rahvahanlugemišt) serbalaižed — 83,3%, mad'jaralaižed — 3,5%, čiganalaižed — 2,1%, bosnijalaižed — 2,0%, toižed rahvahad — 5,7%, rahvahuden ozutandata — 3,4%.
Uskondan mödhe (2011, albanijalaižita tobman palan): ortodoksižed hristanuskojad — 84,6%, katolikad — 5,0%, islamanuskojad — 3,1%, protestantad — 1,0%, ateistad — 1,1%, toižed uskojad — 0,8%, märhapanendata — 4,4%.
Serbijan toižed järedad lidnad (enamba 100 tuh. ristituid vl 2011, surembaspäi penembha): Novi Sad, Prištin, Niš, Kragujevac, Subotic. Kaik om 24 lidnad Serbijas. Lidnalaižiden pala om 56,4% (2020).
Ižanduz[redaktiruida | redaktiruida purde]
Serbijan päeksport om metallad (raud, vas'k, alüminii), himižed produktad (polietilen, räzin), kukuruz; toine eksport — sadmanzikaine, sobad, zelläd, elektroenergii.
Homaičendad[redaktiruida | redaktiruida purde]
- ↑ Kosovota da Metohijata.
- ↑ Serbijan ristitišton lugun endustuz vn 2018 heinkus // Mail'man faktoiden kirj. — Cia.gov. (angl.)
- ↑ 3,0 3,1 Основни подаци (Päandmused). — Serbijan ohjastuz (srbija.gov.rs). (serb.) (angl.)
- ↑ Serbijan Konstitucijan tekst constituteproject.org-saital. (angl.)
- ↑ Статистички годишњак (Statistikan voz'kirj). 2011. — Lp. 18. (serb.)
- ↑ Статистички годишњак (Statistikan voz'kirj). 2011. — Lp. 19. (serb.)
Irdkosketused[redaktiruida | redaktiruida purde]
- Tobmuz
- Serbijan Tazovaldkundan prezidentan sait (predsednik.rs). (serb.) (angl.)
- Serbijan Tazovaldkundan parlamentan sait (parlament.rs). (serb.) (angl.)
- Serbijan Tazovaldkundan ohjastusen oficialine sait (srbija.gov.rs). (serb.) (angl.)
- Ühthine informacii valdkundas
![]() |
Serbii Vikiaitas |
Evropan valdkundad | ||
![]() | ||
1 Om Azijas mugažo. |