Kos'kenaluine
Lidnanznam![]() |
Flag![]() |
Valdkund | Venäma |
Eläjiden lugu (2024) | 15,512 ristitud |
Pind | 30 km² |
![]() | |
Telefonkod | +7−81 365-xx-xxx |
Avtokod | 47 |
Aigvö | UTC+3 (MSK+0) |
Kos'kenaluine vai Podporožj (ven.: Подпоро́жье, suom.: Koskenala) om Venäman lidn Leningradan agjas. Se om Kos'kenaluižen rajonan administrativine keskuz da üks'jäine lidn.
Istorii
[vajehta | vajehtada lähtetekst]Eländpunktan aluz om pandud 19. voz'sadan lopul kuti Kos'kenaluine-külä (Podporožj-külä) Sigovec- da Medvedec-küliden ühtištusel[1]. Vozil 1927−1932 se oli i vspäi 1938 om ühtennimižen rajonan administrativižeks keskuseks. Vozil 1936−1951 saudihe Üläsüvärin GES:ad. Kätihe Kos'kenaluine-küläd radnikžiloks vl 1937. Se sai lidnan statusad vl 1956, sil-žo aigal GES:an sauvojiden žilod da lähižid külid mülütihe lidnha.
Kos'kenaluižen ekonomikan päsarakod oma mecan varhapanend da ümbriradmine (viž edheotandad), gidroenergetik (Üläsüvärin GES), sildkonstrukcijoiden tehmine, metalližkonstrukcijoiden da tagodud tegesiden pästand.
Geografižed andmused
[vajehta | vajehtada lähtetekst]Lidn sijadase rajonan lodehes, seižub Süvärin hural randal tobjimalaz, 50 m ü.m.t. keskmäižel korktusel. Matkad Piterin röunhasai om 265 kilometrad suvipäivlaskmha avtotedme. Matkad Petroskoihesai om 98 km pohjoižhe orhal i 232 km avtotedme. Lähembaine lidn om Pöud 40 km suvipäivlaskmha.
Lidnankundan londuseližed varad oma gravii, letked, gabrodiabaz, mec, reskvezi.
Tobmuz
[vajehta | vajehtada lähtetekst]
Nügüdläine Kos'kenaluižen lidnankund om olmas vspäi 2006, se om 2025 nellikkilometrad pindal (rajonan nelländez), mülütab mugažo Tokari-žilod da 12 küläd. Küliden da žilon ühthine ristitišt om läz 300 eläjad vl 2010, toine om Kos'kenaluine-lidnan ristitišt.
Käskusenandai tobmuz om lidnan Ezitajiden Nevondkund (ven.: Совет депутатов) 15 ühtnijanke. Kaik rahvaz valičeb heid videks vodeks. Järgenduseližed valičendad sihe oliba vn 2019 sügüz'kun 8. päiväl. Vasilii Mosihin radab sen ezimehen i rajonan Ezitajiden Nevondkundan ezimehen (rajonan pämehen) vn 2009 redukun 23. päiväspäi koumanden strokun jäl'geten.
Vspäi 2009 kül'mkun 23. päiväspäi Petr Levin om valitud i radab lidnankundan i rajonan administracijan pämehen, se om hänen kahtenz' strok jäl'geten. Ezmäine varapämez' da nell' muite varapämest oma hänele abhu. Kaik kahesa palakundad, koume komitetad da laudkund alištudas lidnankundan i rajonan administracijale.
Eläjad
[vajehta | vajehtada lähtetekst]Vl 1939 žilon eläjiden lugu oli 16 147 ristitud. Vn 2010 kaiken Venäman rahvahanlugemižen mödhe 18 733 ristitud elihe lidnas, se oli rajonan ristitišton koume videndest, vn 2021 — 16 123 ristitud. Kaik 17 678 eläjad oli lidnas vl 2017. Kaikiš suremb lidnan ristitišt oli enamba 23 tuhad eläjid vll 1979−1992 (23 901 rist. vl 1979).
Rahvahad (enamba 0,4 % vl 2021): venälaižed — 89,8 % (14481 rist.), vepsläižed — 0,7 % (111 rist.), ukrainalaižed — 0,5 % (83 rist.), toižed rahvahad — 2,4 % (382 rist.), rahvahuden ozutandata — 6,6 % (1066 rist.)[2].
Ortodoksižen hristanuskondan kaks' pühäpertid[3] oma avaitud lidnas: Pühän Jumalanmaman Blagoveššenjan jumalanpert' (om saudud lidnas vl 2009−2011) i Aleksii-jumalanristitun puine jumalanpert' (letihe vl 2008). Niiden ližaks, kahten jumalanpertin kompleks ei ole kaičenus.
Om professionaližen opendusen aluzkundoid lidnas:
- keskopenduz — politehnine tehnikum[4];
- üläopenduz — Leningradan valdkundaližen universitetan Puškinan nimed (Puškin-lidn) filial; Piterin irdekonomižiden kontaktoiden, ekonomikan da oiktusen institutan filial.
Transport
[vajehta | vajehtada lähtetekst]Avtobusad oma kundaližeks transportaks lidnan südäimes. Ned-žo ühtenzoittas lidnad rajonan järedoidenke eländpunktoidenke da lähembaižidenke lidnoidenke.
Üläsüvärin GES:an üläh om avtotesild Süväriš päliči lidnan pohjoižpäivnouzmaižel röunal.
Ühtennimine Kos'kenaluine-raudtestancii sijadase ühtes kilometras lidnan päivlaskmaižes röunaspäi «Piter — Murmansk»-keskustal. Raudtesild Süväriš päliči sijadase lidnan lodehižel röunal.
Jogiport om Süvärin hural randal. Nece jogi om Volgan-Baltijanmeren veziten palaks.
Galerei
[vajehta | vajehtada lähtetekst]-
Leninan prospekt (2017)
-
Pühän Jumalanmaman Blagoveššenjan jumalanpert', vn 2018 nägu
-
Üläsüvärin GES, nägu alabjefaspäi vl 2010
-
Üläsüvärin GES:an padosein (2017)
-
Kos'kenaluine-raudtestancii i sen sauvuz vl 2011
Homaičendad
[vajehta | vajehtada lähtetekst]- ↑ Kos'kenaluine-lidnan istorii Kos'kenaluižen rajonan administracijan podadm.ru-saital. (ven.)
- ↑ Koräkov Ju. B. База данных «Этно-языковой состав населённых пунктов России. Перепись 2020/21 года». («Venäman eländpunktoiden mülükund etnosan da kelen mödhe. Voziden 2020/21 rahvahanlugemine»-andmuzbaz) / Leningradan agj. (ven.)
- ↑ Kos'kenaluižen pühäpertid sobory.ru-saital. (ven.)
- ↑ Kos'kenaluižen politehnižen tehnikuman sait (офппт.рф). (ven.)
Irdkosketused
[vajehta | vajehtada lähtetekst]- Kos'kenaluižen lidnan i rajonan Ezitajiden Nevondkundoiden oficialine sait (pmrsovet.ru). (ven.)
- Kos'kenaluine-lidnankund Kos'kenaluižen rajonan administracijan oficialižel podadm.ru-saital. (ven.)
![]() |
Kos'kenaluine Vikiaitas |
Leningradan agjan lidnad | ||
Boksitogorsk | Bugri | Gatčin | Ivangorod | Kamennogorsk | Kingisepp | Kiriši | Kirovsk | Koltuši | Kommunar | Kos'kenaluine | Kudrovo | Lug | Lüban' | Murino | Nikol'skoje | Otradnoje | Pikalövo | Primorsk | Priozersk | Pöud | Sertolovo | Slanci | Sosnovii Bor | Svetogorsk | Säs'stroi | Šlissel'burg | Tel'manan lidn | Tihvin | Tosno | Uz' Ladog | Viipur | Visock | Volhov | Volosovo | Vsevoložsk | ||