Mine sisu juurde

Tunis

Vikipedii-späi
(Oigetud lehtpolelpäi Tunisan Tazovaldkund)
Tunisan Tazovaldkund
الجمهورية التونسية
(Al' Džumhurijja at-Tunisijja)
 Flag
 Valdkundznam
Pälidn Tunis-lidn
Eläjiden lugu (2018) 11,516,189[1] ristitud
Pind 163,610 km²
Tunisan Tazovaldkund الجمهورية التونسية (Al' Džumhurijja at-Tunisijja)
Kel' araban
Valdkundan pämez' Kajis Sajid
Päministr Kamel' Madduri
Religii islam
Valüt Tunisan dinar (TND)
Internet-domen .tn, تونس.
Telefonkod +216
Aigvö UTC+1
Sil sanal voib olda toižid znamoičendoid; miše nähta niid, tulgat tänna.

Tunis (arab.: تونس [tuː.nɪs] Tūnis), täuz' oficialine nimi — Tunisan Tazovaldkund (arab.: الجمهورية التونسية Al' Džumhurijja at-Tunisijja), om valdkund Pohjoižafrikas Keskmeren suvirandpolel. Sen pälidn da kaikiš suremb lidn om Tunis-lidn.

Vn 1956 keväz'kun 20. päiväl Tunis tedištoiti ripmatomut Francijaspäi. Vl 1957 kätihe tazovaldkundaks.

Jäl'gmäine kudenz' lugul Konstitucii[2] om väges vspäi 2014.

Geografijan andmused

[vajehta | vajehtada lähtetekst]
Tunisan topografine kart (2007)

Tunis om mavaldkundröunoiš Alžiranke päivlaskmas (röunan piduz — 965 km) da Livijanke suvipäivnouzmas (459 km). Ühthine röunoiden piduz om 1424 km. Mererandan piduz om 1148 km.

Tunisan pind om 163 610 km², niiden kesken saum vezid om 5 %. Valdkundan kaikiš korktemb čokkoim om Šambi-mägi, 1544 m valdmeren pindan päl. Kaikiš madalamb čokkoim om El' Gars-järven alangišt, −17 m valdmeren pindan al. Znamasižed järved oma kaks' šottad (vedhudetomad solakahad järved, kuidas kezal) valdkundan keskuzpalas: El' Džerid (oleleb 5..7 tuh. km² pindal, no kuivab läz täuzin) i penemb El' Gars (oleleb 1300 km² pindal) lodeheze sišpäi.

Londuseližed pävarad oma kivivoi, londuseline gaz, raudkivend, fosforitad.

Parlamentan ištundoiden sija Tunisan lodehližes Bardo-ezilidnas, sügüz'ku 2008, kunigahan pert'kulu ende

Ohjandusen form om unitarine prezidentiž-parlamentine tazovaldkund. Valdkundan pämez' om prezident (arab.: رئيس الجمهورية التونسية Rajijs al'-Džumhurijat al'-Tunisija), hän-žo armijan päkäsknik. Kaik rahvaz valičeb prezidentad videks vodeks, ühten kahtenden strokun voimuz om olmas.

Palament om üks'kodine Rahvahan Ezitajiden Suim (arab.: مجلس نواب الشعب‎ Madžlis Nuvvāb aš-Šab). Kaik rahvaz valičeb sen 217 ühtnijad videks vodeks. Edel 2011. vot parlament oli kaks'kodine.

Prezidentan valičendad oliba vn 2019 15. sügüz'kud i 13. redukud. Kajis Sajid om valitud 72,71 % rezul'tatanke kahtendes turas da radab prezidentan vn 2019 redukun 23. päiväspäi. Parlamentan ühtnijoiden jargvaličendad (2. kucund) oliba tehtud vn 2019 6. päiväl redukud. Kamel' Madduri om pandud päministran radsijale vn 2024 elokun 7. päiväl. Edeližed päministrad oma Ahmed Hačani (1. eloku 2023 — 7. eloku 2024), Nažla Buden Romdan (ezmäine naine valdkundas sil radnikusel, 11. reduku 2021 — 1. eloku 2023), Hišam Mašiši (2. sügüz'ku 2020 — 25. heinku 2021).

Administrativiž-territorialine jagand

[vajehta | vajehtada lähtetekst]

   Kacu kirjutuz: Tunisan administrativiž-territorialine jagand.

Tunisas om kaks'kümne nell' agjad (vilajet:ad). Agjad alajagasoiš 264 ümbrikoks (delegacijaks).

Tunisas elädas tunisalaižed, heišpäi 98..99 % oma arabialaižed-islamanuskojad. Vl 2014 valdkundan ristitišt oli 10 982 754 eläjad[3]. Kaikiš suremb valdkundan ristitišt om nügüd'.

Toižed sured lidnad (enamba 150 tuh. ristituid vl 2004): Sfaks i Sus.

Tunis om goll' šingotai agrariž-industrialine ma. Ei ole ekonomikan lujad rippundad irdpol'žes torguindaspäi. Valdkudaline velg om znamasine (KSP:n 70,3 % vl 2017). Ižandusen päsarakod oma kaivuztegimišt (fosfatoiden, raudkivendon, kivivoin da gazan samine), turizm, tekstiline sarak, sobiden i kengiden pästand, sömtegimišt (jomad), olivanpuiden kazvatuz.

Kogosüdäiproduktan palad (2020): maižanduz 10,0 %, tegimišt 21,7 %, holitišiden sfer 68,3 %. Radajiden järgenduz sektoroidme vl 2014: maižanduz 14,8 %, tegimišt 33,2 %, holitišiden sfer 51,7 %.

Valdkundan päeksport (2012) om kivivoi, elektromašiništ da vas'kne vanuim, sobad; toine eksport — fosfatad, olivan plodud i niiden puvoi. Importan tavarad (2019) oma tekstil', mašinansauvomižen produkcii i mašiništ, hil'vezinikad, himižed substancijad, söndtavarad. Irdpol'žen torguindan päižed partnörad (2021): Francii (Tunisan eksportan 24,8 % i importan 14,9 %), Italii (Tunisan eksportan 17,2 % i importan 13,2 %), Saksanma (eksportan 13,8 % i importan 7,0 %), Kitai (importan 9,4 %), Ispanii (eksportan 3,9 % i importan 4,1 %), Turkanma (eksportan 1,6 % i importan 6,0 %), Grekanma (importan 4,5 %).

  1. Tunisan ristitišton endustuz vn 2018 heinkus // Mail'man faktoiden kirj. — Cia.gov. (angl.)
  2. Tunisan Konstitucijan tekst constituteproject.org-saital. (angl.)
  3. Tunisan ristitišt. — Tunisan statistikan nacionaline institut (ins.nat.tn). (angl.)



Afrikan valdkundad
Afrikan valdkundad
Afrikan valdkundad
Alžir | Angol | Benin | Botsvan | Burkina Faso | Burundi | Čad | Džibuti | Efiopii | Egipt1 | Ekvatorialine Gvinei | Eritrei | Esvatini | Gabon | Gambii | Gan | Gvinei | Gvinei-Bisau | Jemen1 | Kabo Verde | Kamerun | Kenii | Keskafrikan Tazovaldkund | Komoran Sared | Kongon Demokratine Tazovaldkund | Kongon Tazovaldkund | Kot d'Ivuar | Lesoto | Liberii | Livii | Madagaskar | Malavi | Mali | Marok | Mavrikii | Mavritanii | Mozambik | Namibii | Niger | Nigerii | Ruand | San Tome da Prinsipi | Seišelan Sared | Senegal | Sjerra Leone | Somali | Sudan | Suviafrikan Tazovaldkund | Suvisudan | Zambii | Zimbabve | Tanzanii | Togo | Tunis | Ugand

1 Om Azijas mugažo.