Salehard

Vikipedii-späi
Salehard
ven.: Салехард
nenec.: Сăля' харăд
hant. šuriš.: Пуӆңават
komi: Обдор
 Lidnanznam
 Flag
Valdkund Venäma
Eläjiden lugu (2023) 48,619 ristitud
Pind 84,50 km²
Salehard ven.: Салехард nenec.: Сăля' харăд hant. šuriš.: Пуӆңават komi: Обдор
Pämez' Ivan Kononenko
(uhoku 2012—)
Telefonkod +7−34 922-xx-xxx
Avtokod 89
Aigvö UTC+5 (MSK+2)


Salehard (ven.: Салеха́рд, nenc.: Сăля' харăд «lidn nemel», hant.: Пуӆңават, komi: Обдор «Obin rand», tot.: Салехард) om Venäman lidn da lidnümbrik valdkundan pohjoižes. Se om Jamalan Nenciden avtonomižen ümbrikon administrativine keskuz, ümbrikon koumanz' lidn eläjiden lugun mödhe. Om ümbärtud Uralanveren rajonan territorijal.

Istorii[vajehta | vajehtada tekst]

Eländpunktan aluz om pandud kozakoil vl 1595 kuti Obdoran lidnuz (ven.: Обдорский острог). Vl 1807 heittihe lidnusen seinid, i Obdorsk kändihe muite žiloks. Vl 1930 panihe žilod Jamalan Nenciden avtonomižen ümbrikon keskuseks. Udesnimihihe Salehardaks vl 1933, sai lidnan statusad vn 1938 27. päiväl kül'mkud.

Salehard šingotase kalakonservkombinatal[1], jogi- i merilaivišton bazaks i agrotehmižel, mugažo kuldansamižen i geologijan edheotandoiden päfaterad sijadasoiš lidnas.

Geografijan andmused[vajehta | vajehtada tekst]

Lidn sijadase Polui-jogen oiktal randal (ven.: Полу́й 369 km pitte), läz Poluin ühthejoksmust Obinjogenke, 15 m ü.m.t. keskmäižel korktusel. Matkad Moskvhasai om 1940 km suvipäivlaskmha orhal vai 4200 km avtotedme Uden Urengoin kal't. Lähembaine Labitnangi-raudtestancii da lidn om Obin vastrandal, 16 kilometras Salehardaspäi orhal lodeheze, ühtenzoittas lidnanke ehtatimel kezaaigan i tal'vtel jädme. Pohjoižen nabapirdan pala om lidnanpirdan südäimes.

Klimat om subarktine venon röunal. Voden keskmäine lämuz om −5,1 C°. kezakun-elokun lämuz +10..+15 C°, tal'vkun-uhokun −20..−23 C°. Ekstremumad oma −53,7 C° i +32,9 C°. Paneb sadegid 475 mm vodes, enamba kezakus-elokus (57..67 mm kus), vähemba tal'vkus-sulakus (21..28 mm kus). Polärine päiv Salehardas vedase 31 päivest voden aigan, kezakun 7. päiväspäi heinkun 7. päivhäsai. Sen aigan päiväižen üläpala ei laskte taivhanröunan taga, i ei oleskele polärišt öd lidnas.

Pel'vož-žilo (287 rist. vl 2017) mülüb lidnümbrikho Salehardan ližaks. Lidnümbrikon pind — 1 017,68 km².

Eläjad[vajehta | vajehtada tekst]

Vn 2010 kaiken Venäman rahvahanlugemižen mödhe lidnan eläjiden lugu oli 42 544 ristitud, lidnümbrikon — 42 845 ristitud. Kaik 48 507 eläjad oli lidnas vl 2017. Kaikiš suremb lidnan ristitišt oli 50 976 eläjad vl 2020.

Rahvahad (enamba 0,6 % vl 2010): venälaižed — 61,3 %, totarlaižed — 8,5 %, ukrainalaižed — 5,8 %, hantilaižed — 3,1 %, nencalaižed — 2,8 %, komi-ziränilaižed — 2,6 %, kirgizlaižed — 1,0%, saksalaižed — 0,8 %, vaugedvenälaižed — 0,7 %, kumikad — 0,6 %, čuvašalaižed — 0,6 %, baškiralaižed — 0,6 %, toižed rahvahad — 5,8 %, rahvahuden ozutandata — 5,8 %.

Ortodoksižen hristanuskondan kuz' pühäpertid[2] oma saudud i avaitud lidnas: phh. Pedroin da Pauloin kafedraline päjumalanpert' (om saudud vll 1883−1894), järed Spasan Toižetamižen päjumalanpert' (letihe vll 2012−2022), puine Jumalanmaman «Kaikiden gorähižiden ihastuz»-jumalaižen puine jumalanpert' (2007) muzejas, ph. Aleksandr Nevalaižen jumalanpert' (2015) ph. Lukan kodijumalanpert' (2016) läžundkodiš, ph. Vladimiran časoun' (1994). Baptizman «Vefil'»-jumalanpert' radab. Islaman pühäpert' om saudud vl 2000.

Jamalan äiprofil'ne kolledž[3] om lidnan professionaližen opendusen aluzkundaks. Enzne Jamalan polärine agroekonomine tehnikum[4] om mülütadud sihe kolledžha vn 2023 heinkuspäi.

Galerei[vajehta | vajehtada tekst]

Homaičendad[vajehta | vajehtada tekst]

  1. Salehardan kombinatan sait (yamalproduct.com). (ven.) (angl.) (saks.)
  2. Salehardan pühäpertid sobory.ru-saital. (ven.)
  3. Jamalan äiprofil'žen kolledžan sait (ymk.yanao.ru). (ven.)
  4. Jamalan polärižen agroekonomižen tehnikuman sait (ypat-salekhard.ru). (ven.)

Irdkosketused[vajehta | vajehtada tekst]



Jamalan Nenciden avtonomižen ümbrikon lidnad
Gubkinskii | Labitnangi | Muravlenko | Nadim | Nojabr'sk | Salehard | Tarkosale | Uz' Urengoi


Venälaižen Federacijan subjektoiden pälidnad
Abakan | Alauz'lidn | Anadir' | Arhangel'sk | Astrahan' | Barnaul | Belgorod | Birobidžan | Blagoveščensk | Bränsk | Čeboksarad | Čeläbinsk | Čerkessk | Čit | Elist | Gatčin | Gorno-Altaisk | Groznii | Habarovsk | Hanti-Mansiisk | Irkutsk | Iževsk | Ivanovo | Jakutsk | Jaroslavl' | Jekaterinburg | Joškar-Ol | Kaliningrad | Kalug | Kazan' | Kemerovo | Kirov | Kizil | Kostrom | Krasnodar | Krasnogorsk | Krasnojarsk | Kurgan | Kursk | Lipeck | Magadan | Magas | Mahačkal | Maikop | Moskv | Murmansk | Nal'čik | Nar'jan Mar | Novosibirsk | Omsk | Orel | Orenburg | Penz | Perm' | Petropavlovsk Kamčatkal | Petroskoi | Piter | Pskov | Rostov Donal | Räzan' | Salehard | Samar | Saransk | Saratov | Siktivkar | Simferopol' (de fakto) | Sevastopol' (de fakto) | Smolensk | Stavropol' | Sur' Uz'lidn | Suvisahalinsk | Tambov | Tomsk | Tul | Tver' | Tümen' | Uf | Ulan Ude | Ul'janovsk | Vladikavkaz | Vladimir | Vladivostok | Volgograd | Vologd | Voronež