Krasnodar
Lidnanznam![]() |
Flag![]() |
Valdkund | Venäma |
Eläjiden lugu (2017) | 881 476 ristitud |
Pind | 339,31 km² |
![]() | |
Pämez' | Jevgenii Pervišov (2 016—) |
Telefonkod | +7-861-xxx-xxxx |
Avtokod | 23, 93, 123 |
Aigvö | UTC+3 (MSK+0) |
Krasnodar (ven.: Краснодар, edel 1920 vot oli Jekaterinodar) om lidn da lidnümbrik Venäman suvipäivlaskmas. Se om Krasnodaran randan administrativine keskuz da kaikiš suremb lidn.
Südäiolend
Istorii[redaktiruida | redaktiruida purde]
Eländpunktan aluz om pandud vl 1793 Kubanin kozakoil ezmäi kuti Jekaterinodar-sodalager' , sid' lidnuz. Om nimitadud Jekaterina II-imperatornaižen oiktastuseks, sikš miše hän lahjoiči ičeze käsköl kozakištole mad elänzoitamha. Vspäi 1860 tegihe Kubanin agjan administrativižeks keskuseks. Vl 1867 sai lidnan statusad. 1880-nzil vozil «Tihoreck — Novorossiisk»-raudte läbiti lidnad.
Geografijan andmused[redaktiruida | redaktiruida purde]
Lidn sijadase randan keskuzpalas, Adigejan Tazovaldkundan röunanno. Se seižub Kuban'-jogen oiktal pohjoižel korktal randal, Kubaninveren alangištos, 19..32 m korktusil valdmeren pindan päl. Krasnodaran vezivaradim om ülezjogen ani lidnan röunan taga. Matkad Moskvhasai om 1350 km pohjoižhe.
Krasnodar jagase 4 lidnümbrikho. Viž küläümbrikod alištudas kahtele lidnümbrikoišpäi. 29 žilod, stanicad da futorad mülüdas Krasnodaran lidnümbrikho Krasnodar-lidnan ližaks. Kaikiden ümbrikoiden ühthine pind om 841,36 km².
Administrativiž-territorialine jagand[redaktiruida | redaktiruida purde]
Ümbrik | Pind | Ristitišt (2017) | Administracijan pämez' |
---|---|---|---|
1. Karasunin | 152 | 264 050 | Hropov Nikolai Aleksejevič |
2. Keskuzümbrik | 28,5 | 180 602 | Litvinov Väčeslav Nikolajevič |
3. Kubaninrandaine | 474 | 347 923 | Dorošev Andrei Aleksandrovič |
4. Päivlaskmaine | 22 | 180 377 | Logvinenko Dmitrii Sergejevič |
Tobmuz[redaktiruida | redaktiruida purde]
48 ezitajad kävudas lidnan Duman ištundoihe, sen 6-nz' kucund radab vn 2015 sügüz'kuspäi. Vn 2016 sügüz'kuspäi Jevgenii Pervišov radab municipaližen «Krasnodar-lidn»-ühtnikan pämehen. Vozil 2005-2016 Vladimir Jevlanov radoi lidnan pämehen.
Eläjad[redaktiruida | redaktiruida purde]
Vn 2010 Venäman rahvahanlugemižen mödhe lidnan eläjiden lugu oli 744 995 ristitud, lidnümbrikon — 832 532 ristitud. Vl 2017 972 952 eläjad om lidnümbrikos. Kaik 1,3 mln (vl 2017) elädas ezilidnoidenke da pordaigaližidenke mehidenke 9 tuh. km² pindal. Läz 15 vepsläšt elädas lidnas.
Rahvahad (lidnas vl 2010, enamba 0,4%): venälaižed — 87,9%, armenijalaižed — 3,6%, ukrainalaižed — 1,4%, adiglaižed — 0,9%, toižed rahvahad — 3,1%, rahvahuden ozutandata — 3,1%.
Transport[redaktiruida | redaktiruida purde]
Tramvaid, trolleibusad, avtobusad, maršruttaksid da taksid oma kundaližtransportaks lidnas. Kaks' päraudtestancijad da sortiruindstancii oma raudtel. Jogiport radab vedamha jüguid. Koume sildad ühtenzoittas Kubanin randoid lidnaspäi.
Rahvahidenkeskeine civiline Krasnodar (Paškovskii)-lendimport (KRR / КПА) sijadase 12 km keskusespäi lidnan päivnouzmaižel röunal, tehtas reisid Evropan da Azijan maihe, mugažo Venämadme i vahtreisid Sibirin pohjoižlidnoihe. Toine Krasnodar-Keskuzline-aerodrom sijadase 6 km lodeheze keskusespäi lidnas, se om sodaaviacijan täht.
Homaičendad[redaktiruida | redaktiruida purde]
Irdkosketused[redaktiruida | redaktiruida purde]
Krasnodar Vikiaitas |
Krasnodaran randan lidnad | ||
Abinsk | Anap | Apšeronsk | Armavir | Belorečensk | Gelendžik | Gul'keviči | Hadižensk | Hul Purde | Jeisk | Korenovsk | Krasnodar | Krimsk | Kropotkin | Kurganinsk | Labinsk | Novokubansk | Novorossiisk | Primorsko-Ahtarsk | Slavänsk Kubanil | Soči | Temrük | Tihoreck | Timašovsk | Tuapse | Ust'-Labinsk | ||
Venälaižen Federacijan subjektoiden pälidnad | ||
Abakan | Alauz'lidn | Anadir' | Arhangel'sk | Astrahan' | Barnaul | Belgorod | Birobidžan | Blagoveščensk | Bränsk | Čeboksarad | Čeläbinsk | Čerkessk | Čit | Elist | Gorno-Altaisk | Groznii | Habarovsk | Hanti-Mansiisk | Irkutsk | Iževsk | Ivanovo | Jakutsk | Jaroslavl' | Jekaterinburg | Joškar-Ol | Kaliningrad | Kalug | Kazan' | Kemerovo | Kirov | Kizil | Kostrom | Krasnodar | Krasnojarsk | Kurgan | Kursk | Lipeck | Magadan | Magas | Mahačkal | Maikop | Moskv | Murmansk | Nal'čik | Nar'jan Mar | Novosibirsk | Omsk | Orel | Orenburg | Penz | Perm' | Petropavlovsk Kamčatkal | Petroskoi | Piter | Pskov | Rostov Donal | Räzan' | Salehard | Samar | Saransk | Saratov | Siktivkar | Simferopol' (de fakto) | Sevastopol' (de fakto) | Smolensk | Stavropol' | Sur' Uz'lidn | Suvisahalinsk | Tambov | Tomsk | Tul | Tver' | Tümen' | Uf | Ulan Ude | Ul'janovsk | Vladikavkaz | Vladimir | Vladivostok | Volgograd | Vologd | Voronež | ||