Mahačkal

Vikipedii
Mahačkal
Махачкала (ven.)
МахIачхъала (avar.)
Маһачгала / Mahaçqala (azerb.)
ХӀинжа-ГӀала (čeč.)
ГIянжи-Къала, МяхIячкъала (darg.)
Анжикъала, Магьачкъала (kum.)
МахІачкъала, Анжи (lak.)
Магьачкъала, Анжи (lezg.)
МахаIчкала (rut.)
Мягьячгъала (tab.)
 Lidnanznam
Coat of Arms of Makhachkala.png
 Flag
Flag of Makhachkala (Dagestan).svg
Valdkund Venäma
Eläjiden lugu (2022) 604,614 ristitud
Mahačkal Махачкала (ven.) МахIачхъала (avar.) Маһачгала / Mahaçqala (azerb.) ХӀинжа-ГӀала (čeč.) ГIянжи-Къала, МяхIячкъала (darg.) Анжикъала, Магьачкъала (kum.) МахІачкъала, Анжи (lak.) Магьачкъала, Анжи (lezg.) МахаIчкала (rut.) Мягьячгъала (tab.)
Pämez' Salman Dadaev
(viluku 2019—)
Telefonkod +7−8722-xxx-xxx
Avtokod 05
Aigvö UTC+3 (MSK+0)


Lidnan rajonad alištunuzidenke eländpunktoidenke (2018):      Kirovan rajon      Nevondkundaline rajon      Leninan rajon

Mahačkal (ven.: Махачкала, avar.: МахIачхъала, azerb.: Маһачгала / Mahaçqala, čeč.: ХӀинжа-ГӀала, darg.: ГIянжи-Къала vai МяхIячкъала, kum.: Анжикъала, Магьачкъала, lak.: МахІачкъала vai Анжи, lezg.: Магьачкъала, Анжи, rut.: МахаIчкала, tab.: Мягьячгъала) om Venäman lidn valdkundan suvipäivlaskmas. Se om Dagestanan Tazovaldkundan pälidn da kaikiš suremb lidn, Mahačkalan lidnümbrikon administrativine keskuz.

Istorii[redaktiruida | redaktiruida purde]

Eländpunktan aluz om pandud vl 1844 kuti Petrovskoje-lidnuz. Eländpunkt sai lidnan statusad vl 1857 Petrovsk-Port nimenke. Vl 1870 ratud laht da meriport oma saudud.

Vspäi 1921 lidn sai nügüdläšt nimed Magomed-Ali Dahadaev-bol'ševikan «Mahač»-psevdoniman mödhe da kätihe Dagestanan avtonomijan pälidnaks. Toine sijaline lidnan Anži-Kala-nimituz sündui tahondan nimespäi (kukhikaz Anži-Ark-mägišt), se om tetab keskaigaspäi, znamoičeb «hel'mesine lidnuz» turkaks.

Mahačkal šingotase kivivoin i londuseližen gazan ümbriradmižel, mašinansauvomižel (separatoriden tegim; tegim Gadžijevan nimed[1] pästab torviden armaturad, pompid i laivoiden rulid), elektrotehnižel sarakol (dozimetrad, stökolkuid), sauvondmaterialiden edheotandoil (sauvondstökol, kuivad segoitused), turizmal, om tazovaldkundan opendusen i transportan keskuseks.

Geografijan andmused[redaktiruida | redaktiruida purde]

Lidn sijadase tazovaldkundan keskuzpalan päivnouzmas, 10 m keskmäižel korktusel valdmeren pindan päl, Kaspijan meren päivlaskmaižel randal, sen kendäk om 27 metrad valdmeren pindan alemb korktusel. Matkad Moskvhasai om 1825 kilometrad avtotedme. Kumtorkalin i Karabudahkentan rajonad oma röunoiš lidnümbrikonke.

Klimat om ven kontinentaline. Keza om räk, tal'v om pehmed. Voden keskmäine lämuz om +12,4 C°. Paneb sadegid 325 mm vodes, kuidme tazomäras. Koume pen't järved sijadasoiš lidnas: Ak-Göl', Vuzovskoje, Gräzevoje. Kanal Oktäbrin revolücijan nimel nimitadud ristikoičeb lidnad.

Mahačkal jagase koumeks administrativižeks rajonaks: Kirovan, Leninan, Nevondkundaline. Kahesa lidnanvuittušt žilod da kuz' muite žilod mülüdas lidnümbrikho Mahačkalan ližaks. Lidnümbrikon pind — 468,13 km², se mülütab edahaižid Sulak-žilod i Kaspijan meren Čečen'-sart lähiženke tahondanke.

Eläjad[redaktiruida | redaktiruida purde]

Vn 2010 kaiken Venäman ravahanlugemižen mödhe lidnan eläjiden lugu oli 572 076 ristitud, lidnümbrikon — 696 885 ristitud, tazovaldkundan nelländez. Kaikiš suremb lidnan i lidnümbrikon ristitišt om nügüd', vozile 2002 i 2010 ühtištuihe äi lähižid eländpunktoid lidnanke. Vl 2018 kaik 592 976 ristitud elihe lidnas i 726 654 ristitud kaikes lidnümbrikos.

Läz üht millionad ristituid eläb ezilidnoidenke. Mahačkalan suvipäivnouzmaine kaimdailidn om Kaspiisk ani Mahačkalan röunan taga.

Rahvahad (lidnümbrik, enamba 1% vl 2010): avarad — 26,7%, kumikalaižed — 19,2%, darginalaižed — 15,3%, lezginalaižed — 12,7%, lakalaižed — 12,4%, venälaižed — 5,4%, tabasaranalaižed — 2,0%, rutulalaižed — 1,2%, toižed rahvahad — 4,4%, rahvahuden ozutandata — 0,7%.

Üläopendusen kuz' aluzkundad baziruišoiš lidnas.

Transport[redaktiruida | redaktiruida purde]

Avtobusan da trolleibusan maršrutad ratas kundaližeks transportaks, mugažo maršruttaksid da taksid.

Rahvahidenkeskeine civiline Mahačkal (Uitaš)-lendimport[2] (MCX / МХЛ / URML) sijadase 16 km suvipäivnouzmha lidnan röunaspäi Kaspiiskan taga. Sišpäi tehtas reisid Venäman südäimes, Päivlaskmaižen da Keskuzližen Azijan verhiže maihe.

Galerei[redaktiruida | redaktiruida purde]

Kaspijan mererandišton ühthine nägu lidnas (2015)

Tetabad elänuded[redaktiruida | redaktiruida purde]

  • Abdulla Ališaev (kol. 2008) — oli Venäman lehtezmez'.
  • Rasul Gamzatov (1923−2003) — oli avarlaine mez', Nevondkundaližen Ühtištusen i Venäman runokirjutai, kirjutai, politikanmez'.

Homaičendad[redaktiruida | redaktiruida purde]

  1. Tegimen Gadžijevan nimed sait (zavodgadzieva.ru). (ven.) (angl.)
  2. Rahvahidenkeskeižen Mahačkal (Uitaš)-lendimportan sait (mcx.aero). (ven.)

Irdkosketused[redaktiruida | redaktiruida purde]



Dagestanan Tazovaldkundan lidnad
Buinaksk | Dagestanan Lämoid | Derbent | Hasavürt | Izberbaš | Kaspiisk | Kizilürt | Kizlär | Mahačkal | Suvisuhokumsk


Venälaižen Federacijan subjektoiden pälidnad
Abakan | Alauz'lidn | Anadir' | Arhangel'sk | Astrahan' | Barnaul | Belgorod | Birobidžan | Blagoveščensk | Bränsk | Čeboksarad | Čeläbinsk | Čerkessk | Čit | Elist | Gatčin | Gorno-Altaisk | Groznii | Habarovsk | Hanti-Mansiisk | Irkutsk | Iževsk | Ivanovo | Jakutsk | Jaroslavl' | Jekaterinburg | Joškar-Ol | Kaliningrad | Kalug | Kazan' | Kemerovo | Kirov | Kizil | Kostrom | Krasnodar | Krasnojarsk | Kurgan | Kursk | Lipeck | Magadan | Magas | Mahačkal | Maikop | Moskv | Murmansk | Nal'čik | Nar'jan Mar | Novosibirsk | Omsk | Orel | Orenburg | Penz | Perm' | Petropavlovsk Kamčatkal | Petroskoi | Piter | Pskov | Rostov Donal | Räzan' | Salehard | Samar | Saransk | Saratov | Siktivkar | Simferopol' (de fakto) | Sevastopol' (de fakto) | Smolensk | Stavropol' | Sur' Uz'lidn | Suvisahalinsk | Tambov | Tomsk | Tul | Tver' | Tümen' | Uf | Ulan Ude | Ul'janovsk | Vladikavkaz | Vladimir | Vladivostok | Volgograd | Vologd | Voronež